100% för det är betydligt mer rättvist.
En entusiastbil som endast körs ett par hundra mil per år betalar idag full skatt, orimligt.
Biltillverkarnas fusk skulle i stort sett vara utan verkan, den verkliga förbrukningen blir skattegrundande i ett nafs.
Ta det nya förslaget som grund, en Ford Mustang V8 kostar i det förslaget i runda slängar 50000:- i skatt de tre första åren, en bil som i många fall rullar max 500 mil om året.
En laddhybrid däremot blir enormt gynnad även om laddsladden aldrig används.
Båda dessa exempel skulle bli rättvisare med skatt vid pumpen.
Många tror att skatten har något annat syfte än att enbart dra in pengar till statskassan. Det finns ingen rättvisa och inga pengar är öronmärkta. All skatt går in i det enorma stora svarta hål som kallas Statens utgifter och det handlar om att hitta en balans för hur hårt man kan pungslå medborgarna enligt Lafferkurvan.
Om bilskatten skulle betalas vid pumpen skulle det garanterat generera mindre pengar till stadskassan, eftersom de som kör lite bil skulle betala mindre skatt än idag och de som kör mycket bil - t ex yrkestrafik - skulle vara tvungen att subventioneras (mer än idag) för att inte haverera.
Självklart är det mest logiska att det enbart är bränslet som skulle beskattas, men det kommer aldrig att ske.
Det handlar väl om 1-2:- per liter så det skulle nog fungera, en fördel är ju att utländska transportföretag också får betala vilket borde gynna de svenska.
Mupparna skulle definitivt gilla ett sådant förslag eftersom den enda olja de vill ha är den som behövs till cykelkedjan!
Här kan de ju helt klart bidra till att minska bilåkandet.
Uppdaterat: 2017-07-17 19:16
Varje Saab är värd att vårdas och bevaras, sådana bilar görs inte längre
Ser inte att det skulle minska bilåkandet bara bli rättvist.
Kostnaden för normalbilisten blir densamma medan den som kör lite får lägre kostnad och vice versa.
Ska man bara ha skatt vid pumpen och samtidigt höja den så måste man börja göra skillnad på bränsleskatten mellan bensin och diesel. Alltså den ska var högre för diesel (tvärtom mot idag). Annars kommer man missgynna bensin ännu mer än idag. Och att gynna dieseln är väl inte riktigt rätt läge just nu.
Skatten är inte lika idag på diesel och bensinbränsle.
Lägg på 3:- på dieselpriset och 2:- på bensinpriset så blir det nog bra.
En bil som körs 1500 mil och i verkligheten drar 0,25 drar kostar då som bensindriven ca 750:- per år.
Min D3 som kanske hamnar på 0,6 diesel kommer att kosta ca 2700:- eller mycket nära det nya förslaget.
En Mustang som körs 1500 mil kommer att kosta ca 4500:-, ngt högre än idag men oftast körs de inte mer än 1000 mil per år så det blir 2600:- (idag troligen avställd halva året så idag 2100:-).
Kort sagt bilar som drar mycket och körs långt får betala mer och bilar som körs kort oavsett förbrukning får betala mindre.
Ser absolut noll fel i detta.
Man får bort ofoget med skattebefriade bilar äldre än 30 år som inte betalar något alls också, de som är entusiastfordon i den kategorin körs så kort ändå så det kvittar nog.
All problematik med oskattade bilar försvinner också liksom krångel med skatt vid bilförsäljning.
Inte kraftig höjning utan i linje med det nya skatteförslaget, tänk på att fordonsskatten blir 0:-
Tror du på allvar att skrotbilarna som står överallt är skattade idag?!
Det är ju som A.L säger att fordonsskatten egentligen skulle betala vägkostnaderna men nu har man ju trixad med skatten till att bli ngt helt annat och då passar det ju bättre att det ligger på bränslet som tanken var från början.
Inte kraftig höjning utan i linje med det nya skatteförslaget, tänk på att fordonsskatten blir 0:-
Tror du på allvar att skrotbilarna som står överallt är skattade idag?!
