Bilmärken som är premium, ett dunkelt begrepp... Vissa bilar, företrädesvis tyska märken, anses vara premium. Andra är det inte. Vad som är premium verkar vara mycket subjektivt, det finns ingen oberoende kvalitetsstämpel för detta begrepp. Vad som inte verkar vara premium, är tillverkningskvalité och tillförlitlighet. Då skulle ju även Toyota vara premium, och det vet alla, att så inte kan vara fallet.
Vad är din uppfattning om vad som betecknar premium? Är det bara känslostyrt, eller finns det mätbara parametrar vad som detta innefattar? Vilka bilar kan klassas som varande "absolut premium?"
Kommentarer
Om man inte ska nämna sånt som inte är premium borde väl alla inlägg där Audi nämns tas bort. ;-)
Det blir svårt att diskutera ämnet utan att försöka definiera kanten på premiumtunnan. Driftsäkerhet har ingenting med saken att göra. Det är något man förutsätter att bilar har idag och inget över basnivån.
Jag har inga problem med ditt perspektiv, jag instämmer dessutom i det på många sätt. Men gör den genomsnittliga bilköparen det? Det är jag i alla fall desto mer tveksam till.
MVH AL
Kan bara hålla med. Lexus är en USA-produkt. Den kan inte attrahera köparna i EU och EFTA på grund av USA-anpassad prestanda och köregenskaper. Det vill vi inte ha här, vilket bevisats mer än med Lexus.
Det man kan tycka är märkligt är dock att de europeiska premiumtillverkarna inte har motsvarande bekymmer i USA som de amerikanska produkterna har här. En BMW är alltså mer globalt gångbar än en Cadillac - eller Lexus för den som önskar göra en sådan jämförelse.
MVH AL
MVH AL
För en gångs skull under senare tid tycks jag och A.L ha ungefär liknande åsikter om man dömer efter hans inlägg #111. Och sista stycket i det inlägget är en mycket intressant aspekt på detta med s k premium-bilar.
Ja, DET är ett intressant fenomen med premiumbilar som man kan fundera över. Varför är det så? På 50-talet ansågs väl Cadillac fina här. Men då använde man inte ordet premium, utan dollargrin...
Vägtrafik och biltillverkning är ett brett område som spänner över många olika fält och discipliner. Det finns i princip inte en enda svensk medborgare som inte har varit i kontakt med någon bil, eller bilmodell, under sin livstid. För många av oss är bilen ett dagligt ont, vi är helt enkelt beronde av den på ett eller annat sätt. I ekonomin står transporterna för mellan 15-20% av BNP och det råder ett nära på proportionellt samband mellan den ekonomiska tillväxten och hur mycket vi kör (även om det har avtagit på senare år). Utan bilar och bilkonsumtion med medföljande transporter stannar Sverige - bokstavligt talat. Eftersom bilen är ett såpass brett ämne kan man inte diskutera den utifrån ett avgränsat (exempelvis ingenjörsmässigt) perspektiv. Frågan måste istället angripas multidisciplinärt och innefattar allt från beteenden och psykologi till krassa ekonomiska kalkyler och strikt ingenjörsvetenskap.
Ämnet för tråden är premium och vad det egentligen är. Det kan vi alltså analysera på många olika sätt. Antingen kan vi studera olika konstruktionslösningar, viket också skett, eller så kan vi fundera över det psykologiska begreppet premium, samt hur vår konsumtion påverkas av detsamma. Korrigera mig gärna om jag har fel, men det är det sistnämnda som jag uppfattar att N-iklas är inne på. Och detta tycker jag är särskilt intressant, eftersom premium ofta betyder en dyrare produkt och en tyngre investering både för producent som konsument. Producenterna vill ju ha så bra betalt som möjligt för sina produkter.
