Bild
Nästa artikel

Däcktest 2011: Odubbade vinterdäck

Däck

Årets test av friktionsdäck visar att inget däck är riktigt bra på alla väglag. Slitna däck överraskar däremot. Trots däckmönster på knappt fem millimeter klarar friktionsdäck vinterkörning bra.

De flesta tillverkare av friktionsdäck anser att man ska byta däcken då det återstår fyra millimeter av mönsterdjupet. Därefter förändras egenskaperna drastiskt. Att använda dem till laglig gräns, tre millimeter, är inte vettigt.

Vi Bilägare har testat fem nya och fem nedslitna friktionsdäck. Vi skar helt enkelt ner mönstret till fem millimeter. Sedan kördes alla däck i karavan under 200 mil för att ge en normal slityta.

Därefter kördes alla tio däck i samma tester, på is, snö, väta och torr asfalt. Det som förvånade är att de slitna däcken ändå klarade vintertesterna riktigt bra. Med ett undantag bör vi kanske tillägga. Bland de fem däcken fanns fyra nordiska och ett kontinentalt friktionsdäck.

Man kan säga att nordiska versioner är optimerade främst för is och snö och därefter för att så bra som möjligt klara våta och torra vägbanor. Det kontinentala däcket är avsett för vinterväglag med lite högre temperaturer och då väglaget mest består av torra och våta vägbanor, möjligen snöslask, och för att någorlunda fungera på snö.

Livsviktig skillnad
Vilket däck man ska välja beror helt enkelt på vilket väglag man oftast kör på. Två viktiga skillnader finns. De nordiska däcken har problem med våt och torr vägbana. Där är det kontinentala däcket överlägset men halkar i stället som Bambi på is och snö.


Det finns många intressanta siffror i detta test, till exempel att det nya friktionsdäcket som klarar is och snö bäst, i slitet skick klår många konkurrenter med fullt mönsterdjup. Men vintergrepp kostar. Samma däck ger mycket lång bromssträcka i väta.

Slitna nordiska friktionsdäck är oftast bättre på torr väg än nya, men kan faktiskt vara riktigt dåliga på väta.

Bromssträckan på våt väg blev 43 meter med vår Volvo C30:s original sommardäck. De slitna kontinentala vinterdäcken stod still efter 54 meter. Några av de bästa nordiska frik-tionsdäcken hade bromssträckor i slitet skick på 88 meter!

Så kom inte och säg att det är okej att slita ner vinterdäcken på sommaren! Kliver älgen ut på vägen så har man hellre en bromssträcka på 43 än 88 meter. Det kan faktiskt vara skillnaden mellan liv och död!

Här kan du ladda ned hela däcktestet som pdf-fil:

Däcktest 2011: Odubbade vinterdäck (högupplöst, 2,26 mb)

Däcktest 2011: Odubbade vinterdäck (lågupplöst, 0,61 mb)

Se film från årets däcktest:

Webb-TV: Vi testar nya mot slitna vinterdäck

Testinformation

Modeller i det här testet:

Continental VikingContact5 (nytt)
Continental VikingContact5 (begagnat)
Goodyear UltraGrip Ice+ (nytt)
Goodyear UltraGrip Ice+ (begagnat)
Hankook Icebear W440 (nytt)
Hankook Icebear W440 (begagnat)
Michelin X-Ice2 (nytt)
Michelin X-Ice2 (begagnat)
Nokian Hakkapeliitta R (nytt)
Nokian Hakkapeliitta R (begagnat)

Betyg

  • 5 = Utmärkt
  • 4 = Mycket bra
  • 3 = Bra
  • 2 = Godkänt
  • 1 = Underkänt

Kommentarer

#2
Raymond K
2011-10-28 09:36

En del här på forumet som sade att dubbdäck blir kassa när de är lite slitna men att friktionsdäck är bra hela tiden ner till 3 mm kan ju läsa ovanstående eller citatet nedan. Vid vått väglag som det ofta är på vintern p.g.a. salt blir det inte så bra med friktionsdäck.

