Regeringens egen utredare har tagit fram en nästan 800 sidor lång rapport med mängder av förslag på hur Sverige kan fasa ut fossil bensin och diesel för att sänka utsläppen.
Förslaget som fått mest uppmärksamhet är att höja nivån i reduktionsplikten, något som kommer ge dyrare bränsle.
Men rapporten innehåller även flera andra förslag. Först ut är att höja det så kallade grundbeloppet från dagens 360 till 420 kronor, vilket även gäller elbilar och laddhybrider.
Utöver det kan gränsen för när nya bilar behöver betala fordonsskatt skärpas från 75 till 50 gram per koldioxid per kilometer. På så sätt kan regeringen stoppa möjligheten för törstiga laddhybrider att slippa undan skatt.
Dessutom föreslår utredningen att beloppen för varje gram koldioxid bilarna släppas ut ska höjas eftersom det inte gjorts på många år.
Förlängd straffskatt
Ett annat förslag är att förlänga dagens straffskatt på nya bensin- och dieselbilar – det som kallas ”malus”. Det innebär att bilar som behöver betala en förhöjd fordonsskatt kommer behöva göra det under fem års tid i stället för tre.
Förslaget skulle förmodligen få stor påverkan på bilmarknaden. Många nya bilar leasas av företag på tre års tid, och med det nya förslaget kommer även bilens andra ägare – som ofta är en privatperson – drabbas av malus-skatten.
Ändringarna kan slå hårt mot bilens andrahandsvärde, och det är precis det som är tanken, enligt utredningen.
Fordonsskatten blir enligt våra preliminära beräkningar rejält mycket högre än i dag. Den största procentuella höjningen får små och snåla bilar som i dag kan ha låg skatt.
”Ändringarna kan slå hårt mot bilens andrahandsvärde”
Målet är nämligen att få begagnatköparna att välja en elbil eller laddhybrid i stället.
”Genom att förlänga malusperioden till 5 år skulle i större utsträckning malusen påverka bilens andre ägare och därmed även dennes betalningsvilja för bilen”, står det i utredningen.
Även nya gasbilar ska omfattas av malus, enligt utredningen. Men eftersom det inte längre säljs några nya personbilar med gasdrift drabbar det inte några personbilsköpare.
Lindrigare för dieselbilar
Men på en annan punkt vill utredaren sänka skattetrycket, åtminstone för dieselbilar. De har i dag en särskild straffskatt jämfört med bensinbilar som togs fram när drivmedelsskatterna såg annorlunda ut.
Nu föreslår utredaren att nya dieselbilar bara ska ha 500 kronor högre fordonsskatt per år än bensinbilar – inte att multiplicera dieselbilens utsläpp med en faktor på 13,52 som i dag.
För en dieselbil som släpper ut 150 gram koldioxid per kilometer sänker det årsskatten med ungefär 360 kronor.
Här är några exempel på hur den förhöjda fordonsskatten kan slå mot några av de vanligaste bilmodellerna.
Observera att siffrorna är ungefärliga och bara ett förslag. Om det träder i kraft gäller den högre skatten bara nyregistrerade bilar.
| Bilmodell | Skatt i dag (år 1–3, kr/år) | Ny skatt (år 1–5, kr/år) | Höjning (kr/år) |
| Volkswagen Tiguan 1,5 eTSI Life | 8 086 | 10821 | 2 735 |
| Toyota Yaris Hybrid 115 | 1 537 | 4 272 | 2 735 |
| Audi A5 Avant 2,0 TDI Quattro S-line | 9 542 | 10 661 | 1 119 |
Beräkning: Vi Bilägare, faktaunderlag: Vägen mot utfasning
Fyller på statskassan
Motiven bakom förslagen är dels att sänka utsläppen från nya bilar för att kunna fasa ut bensin och diesel, och dels att fylla på statskassan.
När nya bilar blir så mycket snålare – och i allt högre grad helt eldrivna – sjunker nämligen skatteintäkterna. Ett annat alternativ, att införa så kallad kilometerskatt, har tidigare fått kalla handen av svenska politiker.
Om förslaget blir verklighet gäller den skärpta malus-skatten bara för bilar som registreras från och med den 1 januari 2028.
Men så blir det kanske inte. Regeringen har tidigare avfärdat förslaget om höjd reduktionsplikt som också var en del av utredningen.