Om jag uppfattat tråden rätt hittills tycks premium för många innebära en tekniktung bil. Det är säkert sant. Huvuddelen av produkterna har ofta genomtänkta och dyrare lösningar, med allt från bra vägkänsla till hög komfort. Dessutom erbjuds ofta goda prestanda (en produkt som inte klarar autobahn blir inte premium vilket sannolikt är ett av skälen till att Autobahn fortfarande har sträckor med fri fart). Men det är inte bara goda prestanda som kännetecknar premium. Köpare väljer premium även baserat på mjukare värden. Det finns ett livsstilsperspektiv inbyggt i begreppet. Detta senare har varit allt viktigare under senare år - inte minst via SUV-trenden.
Så frågan som jag vill ha svar på är varför köparna är beredda att betala så många tusenlappar extra för en premiumprodukt? Är det bara tekniken? För oss som skriver här kanske, men knappast utifrån ett bredare perspektiv.. Jag tror att det finns andra förklaringar till att en BMW är dyrare förutom att den kostar mer att producera och utveckla. Hur mycket och varför är en fråga jag gärna vill ha svar på.
MVH AL
För mig råder ingen tvekan över att Europa är navet vad gäller det mesta.
Amerikanska bilar var sedda som vulgära, handlare dvs bodknoddar och lite så suspekta figurer och jag tänker då på en bortgången droskägare och mångsysslare i släkten som höll sig med amerikanskt där 50- 60- och att det vara illa sett, vulgärt.. samma sak med en dagisfröken som ägde o körde en sproilans Dodge Barracuda på 60-talet att hon inte sågs som rumsren.
Minns att min far morrade i runt en handlare som vi kom i lag med på en camping och gubben hade en gammal gräddvit Cadillac...brackigt enligt farsan och även morsan tykade med att himla med ögonen o att den bilen måste dra enormt med bensin, jag tyckte att bilen var urläcker men det fick jag allt hålla tyst om men jag gick till gubben och att han visade mig bilen och förklarade saker o ting hur långt fram som den amerikanska tekniken låg.
Nej amerikanskt har aldrig slagit i folkdjupet.
Tvärnit - Jo, Europa är säkert navet. Fast resten du just sa, gäller inte det även för tyska premiumbilar? Jag har hört många morra över såna bilar också. När jag kom till släkten i en BMW tittade farbror surt på bilen. Han var tyst länge, men till slut kom det: "Det är dyra bilar det där. Du får väl se när nåt går sönder." Eller när en annan släkting lånat en beg MB200 på en firma som han kom hem och visade sin far. Fadern vägrade gå ut och titta på bilen och efter att grabben tjatat en stund skrek gubben: "Kör tillbaka den där jävla bilen! Det ska inte stå nån jävla Mercedes på den här gården!" Jag var då kanske 10år och blev förskräckt hur en bil kunde skapa såna upprörda känslor. Så europeiska premiumbilar väcker inte bara beundran...
Haha nej verkligen inte och de Europeiska hamnade väl i onåd där på mitten av 70-talet och särskilt BMW oj oj de visste alla att topplocket gick på dem o kostade stort att laga, samtidigt så vill jag minnas att BMW ägarna var ena tuffa karaktärer ung som gammal att de red på arketypen arier den äldre kunde misstagas för en brittisk gentleman om det inte vore för den typiska lite strama hatten med lilla borsten i brättet och bilhandskarna och den stoiska uppsynen, en man som man inte flinade up front inför och att de körde alltid för fort....faktiskt sköna lirare i en tid av velour o manchester kollektivism o ett unisont tänk, vi har det bra här bak i bilen..man ska ha husvagn! Vrooom så kommer en BMW blåsandes förbi med en John Cleese figur vid ratten.
Det väckte ont blod och tur var väl att Audi på någotvis åter gjorde premium som något gångbart.
En grej jag funderat på....
Är en Aston Martin Cygnet mer Premium än en Toyota IQ?
https://sv.wikipedia.org/wiki/Aston_Martin_Cygnet
Säkert, men då är det nog mest namnet som bidrar!
Men det finns ju en del detaljer som också kan hjälpa till.