Grejen är att det blir mycket enklare att ha flera bilar, att ha kvar dom längre etc, om man slipper fordonsskatt. Fordonsskatten tenderar ju också att bli högre ju äldre bilen blir förhållandevis nya bilar. Exempelvis är det svårt att hitta äldre bilar med fordonsskatt under 1000 kr, vilket ju är vanligt på många moderna bensinsnåla bilar nu.
Men ditt förslag tror jag blir för kraftig höjning, även om det nu i praktiken inte handlar om höjning för alla. Men mycket högre bränslepriser är provocerande. Inte minst slår det hårt mot äldre relativt törstiga bensinbilar.
Gärna allt via pumpen. De som kör snålt/snåla bilar betalar mindre och de som har slukare eller tung gasfot betalar extra. Sedan kan man säkerligen ha typ 750 kr i årsskatt för att hålla register och att det skall kosta en slant att äga en bil.
Grejen är ju den att en bil som inte körs släpper ju inte ut några avgaser och sliter inte heller på våra vägar...
Fast de som bor i norra Sverige skulle nog inte bli så glada. Har man långa avstånd till affärer skola sjukvård arbete så blir det ju mycket dyrare för dom. Det finns ju ingen kollektivtrafik att använda heller.
Fast det är väl där vi kommer hamna.
Landsbygden försvinner och alla bor i superstäder och åker kollektivtrafik.
Ursprungligen hade fordonsskatten ett helt annat syfte, nämligen att bidra till ett utökat vägnät. Och det fungerade ganska hyfsat. Man byggde ungefär lika mycket nya vägar som vägtrafiken betalade in i fordonsskatt.
Sedan har vi ju också fått bränsleskatter. De bygger på marginalkostnadsprincipen, d.v.s att den enskilda trafikanter skall beakta de extra kostnader som han orsakar andra när han väljer att köra bil. Genom att återföra dessa kostnader tillbaka till trafikantens egen interna kalkyl når marknaden sin korrekta jämvikt, d.v.s med samtliga kostnader internaliserade. På så vis anpassas bilismen efter sitt samhällsekonomiska optimum.
I det aktuella förslaget skall i så fall kodioxidkomponenten från fordonsskatten läggas i bränslet. Koldioxiden är ju kopplad till hur mycket fordonet körs.
Övriga delen (väginvesteringen) är ett annat resonemang som blir svårare att fakturera via marginalkostnader.
Nyare, "lågbeskattade" (låg årlig skatt) bilar torde bli förlorarna. Idag betalar man kanske 500 kr/år - kör man då säg 2000 mil och höjningen blir 2 kr/l så blir det minst 2000 kr i st f 500 kr i "vägskatt" - troligen lite mera för de flesta. Det är möjligt att det ändå är rätt väg men konsekvensen lär bli nåt sånt. Frågan är om det är rätt tanke att de nyaste bilarna skall drabbas mest ?
Nä du Junkers - de flesta med typ 500 kr i årlig skatt drar i alla fall 0,5 l/mil på årsbasis. Med 2000 mil så blir det 1000 l/år = 2000 kr/år i tillkommande årsskatt (+ 2 kr/l) jämfört med 500 kr f n. Alltså 1500 kr dyrare. Som jag sa - kanske OK i sig men frågan är om det är de äldre ("skitigare") bilarna med möjligen lite mindre årlig körsträcka som bör vara vinnarna eller ej...
Sen vet vi inte vad höjningen blir men den kan lika gärna bli de 2 kr/l som mitt exempel använder likväl som 1 kr/l....
Om vi skall överge fordonsskatten så öppnar möjligheterna för separata vägtullar istället. Lite som man har i övriga delar av världen.
Det vore förstås ett alternativt sätt att bekosta väginvesteringen, om än sannolikt inte det billigaste. Men då använder man i alla fall kapitalet till det som man avsåg det från första början. Resonemanget om att lägga ut fordonsskatten via bränslepumpen anser jag är felaktigt, och dessutom ineffektivt, eftersom det är skillnad mellan konsumtion av en väg och nybyggandet av densamma.