"Bromssträckan på våt väg blev 43 meter med vår Volvo C30:s original sommardäck. De slitna kontinentala vinterdäcken stod still efter 54 meter. Några av de bästa nordiska frik-tionsdäcken hade bromssträckor i slitet skick på 88 meter"
88 meter är som att bromsa på fälgar utan däck nästan.

#3
1 Tysken
2011-10-28 10:39

Och ?? varför testar man inte de bästa friktionsdäcken utan en halvmedioker samling.
Det däcket som fått bäst kritik i flertalet tester de två sista åren är Contenental 830 som är ett europadäck , nä då tar man det nordiska som varit tveksamt.
Hankook har alltid dåliga resultat...känns som om man gjort en väl tillrättalagd test för att gynna "någons" intressen.
När man ändå jämför, hur är då dessa däck mot dubbat, nytt och slitet..
Först då finns det ett värde i jämförelsen

#4
Juppe
2011-10-28 11:01

@christer_1
Som du kanske ser om du läser artikeln så är det _enbart_ friktionsdäck som testas. Vad som händer med dubbade vinterdäck när de slits och hur de står sig i förhållande till friktionsdäck har ViB inte testat. Det har däremot testats av en annan tidning, men det resultatet bortfärdar du helt eftersom det strider mot din övertygelse ...

#6
2011-10-28 11:17

Tja, du Erik Rönnblom, om jag inte misstar mig har de absoluta lågbudgetdäcken i sommarutförande från Asien bromssträckor som ligger i paritet med ditt skräckexmpel på 88 meter. Jag har ställt frågan förr: Ska billiga men fullt lagliga sommardäck från Asien förbjudas att säljas? Det är inte så enkelt som du babblar om i din slutkläm. Kort bromssträcka i all ära, men det är lagligt att med billiga Asien-däck ha bromssträckor som vida överstiger 43 meter.

#7
2011-10-28 14:20

Instämmer med Kapten och tillägger .. billiga Asiendäck och dito bilar är livsfarliga i händerna på amatörer .. men likväl lagliga.
;o)

#9
2011-10-28 23:59

Någon som läst senaste "Rally-nytt"? Där har man ett rejält test av rallydäck och, som referens, jämför man även med ett vanligt ordinärt dubbdäck.

Dubbdäcket har då 75 procent längre bromssträcka på is, det klarar inte en undanmanöver över 50 km/h och blir fullkomligt efter på testbanan.

Logisk slutsats: Dubbdäck är livsfarliga! Kör man på sådana och blir överraskad av svartis dör man garanterat. Alla bör istället åka på rallydäck. Snack om vägslitage och miljöutsläpp är ju ändå inte "bevisade" så sådana rön skiter vi i.

Känner ni igen resonemanget?

MVH AL

#10
Juppe
2011-10-29 08:46

Huvudet på spiken AL!
Fast jag tycker rally-dubb är för osäkert. Isracing-däck med 3 cm spikes, då kan du komma och snacka om grepp på is. Vi lär rädda otrolig många liv ...
Om alla åker runt på såna (varför inte året runt?) då tror jag att nollvisionen är nära. (såvida man inte kör över någon gångtrafikant, vill säga)

#12
2011-10-29 18:16

AL: du svarade inte på min kommentar i artikeln om dubbdäck, så då får du chansen att svara här:
................
AL:
Varför svarar du inte på mina frågor? Du bara låter det passera och nöjer dig med undvikande svar.
"Hultarn har säkert en poäng i att salt genererar ett visst mått av riskkompensation. Dock är fortfarande friktionsvinsten högre än det ökade risktagandet (annars hade ju inte dödligheten minskat på saltade vägavsnitt). Så slutsatserna kvarstår, eller att saltet ger en ökad säkerhet (samtidigt som det genererar tidsvinster). "
Notera ordvalen: "säkert en poäng", med andra ord, det är nästan sant... men bara nästan...

"Om saltet förstör bärande element inom karosseri eller inte och i sådan omfattning att det påverkar krocksäkerheten (generellt) vet jag inte. Man kan rent spontant tänka sig att det är så, men givetvis är det betydligt svårare att påvisa genom empiriska studier."

