Nästa artikel
Begtest: Mitsubishi Galant
Begbil

Begtest: Mitsubishi Galant

Publicerad 13 augusti 2007 (uppdaterad 22 september 2010)
Mitsubishi var tidigt ute med direktinsprutning, men tekniken var inte färdigutvecklad. Men Mitsubishi Galant är en relativt bekymmersfri bil. Som begagnad har de flesta Galant klarat sina mil - ganska galant faktiskt.

Men det finns svagheter, som rostskyddet till exempel. Designen påminner lite om BMW, men ändå har inte Mitsubishis Galant från 1997 slagit hos bilköparna. Från att ha varit en populär mellanklassare i slutet av 80-talet och början av 90-talet dalade försäljningen fram till 2003 då den slutade säljas i Sverige.

Den efterträdare som presenterats i Japan kommer inte att säljas i Europa. Ändå är Galant långt ifrån dålig. Det är en komfortabel och välutrustad bil med trygga köregenskaper. Ägarna är oftast mycket nöjda med driftsäkerheten och komforten, men missnöjda med bagageutrymmet.

För den som vill lasta mer finns en ganska rymlig kombi, och den är betydligt mer eftertraktad på andrahandsmarknaden än sedanmodellen. Från början fanns två motorer. 2,0 med 136 hk och 2,5 V6 med 161 hk. 1999 ersattes 2,0 med en av markandens första direktinsprutade bensinmotorer på 2,4 liter och 150 hk.

Överlag är Mitsubishi Galant som begagnad relativt problemfri. Besiktningsresultaten hos Bilprovningen är ganska bra för den nyare modellen. Dock får den fler anmärkningar än normalt på positionslyktorna. Äldre bilar, främst årsmodell 1992 och äldre, får onormalt många anmärkningar på strålkastare, styrleder och bromssystem.

Framvagnen är Galants akilleshäl. De nedre bärarmarna och spindel­lederna slits ofta hårt, något som i många fall har bytts på garantin. Det gäller både den senaste generationen av Galant och den tidigare av årsmodellerna 1993-1996. Problemet märks främst som knäppningar eller glapp.

Många bilägare blir dock medvetna om felet först när bilen är inne på besiktning eller hos en verkstad. Även hjullager har bytts på en del nyare Galant, både fram och bak.

Vibrerande eller skeva skivbromsar är ett annat vanligt fel på sista generationen och även på äldre modeller. Som på de flesta bilar med skivbromsar bak är det lätt att dessa tillsammans med bromsoken börjar rosta.

På några bilar har stolsvärmen i sittdynorna lagt av, främst på förar­sidan. Eftersom stolsvärmen är insydd i klädseln, är det en ganska dyrbar affär att byta sittdynan. Enligt en verkstad handlar det om en kostnad på cirka 3 500 kronor.

Den direktinsprutade GDI-motorn på 2,4 liter har haft problem med igensotning och vissa bilägare upplever motorn som ryckig i gången. På en del bilar har därför Mitsubishi programmerat om styrenheten till motorn.

Enligt Mitsubishi ska GDI-motorn vara snålare, starkare och bättre för miljön jämfört med en vanlig motor. Men Vi Bilägares test av GDI-motorn i Mitsubishi Carisma har visat att bilen tvärtom kan bli törstigare i vissa lägen än en konventionell motor.

På äldre Galant av årsmodellerna 1988-1992 har många bilägare haft problem med synkroniseringen i växellådan. Även ett fåtal nyare bilar har råkat ut för liknande fel. Då skrapar det gärna vid växling.


Plåten under bakre stötfångaren var extremt känslig för stötar på äldre Mitsubishi, både Galant och den mindre Lancer. Det var mer regel än undantag med en rejäl plåtbuckla där.

Nyare Galant har inte lika många plåtskador av det slaget. Men en låg frontspoiler kan ställa till det på dåliga vägar, garageuppfarter och trottoarkanter. Där finns det stor risk att man doppar spoilern i underlaget, med fula skador som följd.

Mitsubishiförarna verkar dock ha tagit det lugnt. Enligt verkstäderna är det sällsynt att bilen slagit i front­spoilern.

Den kanske allvarligaste bristen hos Galant är ett högst tvivelaktigt rostskydd. Mitsubishi lämnar sex års rostskyddsgaranti, men det hjälper inte bilägare vars bilar är ännu äldre.
När Galant rostskyddstestades 1998 gav Vi Bilägare modellen en tvåa i betyg. Bland annat fick den kritik för att den har plåttank och invikta skärmkanter som samlar smuts.

Köper du en Mitsubishi Galant finns det all anledning att kosta på en rostskyddsbehandling, om rosten ännu inte hunnit få fäste.

Ämnen i artikeln

Kommentarer

Missa inget från Vi Bilägare

Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.