Om man förändrar skatteuttaget på bilresor så att den rörliga delen ökar så har det förmodligen en begränsande effekt. Det skulle sänka BNP eftersom mycket av det som produceras och konsumeras i landet bygger på att folk och varor förflyttas. Men visst, det går ju att samtidigt förändra andra skatter men framför allt, enligt min mening, minska behovet av skatter överhuvudtaget.
Pinjong. Även skatter konsumeras och blir därigenom en del av BNP. Offentlig konsumtion (det skatterna används till) är en del av BNP-identiteten.
Skatt som sådan ger alltså inte lägre BNP. Det är egentligen en transaktion. Det man däremot kan se är att skatter ger upphov till matchningsförluster på i runda slängar 30%. Men det avser inkomstskatter i första hand.
I fallet bränsleskatter handlar det om att låta den enskilda trafikanten betala hela dess faktiska produktionskostnad för bilresan, ungefär som hos annan konsumtion. Detta istället för att låta någon annan betala delar av den. Det ger i sig mer för pengarna, då subventioner sällan ger ett rationellt beslutsfattande. Marknaden justerar sig då själv mot sitt optimum vilket gynnar även BNP.
Men i fallet bränsleskatter finns det inget utrymme att öka dessa generellt sett. Det man möjligen kan göra är att se över tätortstrafikens betalningar och då särskilt i högtrafik. Men å andra sidan kan landsorten resor istället göras billigare.
Så det finns inget utrymme för att öka vägtrafikens marginalkostnadsansvar, vare sig via bränsleskatter eller vägtullar.
Fordonsskatten bör vara kvar i nuvarande form, men utan koldioxidfaktorn. Den bör då utnyttjas till investeringar i nya vägar. När det kommer till bränslet bör kodioxidkomponenten plockas bort helt.
Bilskatten kommer aldrig att läggas på bensinpriset för detta ger staten lite mer osäkra skatteinkomster för då kan bilisten själv styra hur mycket man kör och då hur mycket skatt som betalas in. Staten vill ha fasta säkra skatteinkomster.
Det skulle förstås vara en god idé med tanke på att först då kulle kanske bilköpare aktivt leta efter drivmedelsnåla bilar vid bilbyte men återigen så skulle detta medföra mindre skatteintänkter för staten och det är säkert otänkbart.
Uppdaterat: 2017-07-18 08:16
Regel 1: Jag har alltid rätt.
Regel 2: Om jag någon gång skulle ha fel träder regel 1 i kraft.
En stor nackdel med förslaget är att priset på soppan kan rusa ännu mer om vi får ett högre oljepris. Illa nog som det är. Högre oljepris påverkar i alla fall inte fordonsskatterna negativt automatiskt. Ett högre oljepris skulle göra att pris per liter bensin eller diesel snabbt skulle rusa upp till 20 kr litern och det är för mycket, skulle påverka hela svenska ekonomin negativt.
A.L wrote:Pinjong. Även skatter konsumeras och blir därigenom en del av BNP. Offentlig konsumtion (det skatterna används till) är en del av BNP-identiteten.
Du får göra tankeexperimentet att all trafik i Sverige upphör så kanske du förstår. Skulle inte BNP minska då?
Om transportörerna inte hittar ett alternativt sätt att förflytta varor och personer på så skulle BNP förstås sjunka.
Men det är inte syftet med bränsleskatter. Syftet är att de resor som görs bygger på att transportören tar hänsyn till samtliga kostnader för resan i sin egen interna kalkyl, på precis samma sätt som inom annan konsumtion. På så vis når marknaden sin verkliga jämvikt, vilket också gynnar BNP.
Som ett tankeexperiment tillbaka. Vad händer med BNP om staten skulle subventionera köp av hallonbåtar?
Korrekta prissignaler är en grundläggande del i en fungerande ekonomi. Om marknaden själv misslyckas med att kommunicera samtliga kostnader tillbaka till de som tar nyttan från bilresan får man hjälpa den, just genom att skatta externaliteter och internalisera dem i varans pris (vilket är svårigheten). Vad skatterna sedan används till är ett annat resonemang.
Om transportörerna inte hittar ett alternativt sätt att förflytta varor och personer på så skulle BNP förstås sjunka.
