I samband med att jag byter jobb om några veckor kommer jag för första gången i livet ha tjänstebil, dock med egen bekostnad av drivmedel för privat bruk. Företagets bilpolicy är ganska kortfattad vad gäller val av bil "Bilen skall vara miljöklassad (Max 120g CO2/Km), Bilens anskaffningsvärde får vara maximalt 7,5 basbelopp, inkl. moms.".
Efter att ha åkt elbil i tre år gillar jag ju att åka elektriskt, men beloppet räcker inte till en bil som är praktiskt användbar i tjänsten. Det är inga konstigheter att få tag i en Kia Optima PHEV under 7,5PBB, men det verkar vara enda laddhybriden man når till.
Alternativet till det blir väl att köra diesel och den lägre förbrukningen vid långkörning borde kunna göra tillräckligt för att skillnaden i förmånsvärde mot en laddhybrid ska upphävas rent ekonomiskt. Miljömässigt känns det förstås inte lika bra att ha en oljebrännare under huven fast ska man under 120 gram är alternativen få med bensin. Jag har haft funderingar på att inte reta kunder med mitt bilval, men nya chefen menade att ingen bryr sig om sånt.
Det finns några intressanta bilar på marknaden.
http://www.alfaromeo.se/modeller/giulia/Advanced-Efficiency
http://www.jaguar.se/fleet-and-business/modeller/xe-business-comfort-edition
BMW 2-serie coupé, MB C-klass.
Vad missar jag?
Kommentarer
Det borde gå på sevicegarantin. Har pinnarna slutat röra på sig har man inte servat bilen.
Det lät inte som att han som hade servat den tyckte det. Han menade att det var oket som hade gått sönder och inte ett fel vid service. Det är samma verkstad som gjort all service sen bilen var ny så de har inte många att skylla på.
Oavsett 9000 mil på tre år så brukar det väl mer vara tidens tand och vägsaltet som påverkar dessa styrningar negativt.
I vart fall borde dom sett det på förra servicen.
Och eftetsom dom missade det så nyligt borde dom stå för det.
Varför skall man annars lämna in på service.
I serviceschemat finns ingen punkt om att smörja pinnarna utan man ska bara kontrollera att det funkar. Därför är det inte servicen som brustit utan en konstruktion som inte höll måttet.
Det hela gick på garantin och nu sitter det nya skivor och belägg monterade bak. Oken är uppsmorda.
I Toyotas, på frugans förra bil, var smörjning av oken en del av servicen. Dvs ganska genomtänkt vill jag säga.
Exakt Guran som du säger på yarisen men det kanske behövs en gång om året för att det är en dålig konstruktion som inte tål svenska saltet.
Sista jag jäklades med det på yarisen så vill jag minnas att det inte är en metall glidyta utan stenhårt gummi som kärvar ihop.
Min uppfattning är helt klar att det borde vara smörjning vid service. Jag är mest bara glad att det inte blev nåt tjafs om kostnaden. Det hade lika gärna kunnat heta att det är normalt slitage.
När jag hade Toyota var det ett tilläggsarbete på servicen som de ville ha drygt 300:- för.
Nja, var nog belägg mot stål i oket, men är ju så smått och klent så tar bara en kvart att hissa upp, ta av hjulet, skruva isär och smörja.
Jag fick låna en Ceed SW 1.0 från igår till idag. Ljudet från verkstan och hem gjorde att det blev Bose QC35 på skallen till jobbet. Enligt färddatorn drog den 6,5 l/100 km så inte speciellt snål på soppa. Octavian känns som en bättre bil totalt sett.
Gummit kärvar inte med rätt smörjmedel, men jag har plockat isär väldigt många ok med samma konstuktion, där nån, även verkstäder, kladdat på fel smörja.
Mycket vanligt är kopparpasta, som är helt fel.
Finns plast eller gummi med, är silkonbaserat bromsfett det enda rätta, är det stål mot stål funkar även vanligt fett.
Exakt Rickard.
Men har gummit tagit skada av fett/olja eller vägsalt då är det kört.
Har fuskat till det ibland med lämplig borr och lite gnugg i gummit.
