Bild
Nästa artikel

Biltest: Chevrolet Spark, Renault Twingo, Volkswagen Up (2012)

Nybilstest

Det blev en rivstart för lilla VW Up i det första riktiga testet. Med stor charm, hög säkerhetsnivå och fina köregenskaper är den nya mini-folkan överlägsen sina konkurrenter på nästan alla punkter. Chevrolet Spark och Renault Twingo får se sig rejält överkörda.

Köp hela testet här

Vill du veta allt om de testade bilarna? I det kompletta testet redovisas samtliga testmoment, all fakta och fler bilder. Där kan du läsa mer om bland annat bränsleförbrukning, bilekonomi, rostskydd, ljus, kupébuller, barnsäkerhet, prestanda, kupé- och lastmått, krocksäkerhet och utrustning. Klicka på "Köp" för att köpa testet i digital form.

Den är liten på jorden, bara 352 centimeter mellan kofångarna. Men trots sina blygsamma yttermått är VW Up en av de viktigaste framtidskuggarna i det väldiga Volkswagen-maskineriet.

Tanken med den nya mini-folkan är att den på bred front ska kapa åt sig andelar på så många marknader som möjligt. Något som är en förutsättning för att VW-koncernen ska ha en chans att förverkliga sin stora dröm; att utmana GM och
Toyota om titeln världens största biltillverkare.

En hel del hjälp får den nya lilla folkvagnen av de i princip identiska koncernsyskonen Skoda Citigo och Seat Mii. Men det är ändå ett tungt ansvar som vilar på VW:s nya minsting.

För att nå de högt ställda målen krävs att bilen har ett minst sagt brett register. Dels måste den vara tillräckligt enkel och billig för att sälja i massvolymer på viktiga framtidsmarknader, typ Kina och Indien. Samtidigt är det viktigt att den har både kompetens och är sofistikerad nog för att locka kräsna europeiska storstadsmänniskor till köp.

Sannerligen inga lätta förväntningar att leva upp till och det är förstås bara framtiden som kan utvisa om VW satsat rätt med sin nya modellserie. Men på en punkt kan vi redan nu konstatera att den tyska tillverkaren lyckats perfekt.


VW Up har en charm som är svår att motstå – man gillar den direkt. Så fort man sätter sig tillrätta bakom ratten infinner sig en behaglig känsla av pigg trivsel och saken blir inte sämre när man aktiverar den lilla trepipiga enliters-motorn och fräser i väg.
 Bilen är som klippt och skuren för att lotsas runt i trånga och bökiga trafikmiljöer. Där kommer de nätta yttermåtten och den smidiga hanteringen perfekt till sin rätt. Styrning, växellåda, pedalkänsla – allt är skickligt kalibrerat för att bilen ska upplevas som enkel och problemfri att hantera på storstadens gator och p-platser. 
 
Enda anmärkningen är egentligen att de breda vindrutestolparna – A-stolparna på fackspråk – kan skymma sikten snett åt sidan. Och det kan ställa till problem i korsningar och vid övergångsställen. Det gäller att ta för vana att ”titta runt” stolparna för att vara säker på att inget är i vägen, annars kan det sluta illa.

Men den nya mini-VW:n klarar inte bara tätortstrafik med bravur, utan duger överraskande bra även på lite längre etapper. Självklart har åkkomforten en bit kvar till limousine-nivå, men det är ingen större plåga att ge sig ut på en 30-milatur eller längre.
Ljud- och fjädringskomfort är bäst i test och på VW:ns pluskonto noteras även att den klarar besvärliga körförhållanden och utmanande väghållningstester med hedern i behåll. Det blir med beröm godkänt för köregenskaperna.

Det kan man däremot inte säga om Chevrolet Spark. Den spektakulärt formgivna Korea-Chevan fungerar visserligen helt okej vid normal körning i vardagstempo, även om det trånga pedalstället och den knöliga växellådan vållar viss irritation.

Men när bilen sätts på prov i lite mer avancerade körövningar avslöjas klara brister i väghållningen. Det mest alarmerande är att antisladdsystemet inte fun-gerar som det borde. I undanmanöverprovet slirar Spark hej vilt mellan konerna, trots att systemet arbetar febrilt med att försöka häva svansviftningarna. På den punkten blir det underkänt så det ryker om det!