Precis.
A.L skrev:
Men det är inte syftet med bränsleskatter.
Självklart är det inte syftet men det kan bli en effekt av att öka den rörliga kostnaden för resor och transporter. Sedan håller jag med om att det i teorin finns en effekt även av att hysta in pengar i den offentliga sektorn. De köper ju t ex tjänster från den privata men generellt är inte den gemensamma sektorn lika effektiv som den privata när det gäller effekt per insatt krona. Hade den varit det så skulle vi förstås försöka uppnå 100% och sluta med privata företag.
Pinjong. Syftet med skatterna är att de skall ligga på en nivå i paritet med kostnaderna. Om man lägger dem över - jämför koldioxidbeskattningen - så är de samhällsekonomiskt negativa. Att använda marginalkostnader i transportsektorn till att minska på svängningar i en konjunkturcykel är alltså inte möjligt (icke att blanda ihop med stimulanser av konjunkturen via väginvesteringen, klassisk så kallad Keynesianism.
Det man måste skilja på är marginalkostnader (att köra en extra kilometer eller inte - det du kallar för rörlig kostnad) och fasta dito (fordonsskatten). Med de rörliga alternativet når man en styrande effekt vilket kan vara lämpligt i tätortsmiljön etc. I fallet fasta är den styrande nivån ganska blygsam, och därför skall den heller inte räknas av mot trafikens externa kostnader - utan snarare som ett sätt att finansiera investeringar i utökad vägkapacitet.
Jag tycker det är en vettig finansieringsform, snarare än att på något märkligt vis koppla nybyggandet av vägar till bränslekonsumtionen.
Kommentarer
100% för det är betydligt mer rättvist.
En entusiastbil som endast körs ett par hundra mil per år betalar idag full skatt, orimligt.
Biltillverkarnas fusk skulle i stort sett vara utan verkan, den verkliga förbrukningen blir skattegrundande i ett nafs.
Ta det nya förslaget som grund, en Ford Mustang V8 kostar i det förslaget i runda slängar 50000:- i skatt de tre första åren, en bil som i många fall rullar max 500 mil om året.
En laddhybrid däremot blir enormt gynnad även om laddsladden aldrig används.
Båda dessa exempel skulle bli rättvisare med skatt vid pumpen.
Många tror att skatten har något annat syfte än att enbart dra in pengar till statskassan. Det finns ingen rättvisa och inga pengar är öronmärkta. All skatt går in i det enorma stora svarta hål som kallas Statens utgifter och det handlar om att hitta en balans för hur hårt man kan pungslå medborgarna enligt Lafferkurvan.
Om bilskatten skulle betalas vid pumpen skulle det garanterat generera mindre pengar till stadskassan, eftersom de som kör lite bil skulle betala mindre skatt än idag och de som kör mycket bil - t ex yrkestrafik - skulle vara tvungen att subventioneras (mer än idag) för att inte haverera.
Självklart är det mest logiska att det enbart är bränslet som skulle beskattas, men det kommer aldrig att ske.
Det handlar väl om 1-2:- per liter så det skulle nog fungera, en fördel är ju att utländska transportföretag också får betala vilket borde gynna de svenska.
Mupparna skulle definitivt gilla ett sådant förslag eftersom den enda olja de vill ha är den som behövs till cykelkedjan!
Här kan de ju helt klart bidra till att minska bilåkandet.
Ser inte att det skulle minska bilåkandet bara bli rättvist.
Kostnaden för normalbilisten blir densamma medan den som kör lite får lägre kostnad och vice versa.
junkers, du kan ha rätt, men det kommer att minska en tid, sedan blir det som vanligt igen.
Och visst blir det mer rättvist.
Ska man bara ha skatt vid pumpen och samtidigt höja den så måste man börja göra skillnad på bränsleskatten mellan bensin och diesel. Alltså den ska var högre för diesel (tvärtom mot idag). Annars kommer man missgynna bensin ännu mer än idag. Och att gynna dieseln är väl inte riktigt rätt läge just nu.
Det behöver väl inte vara något problem?
Skatten är ju inte samma idag så knappast ett problem.