En konversonell ståltapp går lätt så länge bälgtätningen är hel och håller saltvattnet på utsidan.
Jag har haft bilar som rullat 30000 + mil utan kärvande flytande ok.
Vid minsta kärvhet få ena belägget ta 90% av slitaget vilket förmodligen har hänt på Mäkinens bil.
Och vilket mekanikern borde sett 400 mil tidigare vid service och åtgärdats då utan att Mäkinen fått extra inställelse på verkstaden.
Antingen kollades det inte eller chansade dom.
Kopparpasta är i mina ögon inget man bör använda mer än sparsamt när andra metaller är inblandade. Ska man ha två olika obehandlade metaller i kontakt med varandra bör de vara nära också i den här skalan:
https://www.manufacturingguide.com/sv/ordlista/galvaniska-skalan
Koppar mot aluminium ger ofelbart att aluminiet korroderar.
Har precis besökt Carspect med KIAn. De hade inget att anmärka på, men kunde berätta för mig att klickandet jag retar mig på (som väntat) kommer från ett krängningshämmarstag. Inget farligt, men jag gillar inte oväsen.
Hmm, har du inte haft bilen för länge nu ??
Rikard,
Den registrerades för tre år sen, men jag har "bara" haft den i 29 månader. Passerade 9400 mil idag.
Jag får ofta höra att laddhybrider inte drar mindre än en vanlig bensinbil när batteriet är tömt. I morse startade jag hemma med fullt batteri, körde E18 till Örebro, ner via Motala och ut på E4:an söderöver. De här bilderna tog jag när jag kom till min kund i Lund.
LM, väldigt bra snitt på den långa sträckan med så pass hög snittfart!
Det är det normala snittet vid långkörning. Jag har varit över 0,6 någon enstaka gång.
Det beror väl på vilken bil det är, hur klipskt motorn är konstruerad. En del tidiga laddhybrider hade väl elmotorn och fossilmotorn helt separerade vilket såklart gjorde att när batteriet dog så var det en lite tyngre fossilbil som man körde. I princip att dom hade en vanlig fossilmotor och så slängde dom på en elmotor + batteri och sen var dom nöjda. Dom som tänkte till lite extra när dom byggde en laddhybrid utgick istället från en hybridbil och satte en större elmotor och större batteri i den vilket gjorde att dom fick en snål hybridbil istället när batteriet tog slut.
Dom som har bättre koll får gärna rätta men jag har fått för mig att förra drivlinan på Outlandern var den primitiva varianten.
Och i Volvos dieselhybrid, var det inte så att dieseln drev framhjulen och elmotorn bakhjulen eller nånting sånt? Då borde dom ju rimligtvis också vara helt separerade.
Det enda som blir sämre av att separera drivlinorna är att man behöver en startmotor när man inte kan använda elmotorn för att driva igång avgasmotorn.
Jag vet inte vilken laddhybrid som var först på marknaden, men Chevrolet Volt var inte en simpel konstruktion och den var ganska tidigt ute.
Mäkinen, BYD F3 var före Volt, men jag har för mig att det fanns något ännu tidigare, men det kanske aldrig blev till något serieutförande?
Nja. I vanliga hybrider jobbar ju elmotorn och fossilmotorn helt ihop och delar på arbetet beroende på varvtal, hastighet och gaspådrag och kanske lite annat, det blir ju åtminstone väldigt mycket svårare att göra om man separerar motorerna. Sätter man dom då på olika axlar så kommer den växla mellan fram/bak/fyrhjulsdrift helt kaotiskt..
Och nu kanske jag minns helt fel men var in Volt en ren seriehybrid? Det borde väl vara ungefär så primitivt det kan vara. Eller? Bensinmotorn laddar batteriet, elmotorn driver bilen.
https://youtu.be/AX5ZwzNwTc4
https://tinyurl.com/yxcvzyx7
Inte helt okomplicerat
Avbildad instrumentering från förra veckan
Milen rullar på så sakteliga.
Nytt rekord med min Optima i lördags, 69 km på el innan hybridläget gick in.
Startade med varm bil så klimatanläggningen var avstängd för att hindra motorstart.