Samma sak gäller köregenskaperna under mer besvärliga förhållanden. När väglaget kräver som mest av bilen avslöjas att Chevrolets chassitekniker har en hel del att fila på. Spark både kränger, spårar och känns allmänt orolig att hantera på testslingans mest utmanande partier. Gör om, gör bättre är testlagets uppmaning!

Den typen av tveksamt väguppträdande är testets tredje deltagare, Renault Twingo, helt befriad från. Tvärtom så är den franska (men Slovenien-tillverkade) bilen hur stadig och pålitlig som helst, såväl på dåligt underlag som när den i testsyfte hanteras provocerande brutalt.

Däremot lämnar åkkomforten en hel del övrigt att önska. Renaulten, som nyligen genomgått en omfattande uppgradering, har en bullernivå i kupén som frestar hårt på öronen även i relativt låga farter. Den stumma och okänsliga fjädringen ger heller inga pluspoäng hos testlaget och samma sak gäller busslutningen på ratten och svårigheterna att hitta en vettig körställning.   
Twingo dras dessutom med en inre design som snarast för tankarna till hyrbil på Ibiza. Mängder av kommunalgrå plast, 80-talsmönster på stolarna och smått patetiska färgklickar på instrumentbrädan lär sannolikt inte locka särskilt många stilmedvetna storstadskunder till köp.

Renaulten ger, kort sagt, ett lite påvrare och mer daterat intryck än testkonkurrenterna.   

När det gäller VW Up är upplevelsen (ursäkta ordvitsen!) den rakt motsatta. Även den är förstås byggd med fokus på att hålla kostnaderna nere. Men av det märks inte mycket vid första anblicken och bilen uppfattas spontant som i stort sett lika gedigen och väl hopsatt som övriga folkvagnar.

Först när man, bokstavligt talat, synar den lilla VW:n i sömmarna avslöjas att det slarvats en hel del med stygnen. Det korvar och buktar sig både här och där i inredningstygerna.

Dessutom är många smådetaljer bortrationaliserande, trots att vår testbil hade den mer påkostade utrustningsnivån High Up. Kurvhandtag bak och sminkspegel i solskyddet för chauffören hör till det som saknas, liksom möjligheten att sköta den högra elfönsterhissen från förarplats. Där finns bara en knapp.

Bakläxa blir det även för de billiga lösningarna i bagageutrymmet. Såväl hatthyllan som skivan till det dubbla lastgolvet håller en kvalitet långt under normal VW-nivå. Även på en del andra punkter, främst när det handlar om materialval, blir det tydligt att småfolkan i grunden är ett budgetbygge.

Men allt är skickligt kamouflerat och ett extra lyft får bilen genom den konsekventa satsningen på modern kommunikationsutrustning. Såväl navigator som telefonanslutning, båda dessutom röststyrda, ingår i High Up-paketet. Samma sak gäller möjligheter att koppla in yttre ljudkällor. Här har testkonkurrenterna inte mycket att sätta emot.  

Även nivån på säkerhetsutrustningen är på topp i nya Up. Ett laserstyrt autobromssystem, som döpts till Emergency City Brake, sitter som standard på alla modellversioner som säljs i Sverige. Något liknande kan ingen annan bil i storleksklassen erbjuda.

Systemet aktiveras i farter mellan 5 och 30 km/tim och ser till att automatiskt bromsa den lilla VW:n om föraren inte reagerar i tid inför en hotande kollision. Perfekt för en bil som sannolikt körs mest i stadstrafik.

Så när det gäller avancerad säkerhetsutrustning är den nya VW:n klart överlägsen alla sina storlekskonkurrenter. Den har dessutom, som enda bil i vårt test, belönats med fem stjärnor i Euro NCAP:s krockprover.

Ändå ska man inte förledas tro alltför mycket på krocksäkerheten. Speciellt inte i den svenska trafiken, som domineras av betydligt större bilar. I en krasch med en tyngre motståndare är mikrobilen så gott som alltid en förlorare, hur mycket säkerhetsutrustning den än är laddad med. Det är något man måste veta när man väljer en bil i den minsta storleksklassen.

