Köpet är klart - vi åker hem

Thomas Trendl, säljare stationerad på Renault i Wien och mannen som sålt oss en Dacia Logan MCV, hade förvarnat om att kontoret där vi kunde skaffa registreringsskyltar till vår bil bara hade öppet mellan 09.00 och 12.00. Därför beslutade vi att resa ned till Ã-sterrike redan kvällen före dagen D. D som i Dacia.
Innan avresan kontrollerade vi att allt var i sin ordning. Thomas Trendl försäkrade att bilen skulle vara redo för leverans, att pengarna kommit in och att han skulle hjälpa oss att ordna registrering och försäkring. Vi stämde möte hos honom på Laaer Berg-Strasse 66, direkt när bilfirman öppnade på morgonen.

På slaget nio anmälde vi oss i receptionen och strax därefter kom Tomas Trendl och hälsade oss välkomna. Han visade sig vara ungefär vad vi förväntade oss, en lång och kedjerökande man med bullrande skratt och spräcklig bilhandlarkavaj. Till vardags arbetar han med att sälja bilar till diplomater. I Wien ligger ett av FN:s fyra huvudkontor. Där arbetar 4 000 personer från hundra olika länder så nog finns där en marknad för diplomatsäljare.
- Men jag har hittills inte sålt Dacia till någon diplomat, säger Thomas Trendl och skrattar. Det brukar oftast vara Renault Espace eller Laguna som de är intresserade av.

Herr Trendl hade dock gjort sin läxa och tagit reda på hur vi skulle bete oss för att registrera vår Dacia. Han har dessutom vänligheten att följa med och hjälpa till, bland annat genom att agera tolk under processen. Vi svenskar glömmer ibland att alla inte talar lika bra engelska som vi själva gör. Man behöver inte resa långt i Europa för att inse att lite tyska också är bra att ha i bagaget.
Thomas Trendl samlar ihop våra handlingar i en mapp, vi tar plats i hans tjänstebil och åker till Reumannplatz 7, där försäkringsbolaget Generali Versicherungs kontor ligger.

Nu visar det sig att vi inte kan betala försäkringen direkt på försäkringsbolagets kontor. Istället måste vi gå till en bank i kvarteret och betala in beloppet. Med bankkvittot på inbetalningen av försäkringen gick vi tillbaka till försäkringsbolaget. Där fick vi vänta ytterligare några minuter innan vi kallades in till registreringsavdelningen. Där registrerades vi som ägare på bilen och fick våra registreringsskyltar. För skyltar och registrering gick det bra att betala kontant. Därmed slapp vi ytterligare bankbesök.

Några ögonblick senare satt vi åter i bilen och körde tillbaka till bilhallen, nu skulle vi få vår bil. Vi fick våra köpehandlingar, skrev på ett dokument där vi intygade att vi tagit emot bilen och fick en engelskspråkig instruktionsbok. Därefter var det dags.
- Kom med här, sa Thomas Trendl och tog oss med en trappa ner, till anläggningens leveransavdelning.      
Där, under ett lyxigt rött kapell, väntade vår Dacia Logan MCV. Det kändes faktiskt riktigt fint att få avtäcka en sprillans ny bil, nyputsad så att den glänste i varje detalj!

Thomas Trendl monterade våra registreringsskyltar, vi tog adjö och styrde mot närmaste bensinstation. Att leverera bilen med full tank är tydligen lika ovanligt i Ã-sterrike som i Sverige.

Väl hemma i Sverige blev vi för första gången medvetna om omgivningens nyfikna blickar. Dacia är en bil som väcker intresse hos bilintresserade svenskar. Efter en dags körning anlände vi till slut till Vi Bilägares garage vid Norrtull. 

Att själv importera en bil är numera inte särskilt komplicerat. Sedan är förstås frågan hur man ska beräkna kostnaderna för importen. Avgifter för registrering och försäkring, i vårt fall på 2 881 kronor, går inte att komma undan.

Däremot återstår att fundera över hur man vill bokföra kostnaden för flyget ner, bensinen hem samt boendet under resan. Är det att betrakta som semester eller är det en kostnad som ska räknas in i kalkylen? Vi redovisar den totala kostnaden och lämnar till läsaren själv att avgöra vad som ska räknas in var.

I nästa nummer: Till Bilprovningen och ut på test

Hela reportaget om köpet och resan genom Europa finns i Vi Bilägare nr 18/2007