Bild
Nästa artikel

Svenskt och hemskt i Tyskland

Resor

Återupplev den svenska stormaktstiden med en tur till Mecklenburg-Vorpommern. Bland storståtliga byggnationer och härliga stränder finns flera lämningar och hyllningar med tydlig svensk anknytning. Men där finns också kolossen Prora.

Fyra timmar på färjan Trelleborg-Sassnitz och man stiger i land på Tysklands största ö, Rügen, svenskt 1648–1815. Här planerade Gustav IV Adolf att bygga en hamnstad som skulle heta Gustavia, ett projekt som Napoleon satte stopp för.

Rügen är ett litet paradis med sin badortsarkitektur à la förra sekelskiftet med många bevarade utstofferade pastellfärgade trähotell och villor. Turistsäsongen är lång, även om man inte ser så många badande tidig vår och sen höst.

Nordsjöns badliv karaktäriseras fortfarande av så kallade strandkorgar (strandkörbe) i sanden, stora sittkorgar av rotting där soltörstande blekfisar sitter bekvämt skyddade mot vinden. Vi stannade till i badorterna Binz och Sellin på den milslånga stranden på östkusten.

I Sellin ska man absolut inte missa den anslående havsbryggan i sann snickarglädje. Den når man via trappor, eller hiss, ut i havet och här finns flera restauranger att välja bland. Och det behövs för turisttillströmningen är stor.

Annat intressant att besöka finns på Kap Arkona, ubåtsmuseet och underjordiska bunkrar från kommunistiden, då Rügen mest användes som raket- och marinbas.

Inte så välbesökta är Rügens svenskminnen från stormaktstiden, bland annat en replik av Wrangels gamla herrgård i Ralswiek och i dess närhet ett litet träkapell, Schwedenkirche.


Fjärran från de puttenuttiga trähusbyggena och det mondäna badlivet är kolossen Prora, norr om Binz och Sellin på samma fina strand. Fyra oändliga grå byggnader började byggas i maj 1936 men blev på grund av kriget aldrig färdiga. Tanken var att 20 000 partitrogna skulle njuta av sol och bad under semestern. Till detta skulle det finnas plats för 10 000 anställda.

– Det skulle bara finnas sovrum att hyra. Allt annat skulle göras i gemensamhetsutrymmen, kök, matsalar och duschrum, berättar Brigitte Haase som talar felfri svenska och sitter med i styrelsen för Stralsunds svenskförening. Medlemmarna firar alla svenska högtider och reser regelbundet till Sverige, framför allt vänorterna Malmö och Trelleborg.

Hon berättar också att byggnaderna aldrig användes, mer än att de togs över av militären under DDR-tiden.

– Men vad som hände då är det ingen som vet. Idag blir det lika dyrt att riva som att restaurera.

Kolossen som kallas KdF-Bad (Kraft durch Freude, Kraft genom glädje), är en kuslig bild av storvulna illusioner. Tänk bara den svindlande tanken att 30 000 partivänner skulle äta frukost samtidigt. Byggnaderna väcker obehagliga tankar om en dirigerad massturism samtidigt som den otäckt mycket liknar ett fångläger.

Praktiskt taget alla fönster i de sex våningar höga och de från början totalt 4,5 kilometer långa längorna är sönderslagna. Det finns inga balkonger och de ganska få portarna ser ut som källardörrar. Men alla rum, på 2,5 x 5 meter, vetter mot havet, allt på arkitekt Clemens Klotz anvisningar, en av Albert Speers adepter. Det hela kröntes av statyer som numera finns på Armémuseet i Dresden, alla utom en figurgrupp, skapad av skulptören Wilhelm Ulbricht som också ledde byggandet av Berlinmuren, eller Ulbrichtmuren.

Vägarna på Rügen är ganska smala och i bra skick. Men plötsligt skumpar det till av några kilometer med kullerstensbeläggning. Det är gott om bokalléer och här och var varnar trafikskyltar för nedhängande grenar som kan nudda eller skada höga fordon.