Fast jämfört med testmotståndarna Spark och Twingo är det ingen tvekan om att VW Up är det rätta säkerhetsvalet.
 
När det handlar om praktisk användbarhet lämnar VW:n, som är kortast i testet, däremot en del övrigt att önska. Då kliver istället Chevrolet Spark fram som testvinnare och tar revansch för de tvivelaktiga köregenskaperna. Chevan är rymligast vid praktisk lastning och ensam om att ha bakdörrar som standard. Det senare är guld värt oavsett om man ska kliva in därbak, bara städa bilen eller spänna fast ett barn i barnstol.

I Twingo och Up är det tvärtom, där känns allt som har med baksätet att göra mest bara krångligt och besvärligt. En tröst är att VW Up inom kort kommer med bakdörrar, men då skenar också priset iväg med ett antal tusenlappar.

Den som vill ha en femdörrars Twingo får dock ge upp helt. Bilen tillverkas bara med tredörrarskaross.
      
Även om insteget är bäst i test hos Spark så är själva baksätet inte sådär jättemycket att hurra för, trots att det är typat för tre åkande. Då är det bättre med plats i Renault Twingo, åtminstone om man lägger till 4 500 kronor för att få två separata skjutbara stolar därbak. Men i det fallet blir bilen förstås – precis som VW Up – bara fyrsitsig. Fast i praktiken är det helt okej; tre personer i baksätet på en bil i den här storleksklassen är ändå en för mycket.

Jämfört med VW High Up och Chevrolet Spark LT, som är förhållandevis välutrustade, är Twingo betydligt mer spartansk. Varken luftkonditionering eller ljudanläggning följer på köpet och även i övrigt krävs en hel del extra tillval för att Renaulten ska komma upp på samma nivå som konkurrenterna. Då blir också priset i stort sett detsamma.  

Längst bak i testbilarna finns, av naturliga skäl, inte särskilt mycket plats för bagage. Men det är det väl heller ingen köpare som räknar med. Den som väljer bland bilarna i den minsta storleksklassen kan givetvis inte begära några oceaner av lastutrymmen. Det vore en fysisk omöjlighet.

Till saken hör också att det alltid är kupérymden som prioriteras när en mikrobil designas. Folk går före last och så måste det givetvis vara när karosserna är så pass kompakta.        

Den som har förhoppningar om låga ägandekostnader genom att gå ned i storlek lär dock inte bli besviken på testbilarna. Såväl Spark, Up som Twingo går enligt våra kalkyler att köra för drygt 20 kronor per mil och så mycket lägre går det inte att komma med en ny bil i dagens läge.

Men det gäller att vara rädd om katalysatorn på Chevrolet Spark! Kör du sönder den när garantin gått ut blir det extremt dyrt – den kostar av någon outgrundlig anledning nästan 23 000 kronor!

Slutligen en förklaring till varför den mest givna motståndaren till VW Up saknas i jämförelsen.
Vi talar förstås om klassens bästsäljare, Toyota Aygo. Tyvärr stod Toyotan precis inför en uppgradering när testet gjordes och vi hann inte få med den ”nya” bilen.   

Om Aygo funnits med hade den nya lilla VW:n kanske fått en tuffare uppgift. Nu blev matchen lite för lätt och Up tog hem segern mer eller mindre på knock out.

Vi tycker:

1. Volkswagen Up testvinnare:
Det är inga större problem för VolksWagen Up att läxa upp testkonkurrenterna. Gott om charm i kombination med smidiga, säkra köregenskaper och en för storleksklassen fin åkkomfort ger den nya mini-folkan segern. Den klokt valda standardutrustningen plockar ytterligare poäng. Såväl röststyrd navigator som autobromssystem följer med på köpet om man väljer High Up-versionen. Priset för Up är högre än för testmotståndarna, men milkostnaden blir ändå vettig tack vare ett bra andrahandsvärde. Femstjärnig krocksäkerhet och ett smart designat kupéutrymme är andra plusvärden. Minusposter är det smäckiga lastutrymmet och de breda dörrarna, som ställer till problem när bilen parkeras trångt.