När det gäller amerikanska bilar så är det nog länge sedan de ansågs premium, men helt säkert är det många som kan skriva under på att amerikanska bilar redan från början fram till 1960, i de flesta fall var överlägsna europeiska bilar, även de som idag anses vara premium, i driftsäkerhet och slitstyrka.
Europeiska bilar, med några väldigt dyra undan tag, höll bara hälften så många mil som de amerikanska på den tiden, det var inte ovanligt med motorrenoveringar före 5000 mil!
Då talade man inte om premium, utan om "lyxbil" och det var enbart priset som avgjorde, inte bilens egenskaper i övrigt.
Det var enklare förr ;-)
Ordet premium är urvattnat och används på allt vidare sätt och därtill inflation i ordets betydelse. Det kan betyda så olika beroende på vem man talar med. Jag undviker att använda ordet. Finns många andra bättre ord att använda.
Intressant med ett ords betydelse och det är ju inte bara "premium" som kan kännas diffust.
Man får helt enkelt stämma av innan med personen man pratar med och bestämma sig för vad ordet betyder och om produkten man då pratar om är just Premium.
Samma gäller ju för ord som "säker", "är detta en säker bil?" det är ju inte givet vad man menar med det ordet.
Tvärnit - Du har nog rätt där. Audi gjorde premium mer acceptabelt i större kretsar. Tack Audi. :-)
Saabnisse - Ja, det var enklare förr. :-) Vi borde kanske nöja oss med ordet lyxbil även idag, för en premiumbil är ju just dyrare, om än inte lika dyr som RR och Bentley... Samtidigt har det gått inflation i ordet premium...
Ja då kan allt snart sägas vara relativt.
Usch det är väl bara vi och i Hollywood som dras med sådan extensiell ångest, detta ältandet i detaljer, ord , rädslan över att vara fel, att aldrig fastna i något utan bara glida vidare uppåt på stegen.
Så här lever jag att jag bestämmer mig för att så är det för så tycker jag o därmed basta!
Lycklig, kär, gilla/ogilla börjar man att penitrera djupt i sådana spörsmål så försvinner de garanterat ur ens liv och kvar istället så finns en grå gegga typ som i sången Tusen Bitar av Björn Afzelius: Att säger du att du är min vän så är du kanske det.
Helt säkert, men vad trist.
Det handlar inte om att vara fel utan att vara rätt och att det blir rätt. Och om du nu bestämmer dig för något, hur ska någon annan veta vad du bestämt dig för?
Att tänka efter är det som gör att vi utvecklas. Och problemen uppstår när vi just antar en massa saker.
När du knallar in och t.ex. säger till säljaren att "jag vill ha en säker bil" eller "Jag vill ha en premiumkärra" det är kanske då ni faktiskt borde sätta Er ner och klura lite på vilka krav som du ställer så att säljaren vet vad han ska plocka fram för att möta dina krav.
Jag har slutat med att problematisera och vet och känner en mängd sköna människor där saker inte behöver dras i detalj då alla vet vad som menas ja förutom då en del talibaner som kräver hela boken ordagrannt uppläst och som tycker att vi är simpla o barnsliga.
Det är blir till kul att driva med talibanen med svar som att därför att det är så, alla här tycker så, det är skitgott! Det är skitäckligt!
Men.. men ..går talibanen upp i varv att så kan man inte bara säga!
Jodå det kan man visst det för att det hela är enkelt....osv..osv...
Enligt mig så är det talibanen som det är fel på som inte förstår det allmänna, äger ingen ram och inga preferenser utan måste hela tiden ha en utförlig manual uppläst för sig eller att själv mässa för sina medmänniskor....den vi vanliga dödliga så att säga har i huvudet utan några större åthävor och kunderna gillar inte herr Talibanen..
Så att ja när jag köpte min senaste bil Toyotan så klev jag in sisådär ungefär och lät säljaren fylla i resten och som den normal begåvade person som han är så ägde han inga som helst problem med att läsa rätt och att jag vill påstå att det så som man vill ha det, att man ger o tar.