En riktig sevärdhet är nya bron mellan Rügen och Stralsund. Närmare tre km lång och med en prislapp på 80 miljoner euro byggdes den för att man skulle slippa köer. Stralsunds skyline tar sig väldigt bra ut från brokrönet och från vårt hotellfönster i hamnen ser vi brons smäckra profil.

En stadstur kräver stadiga skor – i Stralsund finns nästan bara väldigt kullriga kullerstensgator. Det är en gullig liten stad med ett koncentrerat butiksutbud men framför allt många vackra byggnader, inte minst kyrkor.

På torget från 1200-talet ståtar S:t Nikolaikyrkan med färggrann inredning och en gång 56 altare, ett för varje skrå. Strax efter höstskörden dignar kyrkan av gåvor, allt från blommor och pumpor till mjöl och must.

Med några års undantag var Stralsund svenskt 1630 till 1815 och kulturhistoriska museet visar bland annat vikingasmycken i guld och har en sal om svensktiden. Vi passerar syrets upptäckare Carl von Scheeles ganska slitna hus, en byst av Gustav II Adolf i rådhusets galleria och en hel del andra svenskhistoriska påminnelser. Släkter som Beskow, Tessin och von Born är härifrån.

Gamla Stralsund ryms inom ringmuren där två av ursprungligen elva portar är bevarade. Den ena heter Küterporten, döpt efter det ”dåliga” folk som bodde i trakten och gjorde affärer på inälvor. I dag ligger Olof Palmes torg med stans teaterbyggnad strax utanför.

Följer man muren en bit åt vänster kommer man till en speciell bar och restaurang. Källarvåningen i restaurang Wallensteiner är stor och rustik med serveringspersonal som kilar omkring med dignande matbrickor, tvättfat och handdukar. Alla måste tvätta händerna både före och efter maten eftersom man äter med händerna.

Det enda bestick som kommer in med den stabbiga maten i stora portioner är en kniv. Helt i sin ordning med förrätten, bröd med sylta. Till soppan gör servitrisen ett undantag och tigger en sked av kocken. Vin serveras i lerkrus och ölet Lübsserpils i sejdel av 70-talsmodell. Efteråt husets egen ganska söta digestif med samma namn som restaurangen.

Stralsund präglas av vattnet och näringar som hör ihop med det. Därför finns både ett havsmuseum, där man kan njuta av en jättebassäng med havssköldpaddor, och det nyinvigda Ozeanum, ett annorlunda museum både i arkitektur och innehåll, en undervattensvärld som uppförts som en kärleksförklaring till havet. Vi blir mest imponerade av alla akvarier och en föreställning där man ligger ner och lyssnar till valljud och tittar på konstgjorda valar upphängda i taket.

Den historiska stadskärnan i Stralsund är tillsammans med Wismars stadskärna utsedda som världsarv av Unesco. Och det är andra anhalten på resan, Wismar, Sveriges sista landområde i Europa.

Efter Westfaliska freden 1648 tillföll Wismar Sverige och blev på grund av sitt strategiska läge ett attraktivt byte för nordeuropeiska makter med plundringar, krig och belägringar som följd. 1803 pantsattes Wismar på 100 år till Mecklenburg-Schwerin men Sverige avstod sedan från att lösa in panten.

Sju gator leder till torget med imponerande gavelhus från 1600- och 1700-talen. Det första vi får syn på är en stor svensk flagga på byggnaden Alter Schwede (Den gamle svensken), ett uttryck som tyskar fortfarande lär använda på svenskar de gillar. Bakgrunden är att svenskar värvades till preussiska armén och visade sig vara duktiga på att exercera rekryter och därför kom att kallas Die alten Schweden.