Notera även här ordvalet: "Man kan rent spontant tänka sig att det är så" med andra ord, det är nästan sant... men bara nästan...

Det är sant! Man behöver inte hålla på med empiriska studier, det går så bra att bara titta på krockade bilar på en skrota...
Dessutom visar Bilprovningens statistik att bilar på Gotland och i norra Sverige har mycket mindre problem med rost och bromsar.

"Moddsträngarna är vidare inget jättestort trafiksäkerhetsproblem, i alla fall inte i jämförelse med alternativet. Då är spårbildningen i asfalten värre (där dubben är en stor bov)."

Sedär ja! Så enkelt kan man "glömma" moddsträngarna som orsakas av salt! Man pekar helt enkelt på en annan sak...
Hur vet du att moddsträngarna inte är ett trafiksäkerhetsproblem, AL? Finns det
"empiriska studier" som bevisar det? Och har du aldrig själv råkat ut för dessa förrädiska strängar?

"Sverige klarar sig nog utan salt, det finns andra halkbekämpningsalternativ, men det kommer att bli en dyr och kostsam affär - därtill med fler döda och skadade i trafiken. Dessutom kommer den tunga trafiken få problem med sin framkomlighet. Så ett totalförbud är ingen lösning som gynnar någon (inte ens fordonsägarna)."

Varför svarar du inte på mina frågor AL? Du bara svamlar med undvikande uttryck...
Halva Sverige klarar sig bevisligen utan salt, eller hur, AL? Ska man tro på dina påståenden så stannar ju halva Sverige, men det är ju inte så eller hur, AL?

#13
2011-10-29 20:21

Tror mej kunna följa hultarn's tankar. Nog är det så att ju tidigare, snörikare och kallare vinter desto färre dödade i trafiken (inom den perioden)! Vi har ett par bakom oss precis .. Alltså mycket snö och, dels slut på salt och sedan temperaturer där salt inte verkar, är väldigt bra :o)
.
Tror nog att spåriga vägbanor kan åtgärdas utan salt AL ..

#14
2011-10-30 14:03

Hultarn funderar på varför halva Sverige klarar sig utan salt, företrädesvis Norrland. Men det är ett ganska missvisande mått. Norrlands glesa trafik svarar för en väldigt liten del av det totala trafikarbetet. (så saltet fyller en väldigt dålig funktion, i övriga Sverige saltas bara på vägavsnitt med tillräckliga trafikmängder) Hur olyckskvoten hos detta ser ut utan salt vet vi inte heller mycket om - annat än att det (i sedvanlig ordning) finns en massa kompensatoriska effekter med i bilden.

Så bedömningen kvarstår, utan salt ökar antalet döda och framkomligheten för den tunga trafiken blir betydligt sämre. Faktum är att en stor del av vägnätet inte skulle kunna användas, i alla fall inte utan betydande förluster och därför lönar det sig att salta (och vinsten för detta tillfaller ju bilisterna).

Och att salt bidrar till rostskador har jag aldrig förnekat. Däremot så jämställer jag inte korrosionen med att denna påverkar trafiksäkerheten negativt (vid en kollision). Det är ett ogrundat påstående, men förvisso en intressant hypotes.

Moddsträngarna är heller inget stort dilemma rent trafiksäkerhetsmässigt, i alla fall inte vad jag känner till. Folk kör (vanligtvis) i samma spår (förvisso finns det en del personer, företrädesvis av manligt kön, som anser sig kunna upphäva naturlagarna men dessa mindre begåvade individer får bekämpas med bättre verktyg - såsom körförbud exempelvis - de är nämligen nästan lika farliga på torr asfalt).

MVH AL

#15
2011-10-30 14:05

Ja Jes, spåriga vägar kan åtgärdas utan salt. Detta genom att minska andelen dubbdäck. Då försvinner också spåren (som orsakar olyckor på sommaren).