Så att nej jag ser inget som helst problem i att gå in i bilhallen och säga att jag vill ha premium för att det skapar igång en process, en utmaning till säljaren som nu helt säkert är vaken och även lite nyfiken så.
Apropå Aston Martin, premium och hur bilar delar många saker med andra märken:
https://www.youtube.com/watch?v=f83A2CW-Lt0
Mycket är väl hur bilen känns att köra och åka i. Är man helt ointresserad av bilkörning och ser det som ett nödvändigt ont så har jag svårt att tro att man köper en dyrare bil. Man kan ju tycka om att köra bil utan att för den skull vara speciellt teknikintresserad. Sen finns det givetvis en hel del köpare som vill ha något "fint" på uppfarten. Själv så är jag inte intresserad av statusen och vill bara efter köregenskaperna och komforten. Men jag har inte hittat någon bil i lägre prisklasser som är bättre än min X3:a på dessa områden.
.. eller att det som är premium inte alls är det, alternativt att något premium inte existerar överhuvudtaget.
Känner nog lite igen det där. Människan vill nog alltid på ett eller annat sätt försvara sitt val. När jag körde Skoda så var jag nog också ganska pigg på att racka ner på premiummärkena. Men till slut har jag nog ändå kommit till insikten att man får vad man betalar för. Det finns ingen produkt som är likvärdig t.ex. en BMW 5-serie för 100kkr mindre.
Vet mycket väll om att min 308SW inte är en premium produkt , Peugeot marknadsför väll sig inte som en sådan i heller.
Men jag är nöjd ändå. Och blir inte sur om grannen har en premium bil. Dock kändes det lite extra när jag körde min B200cdi , för att det var en MB. Vet inte varför , bilen kostade över 300" men enligt flera här inne så är inte en B200 en premium Merca.
Kanske den inte är i heller , men jag var nöjd , och det är väll huvudsaken ?
Hittade den här tråden från min Skodaägartid:
http://www.vibilagare.se/forum/528/vad-driver-upp-priset-pa-premiumbilar-40935
Var nog betydligt mer negativt inställd till premium då. Men idag handlar det för mig mycket om ingenjörskonsten bakom bilarna. Visst kanske pinnarna i hjulupphängingen på en BMW inte kostar så mycket mer att tillverka än de i en Skoda. Men det är ju hela den bakomliggande utvecklingsprocessen som kostar. Och jag är ganska övertygad om att BMW lägger ner mer resurser på utveckling av sina modeller än vad Skoda gör.
Resultatet av min fråga så här långt, är att premium-frågan är en känslosak. Någon hävdar grötmyndigt, att bara de tre tyska statusmärkena kan vara premium, några andra märken kan varken nu eller i framtiden kallas premium. Andra hävdar premiumstämpeln för ytterligare (eller andra) märken, beroende på egna fäblesser.
Själv anser jag att hög tillverkningskvalité och tillförlitlighet är sann premium. Dessa mina premiummärken blir då Lexus, Toyota och Honda. Ingen kan förneka dessa märkens höga kvalité, och de blir då premium enligt mig. Och min definition av premium är lika riktig som någon annans!
Det är ju omöjligt att säga vad som är premium. Det är kopplat till smak och tycke.
Jag har väldigt svårt att tänka mig att ägaren till en Q7 eller S500 skulle tycka att en Toyota skulle vara premium. Och omvänt förstås.
Premium är i högsta grad subjektivt. Det finns inga rätt eller fel här.
Men, lyckas tillverkarna framstå som premium kan de ta mer betalt. De lär knappast investera mer än vad de tar ut ändå, så resultatet blir högre vinst.
Fråga Porsche som plötsligt hade tjänat ihop så mycket pengar att de ville köpa VW...
Definiera premium.
Exakt.
Kan ju inte vara så svårt eftersom du verkligen vet exakt vilka bilar som är det och som inte är det.
Ang. "premium"
2000 ägde jag en Audi A4 B5 2.4 quattro från 1996.. Kul bil men jag skulle inte definiera som premium.