2. Renault Twingo:
Utmärkt rostskydd, stabila köregenskaper och ett smart baksäte. Nyuppfräschade Renault Twingo får en del plus i protokollen. Men som helhet blir det inget toppbetyg. Åkomforten har brister och den plastiga interiören är allt annat än upplyftande.

3. Chevrolet Spark:
Chevrolet Spark har en generös standardutrustning, snitsiga former och bakdörrar som standard. Men när chassiet inte håller måttet, rostskyddet är klent och det saknas stjärnor i krocktesterna så kan det inte bli annat än en jumboplats i testet.

Kommentar, Stig Gustafsson: Chevan är mest praktisk, eftersom den har fem dörrar. Men instrumenteringen påminner om ett tivoli och är alldeles för plottrig. Jag gillar heller inte köregenskaperna. Bilen känns osäker, speciellt på lite sämre och spåriga vägar. Då är Twingo betydligt stadigare, men interiören är tråkig och jag har svårt att hitta en bra körställning.
VW:n är minst praktisk av bilarna, men vinner i mina ögon de flesta andra ronder. Det gör den till bäst i test.

Kommentar, Mikael Schultz:
Ibland fungerar inte allt som det ska. Jag tänker på Spark, som sladdade betänkligt i undanmanövern. Visserligen var det lite fuktigt på banan och bilen var skodd med dubbfria vinterdäck. Men det var konkurrenterna också – och de skötte sig exemplariskt. Var det månne något fel på ”vår” Spark? För säkerhets skull kollade jag tillbaka på tidigare tester. Även då skötte sig Chevan illa. Uppenbarligen behöver bilens antisladdsystem en uppdatering.

Diskutera: Vad tycker du om de testade bilarna?

Testinformation

Modeller i det här testet:

Chevrolet Spark LT 1.2
Renault Twingo 1.2 16V
Volkswagen High Up 1,0

Betyg

  • 5 = Utmärkt
  • 4 = Mycket bra
  • 3 = Bra
  • 2 = Godkänt
  • 1 = Underkänt
Fakta och ekonomi:

CHEVROLET SPARK 1.2:

TILLVERKNINGSLAND: Sydkorea.
MOTOR: Fyrcylindrig bensinmotor med fyra ventiler/cylinder, två överliggande kamaxlar och kamrem. Cylindervolym 1 206 cm3. Kompression 9,8:1.
EFFEKT/VRIDMOMENT: 81 hk (60 kW) vid 6 400 v/min. Max vridmoment 111 Nm vid 4 800 v/min.
KRAFTÖVERFÖRING: Framhjulsdrivning, femväxlad manuell låda. Automatlåda finns ej.
HJULUPPHÄNGNING: Fram MacPherson fjäderben, bak halvstel torsionsaxel.   
HJUL: 165/60 R15.
STYRNING: Kuggstång med hydraulisk servo. Vändcirkel 9,9 m.
BROMSAR: Ventilerade skivbromsar fram, trumbromsar bak. Låsningsfritt system.
PRESTANDA: 0–100 km/tim på 12,7 s. Toppfart 164 km/tim (fabriksuppgifter).
ÖVRIGA VERSIONER: Motorer från 68 till 81 hk. Grundpriser från 105 900 till 121 900 kr.

Grundpris, kr: 121 900
Testbilens pris, kr: 126 050
Förmånsvärde, kr/år: 26 400
Värdeminskning, kr/% (1): 68 300/56
Skatt, kr/år: 0*
Försäkring, kr/år (2): 3 598
Servicekostnad, kr (3): 10 325
Serviceintervall, mil/år: 1 500/1
Kamremsbyte, kr: 7 068
Bytesintervall, mil/år: 24 000/--
Garantier, år (4): 3/3/6/3
Milkostnad, kr (5): 23:90

RENAULT TWINGO 1.2 16V:

TILLVERKNINGSLAND: Slovenien.
MOTOR: Fyrcylindrig bensinmotor med fyra ventiler/cylinder, två överliggande kamaxlar och kamrem. Cylinderolym 1 149 cm3. Kompression 9,8:1.
EFFEKT/VRIDMOMENT: 75 hk (56 kW) vid 5 5000 v/min. Max vridmoment 107 Nm vid 4 250 v/min.
KRAFTÖVERFÖRING: Framhjulsdrivning, femväxlad manuell låda. Automatlåda finns ej.
HJULUPPHÄNGNING: Fram MacPherson fjäderben, bak halvstel torsionsaxel.
HJUL: 175/65 R14.
STYRNING: Kuggstång med elektromekanisk servo. Vändcirkel 9,8 m.
BROMSAR: Ventilerade skivbromsar fram, trumbromsar bak. Låsningsfritt system.
PRESTANDA: 0–100 km/tim på 12,3 s. Toppfart 170 km/tim (fabriksuppgifter).
ÖVRIGA VERSIONER: Twingo finns än så länge bara i ett utförande på den svenska marknaden.

Grundpris, kr: 104 900
Testbilens pris, kr: 126 600
Förmånsvärde, kr/år: 24 600
Värdeminskning, kr/% (1): 57 700/55
Skatt, kr/år: 0*
Försäkring, kr/år (2): 3 405
Servicekostnad, kr (3): 5 445
Serviceintervall, mil/år: 3 000/1
Kamremsbyte, kr: 6 190
Bytesintervall, mil/år: 12 000/6
Garantier, år (4): 5/3/12/5
Milkostnad, kr (5): 21:40

VOLKSWAGEN HIGH UP:

TILLVERKNINGSLAND: Slovakien.
MOTOR: Trecylindrig bensinmotor med fyra ventiler/cylinder, sekventiell inpstrutning och kamrem. Cylindervolym 999 cm3. Kompression 10,5:1.
EFFEKT/VRIDMOMENT: 75 hk
(56 kW) vid 6 200 v/min. Max vridmoment 95 Nm vid 3 000–
4 300 v/min.
KRAFTÖVERFÖRING: Framhjulsdrivning, femväxlad manuell låda. Automatlåda finns ej.
HJULUPPHÄNGNING: Fram MacPherson fjäderben, bak halvstel torsionsaxel.
HJUL: 185/55 R15.
STYRNING: Kuggstång med elektromekanisk fartberoende servo. Vändcirkel 10,6 m.
BROMSAR: Ventilerade skivbromsar fram, trumbromsar bak. Låsningsfritt system.
PRESTANDA: 0–100 km/tim på 13,2 s. Toppfart 171 km/tim (fabriksuppgifter).
ÖVRIGA VERSIONER: Motorer från 60 till 75 hk. Grundpriser från 106 900 till 126 900 kr. Fler versioner väntas senare. 

Grundpris, kr: 126 900
Testbilens pris, kr: 130 800
Förmånsvärde, kr/år: 26 900
Värdeminskning, kr/% (1): 67 300/53
Skatt, kr/år: 0*
Försäkring, kr/år (2): uppg. sakn.
Servicekostnad, kr (3): 9 682
Serviceintervall, mil/år: 1 500/1
Kamremsbyte, kr: 5 116
Bytesintervall, mil/år: 24 000/–
Garantier, år (4): 2/3/12/**
Milkostnad, kr (5): 22:40

KOMMENTAR: 1 = efter 3 år/6 000 mil enligt oberoende värderingsinstitutet Inter-Global ETG AB:s prognos. 2 = vid 2 000 mil/år i stad typ Västerås.
3 = t o m 3 år/6 000 mil. 4 = nybilsgaranti/vagnskada/rostskydd/vägassistans. 5 = vid 2 000 mil/år under tre år. * Miljöbil. ** Mobilitet.

Kommentarer

#1
2012-06-30 07:28

Köp en klass större bil och glöm dom där för dom är för små i alla fall och inte blir det mycket dyrare heller. Förstår mej inte på vad som nu är så himla speciellt med just Up!. Har provkört och skulle hellre köpa en Polo eller klarar än en Polo, en Peugeot 208.

#2
2012-06-30 12:27

Tack för ett riktigt bra test. Ni fokuserar på helt rätt saker som buller, byggkvalitet och krocksäkerhet. Även fast det handlar om små bilar är dessa faktorer viktiga. Speciellt bullret ska inte behöva vara högre bara för att det är en liten bil. Bra att ni trycker på det.