Så efter två år och kanske 400 laddningar så märks ingen försämring av batteriet.
Verkar vara stabila bilar som Hyundai/Kia bygger. Jag tror att alla former av batteriunderstödd framdrift är framtiden. Förutom den sk. mildhybriden. Är ju bara ett löjligt trick för att sänka ”boten” för för höga utsläpp inom koncernen.
Hyundai/Kia är ett föredöme och har fattat galoppen. Samma bil finns att välja på i allt från ”självladdande”, sladd+förbränningsmotor och bara sladd. Detta ger att du kan välja en som är optimal för ditt behov.
Är ju oftast Toyota som bara nämns när det är tal om ”självladdande” hybrider, men Koreanen är minst lika snål på soppan som Toyotas senaste hybridmodeller.
Träffade en polare idag (din fd granne Mäkinen) som jobbar statligt med fastighetsunderhåll. Där har man helt slutat ha egna bilar, utan hyr ett antal bilar med avtal, och det innebär att den bil man åkte i måndags, kanske inte finns kvar i flottan på fredagen. Det har varit mycket Kia på senaste tiden, både ren el och hybrider. "Fick en ny Kia här om dagen, den var jäkligt skön att köra" Vad var det för modell frågade jag "Vet inte, håller inte reda på alla modeller" Vad var det för typ av bil då ?? "Stor kombi, men ingen suv"
Så gissningen är väl att han åkte i en Optima.
Hade jag inte varit van att byta bil ofta hade det nog varit vettigt med en Optima till. Skulle jag göra det valet väljer jag samtidigt bort många andra. Hur ska jag då hinna prova alla märken som finns?
Rikard,
Antar att det var den granne som åkte Citroën C8 då vi bodde i Blackeberg.
Stämmer, C8an står fastväxt på en gräsmatta sen några år då fadern slirade slut på kopplingen.
De franska ingenjörerna tänkte inte på att man kanske skulle behöva byta koppling, så ett byte kostar betydligt mer än bilen är värd.
Apropå franska ingenjörer funderar jag på att komplettera vagnparken med en Peugeot Expert som nästan gick genom besiktningen. Bara fjädertorn, längsgående bromsrör, läckande avgassystem och fastrostad dragkrok att fixa.
I morse lämnade jag in Optiman på "7-årsservice". Det heter tydligen så efter 10500 mil. Kundmottagaren gav mig nyckeln till en Niro och sa att det var en "halvhybrid" och visst känns det halvfärdigt med en hybrid som inte går att ladda.
Strax efter att jag hade kommit till jobbet ringde verkstan och sa att jag inte skulle få bilen förrän imorgon. De saknade ett verktyg för att spänna en rem efter byte. För mig låter det bortom bisarrt att sånt kan hända.
Det är väl ingen som kört så långt med en Optima PHEV tidigare, så du var troligen först och därför saknades specilaverktyget för detta spänningsmoment :)
Jag tror att du kan vara något på spåren, åtminstone på lilla verkstan i Enköping.
Det var såna problem med min e-up också.
Hoppas de spänner remmen rätt då, så du slipper byta rem själv som jag fick göra på Swiften efter remmbytet.
Det kan jag säga att jag garanterat inte kommer att göra. Börjar det lysa en massa lampor och pipa så stannar jag och ringer bärgare. Det är alldeles för många varningslappar om högspänning under huven för att gissa vad som är vad.
Mäkinen: Nått som jag har funderat på vad gäller Kias/Huyndais laddhybrider är hur det funkar med dom relativt små elmotorerna. Optiman har 67 hästar, hur funkar det om man måste pressa bilen lite mer? Låt säga att man hamnar på en motorvägspåfart i uppförsbacke, vilket jag har en som jag råkar på rätt ofta. Med min Auris-hybrid som ju har en notoriskt klen motor så måste jag pressa den med det "klassiska" ylandet för att komma upp i fart innan jag är ute på motorvägen.
Hur ofta får bensinmotorn träda in och stötta elmotorn i vardagskörning på el? Svårt att säga nått exakt såklart eftersom alla kör olika men i alla fall..