Trång i kupen, mycket repvänlig plast överallt samt stolar man fick träsmak av efter 5 minuter. Bagaget var inte mycket att skryta om heller och bilen fick bytas ut, just därför. Motorn däremot gick som en klocka och krånglade aldrig.
2004 köpte jag en MB E220 2002 (diesel) Stora utrymmen och man satt behagligt men nå vidare premium var inte den heller. Rosten kom tidigt.. Vek man ner dörrlisten så såg man rost på en två år gammal bil.. MB fick såklart fixa detta efter många om och men,dörrar och baklucka byttes men inte blev det bra för det. Rosten började efter ett par år igen. Motorn var en annan sorgehistoria.. En dag vägrade den helt enkelt att starta. Den gick runt på starten men ingen antydan till att brumma igång. Det blev bärgare till MB där de konstaterade att flera spridare läckte och att motorn hade "koxat" massor och koxet hade stelat och blivit som betong runt spridarna. Vid försök att laga detta så bröt dom av spridarna. De bytte inte toppen utan borrade ur och "renoverade". När jag fick tillbaka bilen efter 2 veckor så tog det inte speciellt lång tid innan det började krångla igen. 3 gånger till var bilen inne på samma problem. Spridare som läckte. Bilen såldes därefter.
2013 fick jag en BMW 530dA xDrive F11 M-sport som tjänstebil.En bil som gick loss på nästan 800.000:- Var den värd 800.000:-? Absolut inte. Så häftig var den inte. Den fungerade väl, Fyrhjulsdriften var fantastisk men i ärlighetens namn känns den V90 jag har idag, för halva priset, mer välbyggd än BMW´n. Just benämningen "premium" känns lite som Toyotas "driftssäkerhet". Båda lever kvar i dåtid. Mina upplevelser av "premium" är att de inte är just det, PREMIUM.
Eftersom du så envist hävdar att vissa bilmodeller och märken är premium medan andra inte är det så måste du ju ha en definition av det.
Eller?
Det kanske bara är rent partiskt tyckande och smak med andra ord?
Den bilen måste dock ha varit i stort sett fullutrustad. BMW är mycket bra på att ta betalt för tillval, vilket driver upp priserna till astronomiska höjder. Min X3:a kostade hälften av din 530. Visst har jag nog mindre lull-lull och "bara" en 20d med minsta hjulstorleken och standardchassi. Men även i det uförandet så har den alldeles utmärkt väghållning och mycket gummi på hjulen ger låg ljudnivå. Har aldrig förstått detta med M-sport paket. Till nya X3:an kostar det över 60000 kr och det mesta av det som ingår har man ingen användning av i vardagskörning. Bättre isåfall att välja till adaptiva dämpare för knappt 10000 kr.
Ingen har väl sagt att du är ensam om att tycka att de tre är premium, det är bara att läsa variationerna i svaren.
Det är likadant här på forumet som ute i världen: uppfattningarna skiljer och det är varken mer rätt eller fel att föredra ett märke.
Som jag sagt innan: det går inte definiera vad som är premium. Det är som att försöka fastslå vilken färg som är bäst.
BMW är premium. Speciellt 1-serien. Priset på en fin kostym har inget med storleken att göra...
Fast är premium och lyx samma sak?
Det fanns inga fler tillval till den :P Det var min chef som från början skulle ha den men sen kom M550d och då ville han ha en sådan istället och då fick jag ta 530´n istället.
ViB tog upp detta 2010
http://www.vibilagare.se/bilfragan/bilfragan-vad-ar-premium-29386
Citat: "Möjligheten att ta ut ett högre pris gör det attraktivt för tillverkaren att bilen klassas som premium. Givna i den här gruppen är Audi, BMW och Mercedes men även Infinity och Lexus ingår där."