Har för mig att detta var på gång att hända för några år sedan, vet inte vad det stupade på.
Hur menar ni inget problem? Hur menar ni skatten ska se ut mellan bensin och diesel?
Skatten är inte lika idag på diesel och bensinbränsle.
Lägg på 3:- på dieselpriset och 2:- på bensinpriset så blir det nog bra.
En bil som körs 1500 mil och i verkligheten drar 0,25 drar kostar då som bensindriven ca 750:- per år.
Min D3 som kanske hamnar på 0,6 diesel kommer att kosta ca 2700:- eller mycket nära det nya förslaget.
En Mustang som körs 1500 mil kommer att kosta ca 4500:-, ngt högre än idag men oftast körs de inte mer än 1000 mil per år så det blir 2600:- (idag troligen avställd halva året så idag 2100:-).
Kort sagt bilar som drar mycket och körs långt får betala mer och bilar som körs kort oavsett förbrukning får betala mindre.
Ser absolut noll fel i detta.
Man får bort ofoget med skattebefriade bilar äldre än 30 år som inte betalar något alls också, de som är entusiastfordon i den kategorin körs så kort ändå så det kvittar nog.
All problematik med oskattade bilar försvinner också liksom krångel med skatt vid bilförsäljning.
Framförallt blir det också verklig förbrukning så pressen på biltillverkarna ökar om de skulle köra med fejkade förbrukningsuppgifter.
Blir ju en kraftig höjning då, känns som omöjligt att få igenom.
Dessutom undrar jag över det förnuftiga att inte ha nån fordonsskatt, risk att det blir massa skrotbilar som står överallt.
Inte kraftig höjning utan i linje med det nya skatteförslaget, tänk på att fordonsskatten blir 0:-
Tror du på allvar att skrotbilarna som står överallt är skattade idag?!
Det är ju som A.L säger att fordonsskatten egentligen skulle betala vägkostnaderna men nu har man ju trixad med skatten till att bli ngt helt annat och då passar det ju bättre att det ligger på bränslet som tanken var från början.
Grejen är att det blir mycket enklare att ha flera bilar, att ha kvar dom längre etc, om man slipper fordonsskatt. Fordonsskatten tenderar ju också att bli högre ju äldre bilen blir förhållandevis nya bilar. Exempelvis är det svårt att hitta äldre bilar med fordonsskatt under 1000 kr, vilket ju är vanligt på många moderna bensinsnåla bilar nu.
Men ditt förslag tror jag blir för kraftig höjning, även om det nu i praktiken inte handlar om höjning för alla. Men mycket högre bränslepriser är provocerande. Inte minst slår det hårt mot äldre relativt törstiga bensinbilar.
Gärna allt via pumpen. De som kör snålt/snåla bilar betalar mindre och de som har slukare eller tung gasfot betalar extra. Sedan kan man säkerligen ha typ 750 kr i årsskatt för att hålla register och att det skall kosta en slant att äga en bil.
Grejen är ju den att en bil som inte körs släpper ju inte ut några avgaser och sliter inte heller på våra vägar...
Fast de som bor i norra Sverige skulle nog inte bli så glada. Har man långa avstånd till affärer skola sjukvård arbete så blir det ju mycket dyrare för dom. Det finns ju ingen kollektivtrafik att använda heller.
Fast det är väl där vi kommer hamna.
Landsbygden försvinner och alla bor i superstäder och åker kollektivtrafik.
Ursprungligen hade fordonsskatten ett helt annat syfte, nämligen att bidra till ett utökat vägnät. Och det fungerade ganska hyfsat. Man byggde ungefär lika mycket nya vägar som vägtrafiken betalade in i fordonsskatt.
Sedan har vi ju också fått bränsleskatter. De bygger på marginalkostnadsprincipen, d.v.s att den enskilda trafikanter skall beakta de extra kostnader som han orsakar andra när han väljer att köra bil. Genom att återföra dessa kostnader tillbaka till trafikantens egen interna kalkyl når marknaden sin korrekta jämvikt, d.v.s med samtliga kostnader internaliserade. På så vis anpassas bilismen efter sitt samhällsekonomiska optimum.
