Däcktest 2011: Odubbade vinterdäck
Årets test av friktionsdäck visar att inget däck är riktigt bra på alla väglag. Slitna däck överraskar däremot. Trots däckmönster på knappt fem millimeter klarar friktionsdäck vinterkörning bra.
De flesta tillverkare av friktionsdäck anser att man ska byta däcken då det återstår fyra millimeter av mönsterdjupet. Därefter förändras egenskaperna drastiskt. Att använda dem till laglig gräns, tre millimeter, är inte vettigt.
Vi Bilägare har testat fem nya och fem nedslitna friktionsdäck. Vi skar helt enkelt ner mönstret till fem millimeter. Sedan kördes alla däck i karavan under 200 mil för att ge en normal slityta.
Därefter kördes alla tio däck i samma tester, på is, snö, väta och torr asfalt. Det som förvånade är att de slitna däcken ändå klarade vintertesterna riktigt bra. Med ett undantag bör vi kanske tillägga. Bland de fem däcken fanns fyra nordiska och ett kontinentalt friktionsdäck.
Man kan säga att nordiska versioner är optimerade främst för is och snö och därefter för att så bra som möjligt klara våta och torra vägbanor. Det kontinentala däcket är avsett för vinterväglag med lite högre temperaturer och då väglaget mest består av torra och våta vägbanor, möjligen snöslask, och för att någorlunda fungera på snö.
Livsviktig skillnad
Vilket däck man ska välja beror helt enkelt på vilket väglag man oftast kör på. Två viktiga skillnader finns. De nordiska däcken har problem med våt och torr vägbana. Där är det kontinentala däcket överlägset men halkar i stället som Bambi på is och snö.
Det finns många intressanta siffror i detta test, till exempel att det nya friktionsdäcket som klarar is och snö bäst, i slitet skick klår många konkurrenter med fullt mönsterdjup. Men vintergrepp kostar. Samma däck ger mycket lång bromssträcka i väta.
Slitna nordiska friktionsdäck är oftast bättre på torr väg än nya, men kan faktiskt vara riktigt dåliga på väta.
Bromssträckan på våt väg blev 43 meter med vår Volvo C30:s original sommardäck. De slitna kontinentala vinterdäcken stod still efter 54 meter. Några av de bästa nordiska frik-tionsdäcken hade bromssträckor i slitet skick på 88 meter!
Så kom inte och säg att det är okej att slita ner vinterdäcken på sommaren! Kliver älgen ut på vägen så har man hellre en bromssträcka på 43 än 88 meter. Det kan faktiskt vara skillnaden mellan liv och död!
Här kan du ladda ned hela däcktestet som pdf-fil:
Däcktest 2011: Odubbade vinterdäck (högupplöst, 2,26 mb)
Däcktest 2011: Odubbade vinterdäck (lågupplöst, 0,61 mb)
Se film från årets däcktest:
-
Testinformation
-
Modeller i det här testet:
Continental VikingContact5 (nytt)
Continental VikingContact5 (begagnat)
Goodyear UltraGrip Ice+ (nytt)
Goodyear UltraGrip Ice+ (begagnat)
Hankook Icebear W440 (nytt)
Hankook Icebear W440 (begagnat)
Michelin X-Ice2 (nytt)
Michelin X-Ice2 (begagnat)
Nokian Hakkapeliitta R (nytt)
Nokian Hakkapeliitta R (begagnat)
-
-
Läs också:
-
Dokument:
-
Verktyg









Artikeln har 26 kommentarer
AL:
när du svarar så; så inser jag att du vägrar ta till dig fakta som bevisar att du har fel. Jag vet att det är många parametrar, men det hindrar ju inte att fakta fortfarande gäller, eller hur?
Jag ville ju se om du klarade av att svara ett rakt Ja eller Nej, men... funkar alltså inte.
Är du politiker till yrket, tro?
När det gäller olika hastigheter så finns det ju redan idag olika fartgränser vid olika årstider. T.ex. E22.
Helt värdelöst då det lika gärna kan vara sommarväglag i verkligheten i december.
Se även: http://dagbladet.se/nyheter/ange/1.4058045-vinterhastigheten-uppror-bili...
Intressant: "I påskas tog polisen mig med laser på denna sträcka då jag körde 12 km för fort, på torr asfalt och vårvärme, vinterhastigheten fanns fortfarande kvar och man sade att 10km/h för fort kan vara skillnaden på liv och död, veckan efter höjdes hastigheten igen med 10 km/h till sommarväg."
Det är faktiskt upp till föraren att anpassa hastigheten efter rådande förhållanden, vilka inte alltid följer årstiden.
Jodå leifer, hastighetsskyltar med två värden så som du beskriver skulle nog kunna funka med tillägg då om mellan vilka tidsperioder den lägre hastighetsgränsen skulle gälla. Mycket bra idé :-)
Glömde, med vinter och sommarhastighetsgränser så kan man även tänka sig en del höjningar på sommaren! Det skulle då också öka acceptansen och respekten får båda gränserna. Då vet man att man kan ta det lite lugnare i 4 månader, för sen får man köra lite fortare igen.