Vi passar på att äta sopplunch i husets restaurang som tar duktigt betalt för mineralvatten som i och för sig serveras i champagneglas. Serveringspersonalen talar inte svenska men på menyn märks en och annan fosterländsk anknytning. Den sobra lokalen pryds bland annat av en byst av Gustav II Adolf och vi har av en händelse satt oss precis under fotografier av den svenska kungafamiljen och det känns ju väldigt tryggt.

Diskutera: Vad tycker du om Rügen?

Fakta

Färja: Trelleborg–Sassnitz tar fyra timmar och kostar dagtid (enkelresa) cirka 1 200 kr, två resenärer med bil.
Avstånd: Sassnitz–Stralsund, 4,5 mil. Stralsund–Wismar, 15 mil. Wismar–Lübeck, 7 mil.
Hemsidor: Svensk information: stralsund.de, tyskland-info.se

Mera svenska minnen

Från Turkiet kom Karl XII ridande till Stralsund 1714 och därifrån styrde han Sverige i ett år i väntan på att hans trupper skulle nå fram till honom. 1813 kom kronprins Karl Johan Bernadotte som befälhavare av Nordarmén mot Napoleon sjövägen till Stralsund. Året därpå tvingade Sverige Danmark att byta Norge mot Vorpommern men redan 1815 tillföll det Preussen.

Hansastaden Greifswald, sydost om Stralsund, har tillhört Sverige i 150 år. Dess universitet, som grundades redan 1456, räknas som Sveriges första. Här har Selma Lagerlöf varit hedersdoktor och här är svenska studenter fortfarande välsedda.

I Bad Doberan, mellan Wismar och Rostock, ligger Albrekt III av Mecklenburg, svensk kung 1363–1389, begravd.

I Lübeck bodde Gustav Vasa på Königsstrasse 9 och i rådhuset finns en staty av honom, gjord av Anders Zorn.

Kommentarer

#1
2011-08-05 10:31

Var inte Rügen och Stralsund en del av Östtyskland? Byggnaden på stora bilden minner om den vackra arkitekturen från den tiden.

#2
2011-08-05 10:45

@Peter, jo visst hörde de till Östtyskland, men Prora började byggas under Hitlers tid vid makten, som också framgår av artikeln.
Men mycket av kommunistbyråkratin finns kvar, speciellt hos den äldre generationen.
Det kan ibland vara lite störande med pappersexercis och viss misstänksamhet i vissa lägen.
Lite annorlunda är det jämfört med västra Tyskland, men billigare och faktiskt lite "mysigare", men det är trångt på vägarna under sommartid och det medför väldigt låga snittfarter på de krokiga småvägarna.
Jag tycker att det är en utmärkt artikel som väl beskriver Rugen och Stralsund.
Det enda som jag vill tillägga är att rekommendera en tur med museibanan "Rasender Roland", som ju egentligen inte är en museibana, den är ju alldeles för "ny", men kul.
http://www.ruegensche-baederbahn.de/

#3
2011-08-05 13:50

Till alla de som inte har varit på Rügen säger jag en sak: Förlägg en veckas sommarsemester i t.ex. Binz eller Sellin. Stranden är flera kilometer lång och vore det inte för allt "vitt" folk överallt kunde man tro att man vore på Mallorca. Har man sedan lite intresse för det här med historia och kultur är det bingo flera gånger om. "Rasender Roland" - som saabnisse nämnde - med ånglok och allt beräknas användas åtminstone i 20-30 år till enligt uppgifter från en av lokförarna i en programserie om Östersjöområdet som gick i tv tidigt i somras. Som sagt: Rügen rekommenderas varmt!

#4
2011-08-05 22:52

Fast i verkligheten byggdes det inte 4, utan 8 styck 500 meter långa byggnader.
Som sägs i texten hade alla 10000 rum havsutsikt, medan baksidan av husen hade speciella utbyggnader för trapphus, duschar och toaletter.
Husen placerades längs den vackra sandstranden, och sedan var det tänkt bli pirar med restauranger mellan varje 500-meterslänga.