Panopticon,
KIAn startar motorn den med, men eftersom den inte har CVT-låda så ylar den inte. Däremot kan den skyffla växlar en smula hysteriskt. Det märks mest på energivisaren som pendlar upp och ner.
Eftersom bensinmotorn används för att värma upp kupén går den ofta den första delen av en resa utan att den driver hjulen.
LM, betyder det att räckvidden på el är 0km vid kallt väder? Även om elen fortfarande sänker förbrukningen såklart.
K_Klabbe,
Det där beror på vad man lägger in i betydelsen av orden. Det går ju att köra på el ungefär lika långt som annars även när det är kallt, men man måste stänga av värmen. Har man bilen i garage och ska köra ett par mil kan man ju nöja sig med att slå på värme i stolen och ratten. Stänger man av klimatanläggningen startar inte motorn om man inte ber om det med gaspedalen.
För egen del har jag inte plats i garaget så jag har urkyld bil när jag ska iväg.
Ok, håller med om att det inte riktigt finns någon definition av räckvidd på el för hybrider. Men det kanske är en del av grejen med optimans rätt långa räckvidd på el, att den aldrig behöver lägga någon energi från batteriet på kupevärme?
De som kör Passat brukar påpeka att Optima inte går att köra på el överhuvudtaget. För mig är det bara bra att det finns olika saker att välja på marknaden.
Självfallet skulle några kW till värme kapa räckvidd.
En del menar att en värmepump är ett krav när värmen ska komma elektriskt. Jag vet inte hur pass bra det funkar när det är riktigt kallt.
Ja det där med värmepump kan man fundera på. En vanlig luft/luft värmepump till en villa tappar ju verkningsgraden ganska snabbt under -10 och vid -20 så funkar dom inte. I en bil lär väl VP vara betydligt enklare och därmed helt oduglig när det är kallt.
Så vid rejäl vinterkyla skulle jag tro att all värme kommer direkt från batteriet utan någon förädling i värmepumpen.
Antagligen, men det är knappt varje år det är -20 söder om dalälven så det kan nog 99% av världens befolkning leva med. Men +5 till - 10 när värmepumpen funkar är ju betydligt vanligare.
Hur funkar en värmepump i en bil ?? Är det en separat anläggning, eller kör man vanliga ACn baklänges ?? Eller finns det ingen normal remdriven pump ??
Sitter det i princip en luft/luft pump i bilen som drivs av el och sköter både värme och kyla ??
Jag tänker annars, det första ägaren sparade i el, får andra ägaren betala i reparationer.
Rent tekniskt är det inga svårigheter att ta fram en elektriskt driven värmepump som levererar värme vid -25 även om det är en temperatur där tillförd energi är ungefär lika med avgiven.
Sedan är ju frågan om behovet finns?
Som helt riktigt påpekas i #560 är det säkert inte många som har behovet.
Rent tekniskt så finns inte denna värmepump ännu. Vid -20 så stänger dom flesta värmepumpar av och redan vid -15 så är verkningsgraden låg. Skulle inte tro att en VP i en bil är uppe på samma nivå som en VP för bruk i en villa. Hur hanterar en VP i en bil avfrostningen när man kör milvis i -10 ? Borde ju i så fall suga ganska mycket energi från batteriet för att avfrosta kollektorn.
Guran, jag skrev inte att den finns, men det är ingen omöjlighet att ta fram den, man kan ta fram kompressorer som fungerar vid avsevärt lägre temperaturer och avfrostningen går att lösa, men det blir ett dyrt system.
Frågan är väl närmast om det finns tillräckligt intresse för att göra det och det tror jag inte.
Men om detta nu går att lösa varför finns det inte då? Borde varit en lysande affärsidé, eller kanske inte alls?
Berätta gärna hur detta löses då det mig veterligen inte finns några kommersiella produkter med den prestandan. Eller kanske du inte vill avslöja din affärsidé?
Visst är det så att vid en viss temperatur kring minus 15-20 så blir det en värmefaktor på 1-1 på en värmepump och då är vitsen noll och bara slitage.
Avfrostnings bekymmer och allt därtill.
Nja det kan nog vara framtidens inkomst för verkstäderna.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.