I det aktuella förslaget skall i så fall kodioxidkomponenten från fordonsskatten läggas i bränslet. Koldioxiden är ju kopplad till hur mycket fordonet körs.
Övriga delen (väginvesteringen) är ett annat resonemang som blir svårare att fakturera via marginalkostnader.
MVH AL
Nyare, "lågbeskattade" (låg årlig skatt) bilar torde bli förlorarna. Idag betalar man kanske 500 kr/år - kör man då säg 2000 mil och höjningen blir 2 kr/l så blir det minst 2000 kr i st f 500 kr i "vägskatt" - troligen lite mera för de flesta. Det är möjligt att det ändå är rätt väg men konsekvensen lär bli nåt sånt. Frågan är om det är rätt tanke att de nyaste bilarna skall drabbas mest ?
En lågskattad bil drar inte 1 liter per mil utan mindre än 0,25 och vips blev det bara 500:- även efter ändringen...
Nä du Junkers - de flesta med typ 500 kr i årlig skatt drar i alla fall 0,5 l/mil på årsbasis. Med 2000 mil så blir det 1000 l/år = 2000 kr/år i tillkommande årsskatt (+ 2 kr/l) jämfört med 500 kr f n. Alltså 1500 kr dyrare. Som jag sa - kanske OK i sig men frågan är om det är de äldre ("skitigare") bilarna med möjligen lite mindre årlig körsträcka som bör vara vinnarna eller ej...
Sen vet vi inte vad höjningen blir men den kan lika gärna bli de 2 kr/l som mitt exempel använder likväl som 1 kr/l....
Hursomhelst så går det att få det hyfsat ok och det blir rättvist.
Om vi skall överge fordonsskatten så öppnar möjligheterna för separata vägtullar istället. Lite som man har i övriga delar av världen.
Det vore förstås ett alternativt sätt att bekosta väginvesteringen, om än sannolikt inte det billigaste. Men då använder man i alla fall kapitalet till det som man avsåg det från första början. Resonemanget om att lägga ut fordonsskatten via bränslepumpen anser jag är felaktigt, och dessutom ineffektivt, eftersom det är skillnad mellan konsumtion av en väg och nybyggandet av densamma.
MVH AL
Om man förändrar skatteuttaget på bilresor så att den rörliga delen ökar så har det förmodligen en begränsande effekt. Det skulle sänka BNP eftersom mycket av det som produceras och konsumeras i landet bygger på att folk och varor förflyttas. Men visst, det går ju att samtidigt förändra andra skatter men framför allt, enligt min mening, minska behovet av skatter överhuvudtaget.
Pinjong. Även skatter konsumeras och blir därigenom en del av BNP. Offentlig konsumtion (det skatterna används till) är en del av BNP-identiteten.
Skatt som sådan ger alltså inte lägre BNP. Det är egentligen en transaktion. Det man däremot kan se är att skatter ger upphov till matchningsförluster på i runda slängar 30%. Men det avser inkomstskatter i första hand.
I fallet bränsleskatter handlar det om att låta den enskilda trafikanten betala hela dess faktiska produktionskostnad för bilresan, ungefär som hos annan konsumtion. Detta istället för att låta någon annan betala delar av den. Det ger i sig mer för pengarna, då subventioner sällan ger ett rationellt beslutsfattande. Marknaden justerar sig då själv mot sitt optimum vilket gynnar även BNP.
Men i fallet bränsleskatter finns det inget utrymme att öka dessa generellt sett. Det man möjligen kan göra är att se över tätortstrafikens betalningar och då särskilt i högtrafik. Men å andra sidan kan landsorten resor istället göras billigare.
Så det finns inget utrymme för att öka vägtrafikens marginalkostnadsansvar, vare sig via bränsleskatter eller vägtullar.
Fordonsskatten bör vara kvar i nuvarande form, men utan koldioxidfaktorn. Den bör då utnyttjas till investeringar i nya vägar. När det kommer till bränslet bör kodioxidkomponenten plockas bort helt.