Ex, många av dagens 70-sträckor, skulle kunna bli 80 större delen av året. Medan då på vintern 4 månader 60 istället. 80/60 alltså på skyltarna.
Raymond, varför inte införa hastighetsskyltar med två olika siffror!?
Ex där sommarhastigheten är lite större ex "90" medan vinterhastigheten är lite mindre ex "70", på samma skylt alltså! Vinterhastigheten gäller då samma period som vinterdäck dvs 4 månader 1 dec - 31 mars. Nu kommer väl AL snart och säger vilka gigantiska belopp en sån sänkning 4 månader per år skulle kosta samhället i form av långsammare transporter...
Då kan man ju kontra i att det blir mindre olyckor och bättre flöde på vintern.
Givetvis gäller igen att tunga trafiken ska ha vinterdäck! Och då kan man ju också acceptera att t.ex. tunga trafiken får hålla samma farter som personbilar på vintern. Ex 90 på motorväg.
Vill man sen ha snabbare transporter så får man helt enkelt se till att bygga mer och bättre väg. Särskilt typen gammal landsväg måste åtgärdas mer. Givet måste det finnas vägalternativ över större delen av Sverige för tunga transporter som är minst vajerväg.
Hultarn ställer en rad ledande frågor till mig. Han missar dock att komplexiteten omöjliggör den typen av frågeställningar. Därtill har jAg i sak redan kommenterat dessa saker redan.
Men åter då, via mobilen. Svaren är nej. Jämförelser mellan grupperna visar inga skillnader (t-test). Hastighetsökningen är mindre än riskökningen, d.v.s färre döda ( ev moddsträngar inkluderade).
Mvh AL
Detta är ju ett intressant konstaterande vid test på is.
"Det slitna dubbdäcket är jämförbart med det nya odubbade däcket av nordisk typ och klart bättre än det nya däcket av centraleuropeisk typ"
Från undersökningen som Rustan refererade till.
Intressanta uppgifter i gårdagens bil-bilaga. Enligt en ny undersökning från VTI så krävs det dubbdäck för att bilarnas antisladd-system ska fungera. När man köra med friktionsdäck så fungerar helt enkelt inte bilens antisladd-system.
http://www.vti.se/sv/publikationer/overstyrning-pa-is-och-sno-med-olika-...
AL:
Du säger: "Och att salt bidrar till rostskador har jag aldrig förnekat. Däremot så jämställer jag inte korrosionen med att denna påverkar trafiksäkerheten negativt (vid en kollision). Det är ett ogrundat påstående, men förvisso en intressant hypotes."
Du kan/vill alltså inte erkänna att salt påverkar våra bilars trafiksäkerhet? Du påstår att det är ett ogrundat påstående och en hypotes, med andra ord vill du inte ta till dig av Bilprovningens statistik. Är det så svårt att inse fakta?
Så, jag frågar dig en enkel fråga, och vill se ett enkelt svar (Ja eller Nej).
- Visar Bilprovningens statistik att bilarna i norra Sverige och Gotland har mindre problem med rost och bromsar? Ja eller Nej?
- Ökar hastigheterna när vägarna saltas och därmed ökar risker och följder? Ja eller Nej?
- Medför moddsträngarna medför fara? Ja eller Nej?
Sänkta max hastigheter på vintern är en god idé men praktisk svår att genomföra dessutom dyrt. Vad skall dom göra? hänga nya skyltar över dom gamla? Sätta upp elektroniska skyltar överallt? Att bara säga att hastigheten är 20 km lägre än vad som visas på dagens skyltar är inget hållbart heller.
AL, man skulle också kunna tänka sig sänkta hastighetsgränser på vintern. Idag är det ju transporter som troligen är huvudskälet till att man tillåter högre hastighetsgräns än vad som egentligen är rimligt när det är halt.
Det är ju nåt konstigt att det alltid är samma hastighetsgräns, torr asfalt och dagsljus, mörker och blöt eller hal asfalt t.ex. Det är helt olika förutsättningar. Extra så på vägavsnitt där det är tät trafik.
Rimligen borde också mer transporter kunna ske på järnväg. Och i innlandet fanns ju den gamla smalspåriga järnvägen som numera ersatts av långtradare. Det är en enorm trafik av långtradare och det borde finnas skäl att minska den och ha mer miljövänliga transporter på järnväg.
All din argumentation bygger egentligen i huvudsak på hänsyn till den tunga trafiken menar jag. Och att vi då har ett gemensamt vägnät för privatbilister och tunga fordon i yrkestrafik. Det ställs massor av krav hela tiden på personbilar, dags då nu att kräva vinterdäck, ej sommardäck, på tunga trafiken på vintern!
Skriv ny kommentar
-
Logga in eller registrera dig för att kommentera