MVH AL

#18
Raymond K
2011-10-31 09:52

Sänkta max hastigheter på vintern är en god idé men praktisk svår att genomföra dessutom dyrt. Vad skall dom göra? hänga nya skyltar över dom gamla? Sätta upp elektroniska skyltar överallt? Att bara säga att hastigheten är 20 km lägre än vad som visas på dagens skyltar är inget hållbart heller.

#19
2011-10-31 15:40

AL:
Du säger: "Och att salt bidrar till rostskador har jag aldrig förnekat. Däremot så jämställer jag inte korrosionen med att denna påverkar trafiksäkerheten negativt (vid en kollision). Det är ett ogrundat påstående, men förvisso en intressant hypotes."

Du kan/vill alltså inte erkänna att salt påverkar våra bilars trafiksäkerhet? Du påstår att det är ett ogrundat påstående och en hypotes, med andra ord vill du inte ta till dig av Bilprovningens statistik. Är det så svårt att inse fakta?

Så, jag frågar dig en enkel fråga, och vill se ett enkelt svar (Ja eller Nej).
- Visar Bilprovningens statistik att bilarna i norra Sverige och Gotland har mindre problem med rost och bromsar? Ja eller Nej?

- Ökar hastigheterna när vägarna saltas och därmed ökar risker och följder? Ja eller Nej?

- Medför moddsträngarna medför fara? Ja eller Nej?

#20
2011-11-01 06:30

Intressanta uppgifter i gårdagens bil-bilaga. Enligt en ny undersökning från VTI så krävs det dubbdäck för att bilarnas antisladd-system ska fungera. När man köra med friktionsdäck så fungerar helt enkelt inte bilens antisladd-system.

http://www.vti.se/sv/publikationer/overstyrning-pa-is-och-sno-med-olika-vinterdack--metodutveckling-och-faltstudie/

#21
Raymond K
2011-11-01 09:00

Detta är ju ett intressant konstaterande vid test på is.

"Det slitna dubbdäcket är jämförbart med det nya odubbade däcket av nordisk typ och klart bättre än det nya däcket av centraleuropeisk typ"

Från undersökningen som Rustan refererade till.

#22
2011-11-01 14:15

Hultarn ställer en rad ledande frågor till mig. Han missar dock att komplexiteten omöjliggör den typen av frågeställningar. Därtill har jAg i sak redan kommenterat dessa saker redan.

Men åter då, via mobilen. Svaren är nej. Jämförelser mellan grupperna visar inga skillnader (t-test). Hastighetsökningen är mindre än riskökningen, d.v.s färre döda ( ev moddsträngar inkluderade).

Mvh AL

#25
Raymond K
2011-11-01 21:36

Jodå leifer, hastighetsskyltar med två värden så som du beskriver skulle nog kunna funka med tillägg då om mellan vilka tidsperioder den lägre hastighetsgränsen skulle gälla. Mycket bra idé :-)

#26
2011-11-02 08:45

AL:
när du svarar så; så inser jag att du vägrar ta till dig fakta som bevisar att du har fel. Jag vet att det är många parametrar, men det hindrar ju inte att fakta fortfarande gäller, eller hur?
Jag ville ju se om du klarade av att svara ett rakt Ja eller Nej, men... funkar alltså inte.
Är du politiker till yrket, tro?

När det gäller olika hastigheter så finns det ju redan idag olika fartgränser vid olika årstider. T.ex. E22.
Helt värdelöst då det lika gärna kan vara sommarväglag i verkligheten i december.
Se även: http://dagbladet.se/nyheter/ange/1.4058045-vinterhastigheten-uppror-bilisterna

Intressant: "I påskas tog polisen mig med laser på denna sträcka då jag körde 12 km för fort, på torr asfalt och vårvärme, vinterhastigheten fanns fortfarande kvar och man sade att 10km/h för fort kan vara skillnaden på liv och död, veckan efter höjdes hastigheten igen med 10 km/h till sommarväg."

Det är faktiskt upp till föraren att anpassa hastigheten efter rådande förhållanden, vilka inte alltid följer årstiden.

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.