MVH AL
Tycker det är tillräckligt med skatt på drivmedel.
http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Energi/Styrmedel/Konsumtionsskatter-pa-bensin/
Bilskatten kommer aldrig att läggas på bensinpriset för detta ger staten lite mer osäkra skatteinkomster för då kan bilisten själv styra hur mycket man kör och då hur mycket skatt som betalas in. Staten vill ha fasta säkra skatteinkomster.
Det skulle förstås vara en god idé med tanke på att först då kulle kanske bilköpare aktivt leta efter drivmedelsnåla bilar vid bilbyte men återigen så skulle detta medföra mindre skatteintänkter för staten och det är säkert otänkbart.
En stor nackdel med förslaget är att priset på soppan kan rusa ännu mer om vi får ett högre oljepris. Illa nog som det är. Högre oljepris påverkar i alla fall inte fordonsskatterna negativt automatiskt. Ett högre oljepris skulle göra att pris per liter bensin eller diesel snabbt skulle rusa upp till 20 kr litern och det är för mycket, skulle påverka hela svenska ekonomin negativt.
Du får göra tankeexperimentet att all trafik i Sverige upphör så kanske du förstår. Skulle inte BNP minska då?
Om transportörerna inte hittar ett alternativt sätt att förflytta varor och personer på så skulle BNP förstås sjunka.
Men det är inte syftet med bränsleskatter. Syftet är att de resor som görs bygger på att transportören tar hänsyn till samtliga kostnader för resan i sin egen interna kalkyl, på precis samma sätt som inom annan konsumtion. På så vis når marknaden sin verkliga jämvikt, vilket också gynnar BNP.
Som ett tankeexperiment tillbaka. Vad händer med BNP om staten skulle subventionera köp av hallonbåtar?
Korrekta prissignaler är en grundläggande del i en fungerande ekonomi. Om marknaden själv misslyckas med att kommunicera samtliga kostnader tillbaka till de som tar nyttan från bilresan får man hjälpa den, just genom att skatta externaliteter och internalisera dem i varans pris (vilket är svårigheten). Vad skatterna sedan används till är ett annat resonemang.
MVH AL
Precis.
Självklart är det inte syftet men det kan bli en effekt av att öka den rörliga kostnaden för resor och transporter. Sedan håller jag med om att det i teorin finns en effekt även av att hysta in pengar i den offentliga sektorn. De köper ju t ex tjänster från den privata men generellt är inte den gemensamma sektorn lika effektiv som den privata när det gäller effekt per insatt krona. Hade den varit det så skulle vi förstås försöka uppnå 100% och sluta med privata företag.
Pinjong. Syftet med skatterna är att de skall ligga på en nivå i paritet med kostnaderna. Om man lägger dem över - jämför koldioxidbeskattningen - så är de samhällsekonomiskt negativa. Att använda marginalkostnader i transportsektorn till att minska på svängningar i en konjunkturcykel är alltså inte möjligt (icke att blanda ihop med stimulanser av konjunkturen via väginvesteringen, klassisk så kallad Keynesianism.
Det man måste skilja på är marginalkostnader (att köra en extra kilometer eller inte - det du kallar för rörlig kostnad) och fasta dito (fordonsskatten). Med de rörliga alternativet når man en styrande effekt vilket kan vara lämpligt i tätortsmiljön etc. I fallet fasta är den styrande nivån ganska blygsam, och därför skall den heller inte räknas av mot trafikens externa kostnader - utan snarare som ett sätt att finansiera investeringar i utökad vägkapacitet.
Jag tycker det är en vettig finansieringsform, snarare än att på något märkligt vis koppla nybyggandet av vägar till bränslekonsumtionen.
MVH AL
Englands nya system, alla betalar samma efter första året:
VED car tax bands for cars registered on or after 1 April 2017
Emissions (g/CO2/km) First year rate Standard rate*
0 £0 £0
1-50 £10 £140
51-70 £25 £140
76-90 £100 £140
91-100 £120 £140
101-110 £140 £140
111-130 £160 £140
131-150 £200 £140
151-170 £500 £140
171-190 £800 £140
191-225 £1200 £140
226-255 £1700 £140
over 255 £2000 £140
*cars over £40,000 pay £310 supplement for 5 years
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.