I mitten av de 8 husen var det tänkt att byggas en aula för 2500 personer, men den blev aldrig byggd.

Ett par av dessa jättekåkar försökte ryssarna (som använde husen som militärförläggning) spränga för att de "nya ägarna" inte skulle kunna nyttja husen när de hamnade i väst, efter sammanslagningen av Tyskland.

Fast husen var så rejält byggda, så de vägrade rasa, och står sedan dess bakom byggstaket.

I ett av de kvarvarande husen finns ett museum där man kan se hur rummen var inredda.

Anledningen till att Prora byggdes var att Hitler ansåg att Tysklands förlust i första världskriget berodde på dåligt motiverade arbetare (som tillverkade kriksmaterial) och soldater.
En belöning vid Rügens vackra kust skulle muntra upp folket så att man skulle vinna andra världskriget istället.

Åk dit och upptäck Rügen, jag rekommenderar det! Man blir verkligen tagen av storheten, och kan nästa känna historiens vingslag.

Se mer här: http://en.wikipedia.org/wiki/Prora
och här: http://www.proradok.de/index.html

#5
2011-08-06 20:28

När jag utforskade Prora kort efter DDR:s befrielse så väcktes knappast några "obehagliga tankar" kring att folk skulle semestra vid havet där för 60 år sedan. (Hu så hemskt!)

Smått obehagligt , tankeväckande och intressant var det däremot att se spåren efter och tänka på NVA:s (LSK/LV:s) och Röda Arméns (VVS') alldeles nyligen nedlagda verksamhet där, där man bl.a. utbildade och förlade flyg och marininfanteri som skulle ta sig över Östersjön och ockupera Sverige i händelse av att Moskva tryckte på knappen!

Är man ändå på Rügen och som jag gillar saker som Prora så kan jag rekommendera en kort tur till f.d. raketbasen (och sedermera warszawapaktsflygbasen) Peenemünde. Se muséet, smyg sedan in i skogen, leta upp V2-monumentet och känn historiens vingslag.

Tillägg:
På Rügen får man ju inte missa att uppleva det berömda Caspar David Friedrich-motivet "Königsstuhl" i verkligheten; mäktiga kalk-/kritstensstup ned mot havet efter att ha vandrat genom urskog i nationalparken Jasmund.

#6
2011-08-06 20:43

Konservator, som du ser är vi några själar som har varit på plats i området =) Angående "Königsstuhl" så kan jag också rekommendera en båttur från Binz havsbrygga som går förbi just denna sevärdhet, från vilken man får en högst fantastisk panoramavy över området.
Och visst är Peenemünde värt ett besök - dock måste man vara försiktig med superlativen om historiska vingslag hit och dit eftersom man annars snabbt kan bli kallad för nazist.
Fascination är rätta ordet för hela området!

#7
2012-07-13 13:34

Rügen rekommenderas varmt! Förlägg en veckas sommarsemester i t.ex. Sellin. http://www.ostseebad-sellin.de/lang-sv 40 000 nätter i "Ungdom för världens längsta": Operatörerna av vandrarhemmet är Prora ett år efter öppnandet av deras hus mer än nöjd. Den positiva feedback från besökare, men också av medier från olika länder helt har överträffat förväntningarna, säger Dennis Brosseit vandrarhem manager. Skulle lägga till ytterligare 30 000 övernattningar på campingen ensam i 2011, sade Youth Hostel Association of Mecklenburg-Vorpommern.

I sitt första år var vandrarhemmet, enligt operatören som en plats för händelser som Internationella Street etablerade konstnärer Festival, som ägde rum i maj för andra gången. I augusti till finalen i Beach Soccer World Cup lockar gästerna till stranden på Prora.

Topp tio i Sellin: http://www.ostsee.se/sverige/sellin/

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.