Extra plus för att ni vågar skriva att en liten bil är förlorare i krock med större bilar. Andra media skriver oftast bara 5 stjärnor i EuroNCAP och så tror läsaren att det är en säker bil. Vilket det inte är alla gånger.

Fast milkostnaden baserat på 2000 mil/år känns lite konstigt. 1500 mil/år borde vara mer rimligt för dessa "stadsbilar". Och då lär milkostnaden bli betydligt högre.

#3
mcregor
2012-06-30 15:20

Vill minnas att jag läst att snittkörsträckan/år ligger mellan 1400--1500 mil så att då räkna med 2000 mil på en utpräglad 2:a-bil/stadsbil känns nog som du säger Mattse lite fel. Tror mera på 1000 mil på dessa mindre bilar. Men f ö verkar väl denna test fokusera på rätt saker.

#4
2012-06-30 21:44

Det är kul om man tänker tillbaka 50 år, då var bilar i den här storleken ganska vanliga.
De drog mer bränsle, de gick inte lika fort och de var inte lika komfortabla och absolut inte lika säkra, men de klarade nuvarande hastighetsbestämmelser med råge, även om det sällan gick att åka så fort på den tidens vägar fast det var fri fart.
Men de var accepterade som bra bilval.
I dag är det avsevärt större fordon som vi vant oss vid, bilar som ofta går mångdubbelt fortare än vi får köra.
Märkligt!.

#5
2012-07-01 08:38

Har också provat en UP och jag säger aldrig i livet att jag skulle köpa en sådan. Den känns och är en liten tråkig slö småbil med känsla av 70-tal invändigt med sina rena lackade plåtytor.

#6
Hello Uno
2012-07-01 16:07

Ta med originalet, oslagbare Aygo i testet som jämförelsebil . Ett litet glatt premiumsmycke!

#7
mcregor
2012-07-02 21:11

Vad som är original kan nog diskuteras men talar vi om små bilar med framhjulsdrift så ligger nog den klassiska Hundkojan/BMC Mini bra till. Men den kan ju av naturliga orsaker inte vara med nu även om det finns en annan Mini men den är nog lite för stor för att passa in här.
Däremot skall det bli intressant att se hur Seat och Skoda tänker "konfigurera" sina trillingar. Hoppas inte att t ex autobromsen försvinner som standardutrustning för då har man nog "skitigt i det blå skåpet" för att citera en känd svensk aktör.

#9
Boten Uno
2012-07-03 22:17

Min faster hade en spark, ett tydligt barndomsminne från 60-talets vintrar!
Vart lägger man denna bil? I Sparklådorna? Eller vänta! Där ligger ju redan Sparkdräkten. Aj som fan vilken Spark!

#8
Boten Uno
2012-07-03 22:19

mcregor: Nu snackar vi skapligt moderna småbilar och Aygo var banbrytande på flera pukter. Men jämför du en Fiat 500 från 1950-talet med en VW Up! Löjligt med !) De är nog rätt lika kassa förutom att Upen lär få motorslitage bra mkt fortare och sliten inredning fortare...

Ska den byggas i UP!sala tro? Jahja, månen över uppland som Lasse-Stefanz sjunger om går nog Up! ändå. Nej, nu ska jag säga godnatt till frugan, hon ska Up! tidigt i morgon, hon har fått städjobb på dagis. Up! och hoppa för nu skall vår ekonomi lyftas up!

#10
2013-03-21 22:22

Provade en Up med 15" friktionsdäck på medelgrov asfalt. 66,6 dB blev snittet, med 100 km/t på mätaren. Men om man drar på stereon ordentligt kan man nog nå up till 85 dB. Up:en var något bullrigare än min Scenic -11. Men förvånansvärt tyst för sin storlek. Och betydligt behagligare ljudnivå än i t.ex. Lexus CT200. Dåligt svankstöd i framsäten. Och motorn (75 hk) lät och gick lite trist, jämfört med vad jag är van med från VW. Ska man välja en Polo istället? Ja, det beror ju dels på ens personliga behov, och på prisskillnaden. Kan man få en likvärdig Polo för 20.000 kr till, så är det väl hugget som stucket.

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.