Från en konkurerande tidning men ändå..
http://teknikensvarld.se/ar-premium-myt-eller-sanning-119701/?_ga=2.217151254.1839954212.1519295847-682074755.1519295847
Citat: "Summa summarum av vårt, på inga sätt vetenskapliga, premiumtest visar att visst finns premiumkänslan men kanske inte alltid där man anar. Vad som uppfattas som påkostat är också förvånansvärt personligt och bygger på vad man har för referenser. Så nästa gång du står i valet och kvalet – besök många bilhallar, blunda, känn, lukta och stirra dig inte blind på varumärket"
Definitivt inte.
Lyx - kan vara att skaffa en bil trots att man egentligen inte har behov av det.
Så skulle jag någon gång skaffa mig en gammal härlig veteranare, oavsett prislapp, så är det lyx! För mig alltså.
Om jag skulle byta vår tjocka klump-TV på 60 kilo på en platt modernitet så anser jag det också vara Lyx, av den enkla anledning att den nuvarande fungerar och att då byta den...
Att skaffa en ny motor till båten är också lyx! Den nuvarande fungerar yperligt, efter att ha reparerat de saker som strulat, trots dess relativt höga ålder. Men lite starkare skulle båten gilla och så mer miljösnäll och bränslesålare. Men likväl lyx - ja, hela båtägandet är lyx, för oss. Vi behöver den ju inte.
Lyx är, anser jag, något extremt subjektivt och egentligen mest kopplat till att man faktiskt kanske inte behöver det egentligen.
Premium, ja, det är nog rätt bra sagt som nämnts ovan: När en tillverkare kan ta bra betalt för något som egentligen inte har det värdet i sig, då är det nog premium. Eller bara när tillverkaren helt enkelt vill få folk att TRO att det är premium, såsom Marabou Premium (choklad för er som inte är bevandrade i det onyttiga träsket).
Mercedes de nya, vad heter de? Kombivarianterna, typ Eklass? Jag skulle verkligen inte alls vilja ha en sådan.
För mig är det definitivt inte premium. Ful, massa blänkande inredning, plotter med knappar och annat och definitivt inte värt pengarna. Visst kan jag ta den om jag får, eller köpa om det är halva priset, men aldrig till vad de begär. Överprissatt så det slår långt.
Enligt mig.
Mercedes, så som de ser ut i dag, kan aldrig vara premium för mig.
Så himla mycket dyrare än din egen bil verkar ju inte Mercedes vara:
https://www.bytbil.com/vastmanlands-lan/personbil-e-220-d-4matic-1809-11276093
https://www.bytbil.com/hallands-lan/personbil-v90-d3-awd-business-advanced-1143-11450698
Sen håller jag med om att MB:s nyaste inredningar är alldeles för blingiga. Känns som att man anpassar sig för mycket till den kinesiska marknaden. Tilltalas heller inte av MB:s modeller i dagsläget.
http://www.saob.se/artikel/?seek=lyx&pz=6
Jag har jämfört. Så noga det bara går.
Försökt få till så lika utrustning som det är möjligt (Volvo har fler säkerhetsgrejor som standard som exempel).
Mercedes blev över 200.000 dyrare...
Ett problem i sammanhanget är att många biltillverkare försöker bygga in en premiumkänsla. Det gör kanske att en del blir förvirrade och av misstag tror att de köper en premiumbil. Ett typexempel som jag vet att SAAB forskade mycket på var den känsla ljud förmedlade. Man lade mycket tid på att bildörren skulle stängas med samma känsla som Mercedes. När VW tog fram sin nya Passat 1996 så fanns det dämpare i handtagen ovanför dörrarna, de som t ex passageraren kunde hålla i sig i. Vidare hade reglagen små klicklägen vill jag minnas. Man lade lite mjukare gummi på förvaringsytor osv. Kort sagt förmedlades en premiumkänsla. Att många komponenter gick sönder verkade inte kunder bry sig om. De njöt ändå av Känslan.
Att det finns nivåer av lyx gäller inte bara biltransporterna. Tar jag flyget kan jag välja att sitta och trängas i turistklass istället för att sitta längre fram och upp i första klass. Åker jag båt kan jag uppgradera till en bättre hytt och väljer jag tåget gäller samma sak, där finns olika lyxiga alternativ beroende på hur mycket jag vill betala för min resa.
Varför man behöver förundras över att detta fenomen också finns hos bilarna vet jag inte. Väljer jag en Mercedes åker jag första klass (men till en högre kostnad), väljer jag en Skoda åker jag inte riktigt lika tyst och komfortabelt men kommer billigare undan.
Nej, det är inte lika bekvämt att flyga turistklass som i första klass. Maten är betydligt sämre, utrymmen, inställningar, service och tillgång till gemensamma utrymmen likaså. Och nej, en Skoda är heller inte lika bekväm som en premium-Mercedes. Den är bara billigare - precis som turistflyget.
Är det sedan värt merkostnaden att flyga och åka premium ? Ja det är upp till var och en att avgöra.
MVH AL
Flyger man lika ofta som vanligt folk åker bil skulle jag tro att man kostar på lite högre klass på resorna. Min uppfattning är dock att det är större skillnad att åka business på flyget kontra ekonomi än business edition på marken kontra budget.
Och grundfrågan kvarstår - hur definierar man premium bland bilmärken ? Och jag håller med Shogun i att det inte borde vara märket i sig utan snarare den specifika bilmodellen. Och skall man lägga in historia så var varken BMW eller Audi speciellt mycket "premium" på t ex 60-talet utan då var dessa ett märke bland alla andra. Ja, Audi introducerades ju vid den tiden som en "4-takts-ersättare" till 2-taktaren DKW och med sin s k mellantrycksmotor om jag inte minns fel - vilken f ö inte blev nån succé. Det har nämnts flera gånger att det är ett sätt att ta betydligt mycket mera betalt för en trots allt lite mindre kostnadsökning och så är det säkert. Så biltillverkarna vill givetvis gärna att just deras märke skall klassas som "premium", se senaste exemplet med Peugeot 508, så kan dom öka sina marginaler på alla modeller - även de som egentligen inte förtjänar premium-stämpeln.
Flyger man lika ofta som vanligt folk åker bil kanske man borde se över sin livsföring, såvida man nu inte råkar vara pilot, flygvärdinna eller mostvarande. :-p
Undrar verkligen hur du konfigurerade då. Byggde snabbt ihop en V90 D4 AWD Momentum och en MB 220d kombi 4-matic SE-edition. Prisskillnaden blev 30.000.
Jag tror inte helt på att det är bilmodellen som avgör vad som är premium eller inte. Ford bygger ju sina Vignale-modeller och Citroën gör väl något liknande med sin DS-serie. Trots det så förknippas knappast inget av dessa märken eller modeller med premiumbegreppet. Jag är fortfarande osäker på om Volvo lyckats etablera sig som ett premiummärke trots en uttalad vilja om att utstråla prestige. Kanske de fortfarande bara är på väg. Jag vet inte.
Enligt mitt sätt att se på saken så är Volvo ett premiummärke numera. Tycker bilarna erbjuder ett mervärde som motiverar det högre priset.
Sa den fåfänge med näsan i vädret och vi andra står beundrande och ser på . NOT!
C250D automat med säkerhetspaketet (som är standard i Volvo).
V90 D4 med automat.
Inget ändrat utan standard i övrigt.
Skillnad: 80.000 dyrare mercedes.
Nu är det svårt att mäta EXAKT lika eftersom saker skiljer sig, men jag satt rätt länge och försökte matcha mot varandra förut.
Mercedes var svindyr (och dessutom skitrörig sida - något skumt paket som kostar 20.000 är ikryssat. Jag kryssar ur detta och det kostar... 39.000! :-o Hur kan det bli 39.000 dyrare att kryssa bort något för 20.000? Och ett annat paket för 0 kronor kostar 43.000... öhh...?).
Den var bra!
När vi väl (om hundra år) har enats om vad premium är, så kan vi börja om och enas om vad fulpremium och finpremium är.
Vi bilagares (det är faktiskt lite kul att svenska tecken inte funkar i URLen) längsta tråd!
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.