Som rubriken säger, är ett lägre pris alltid billigare? Vad tycker ni?
Man läser ofta både här inne på forumet och i artiklar skrivna av vad som borde vara fackfolk, all man använder orden billigare respektive dyrare så fort något kostar en mindre respektive större hög med pengar.
Och nu menar jag inte nödvändigtvis bilar, utan kan vara annat med, kläder, verktyg, mat, resor m.m......
Orden billigt respektive dyrt är ju ord som beskriver en jämförelse, så utan ett referensobjekt kan man aldrig använda dessa ord korrekt. Då kommer man ju till nästa fråga, kan man jämföra med vad som för att få fram sin tes att något är billigt eller dyrt, eller bör/måste man använda sig av en så korrekt jämförelse som möjligt?
Om vi går till affären där samma vara kan vara förpackad i olika storlekar och därmed ha olika prislappar men den högre prissatta kan bli billigare då dess innehåll har ett mervärde än prisskillnaden från den lägre prissatta produkten.
Kan då detta även gälla bilar? Är nödvändigt vis en bil med lägre prislapp av ett märke automatiskt billigare än en likvärdigt stor bil av annat märke med högre prislapp men där det ingår större motor, mer säkerhet och mer utrustning?
Eller kan det ibland vara så att den bilen med högre prislapp är billigare än den med lägre prislapp då mervärdet är större än merkostnaden?
Om den lägre prissatta bilen hade kostat mer än prisskillnaden till den högre prissatta att rusta ikapp med större motor och mer utrustning/säkerhet än vad skillnaden är, är inte då den högre prissatta bilen billigare?
Intressant ämne.......vad anser ni? Och som sagt menar inte bara bilar, kan detta appliceras på allt annat med? Är lägre prislapp alltid billigare? Och om ni anser det vara så vad gäller bilar, hur ser ni på saker i övrigt som ni handlar?
Kommentarer
Billig eller dyr innehåller en värdering av objektet i förhållande till priset. I mitt arbete som säljare har jag aldrig dyra saker, men ganska gott om produkter med ett högt pris.
I skolan, för många, många år sedan, fick vi lära oss att ett pris aldrig kan vara billigt eller dyrt, enbart högt eller lågt.
En vara kan däremot vara billig eller dyr, men om den är prisvärd eller inte är det ju enbart upp till eventuell spekulant att avgöra och det oavsett det gäller en förpackning spik eller en lyxigt utrustad bil.
Jag blir vansinnig när dotter köper kvalitetsunderkläder för minst 400:- och 30 graders tvätt när man kan köpa fyra par på HM till samma pris och som går att tvätta på ett vettigt sätt tillsammans med annat.
Jag är en enkel man och har en lågavlönad hustru och några barn har hunnit bilda familj.
För dessa ungdomar handlar det om att spara ihop en handpenning på helst minst 30% vid ett bilköp.
I det läget kan man värdera ett bilköp med lite andra ögon tycker jag.
Billigt eller dyrt det skall trots allt fram en mindre eller större hög pengar.
Och vad det gäller säkerheten på nyare bilar i dag så är nivån ganska hög överlag.
Synar men riktigt och provkör riktigt så ser man exempel på riktigt prisvärda bilar och mindre prisvärda utifrån behov och den man är tycker jag.
Det som är värt för mig är inget för dig och tvärt om osv osv.
Vad det kostar totalt per mil ser man ju bara vid försäljningen om någon ens orkar bry sig då för då står ju den nya och blänker på garageuppfarten.
Mäkinen och Saabnisse förstod vad jag menade här, och vad jag var ute efter. Jag tror du kanske missuppfattade vad jag menade mso, jag har full förståelse att det kan finnas mindre utrymme så man är tvungen att välja det med lågt pris. Vad jag menade var som sagt att är det alltid att likställa med billigt?
Du var på rätt väg med underklädesliknelsen, där kan man ju ifrågasätta prislappen och kanske tycka att dotterns val är både högt pris och dyrt. Jag köper själv varken de underkläderna med högst eller lägst pris utan landar mitt mellan. De med lägst priser brukar tappa spänsten i linningen lite för fort tycker jag.
Bilar med högt pris framstår som dyra för dem som ser bilar enbart som transportmedel. För många är bilen bara ett sätt att frakta levande köttstycken mellan olika punkter. De skulle lika gärna kunna cykla eller åka buss. Då är en bil för en halv miljon alltid dyr.
Man kan fylla i en bilkalkyl om man vill räkna reda pengar http://www.bilkalkyl.be/
Mervärde..att köra en billig bil som man älskar är väl det optimala? Att köra en dyr bil som man älskar ännu mera är för vissa värt den högre ägandekostnaden.
Det märks verkligen att jag var nåt på spåren iaf att uttrycken används fel.......ett par förstår vad jag menar och en del maler på på samma sätt som jag menade görs felaktigt.....
Ett område jag själv som förälder märker det är billigare att handla till en högre prislapp är ytterkläder och skor till barn. Utan tvekan så håller de som kostar lite mer procentuellt längre än vad de är procentuellt högre prissatta. Köpt barnskor akut nångång på närmsta affären till lågt pris, och snabbt fått byta.....sen köper man Kavat eller Viking eller liknande och de håller tills de är urväxta och kan ärvas vidare....likaså med overaller m.m...
Billigare, ja det beror så klart på vad man jämför med.
Jag själv köpte en billig bil. Totalt sett ca 110.000kr billigare än om jag köpt en precis lika dan bil som jag ville ha, fast en årsmodell nyare men exakt samma mätarställning (0km)
En riktigt billig ny premium-SUV. Utifrån komfort och nöjdhet den skänker mig och frugan så är den absolut billig, troligen blir det den premiumbilen jag haft som kommer få lägst milkostnad och därmed förhållandevis billig.
Sen har jag en annan bil som även den är billig, ja mycket billigare, 400.000kr lägre inköpspris. Den är bara billig och praktiskt oöm samt skänker lite omväxling att få växla själv.
Köpte en fabriksny segelbåt av märket Bavaria för ett antal år sedan, det var mycket pengar som skulle ut(över 1 mkr). Då tyckte jag att det var billigt i jämförelsen med andra nya segelbåtar, fick mycket för pengarna. Nyligen så valde vi att byta till motorbåt av ett svenskt kvalitetsmärke, den var dyrare sett till ålder och utrymme men förmedlar en helt annan kvalitetskänsla än segelbåtsfabrikatet. Fast båten var dyrare så känner jag ett klart mervärde, en skön känsla att det var helt rätt att satsa på bättre kvalitet för en liten högre summa.
En sak jag ständigt har övervägt hela mitt liv, alltid, hela tiden, vid alla köp oavsett vad.
Därför att jag är fanatisk i behovet att aldrig göra fel, aldrig göra en dålig affär och aldrig bli lurad.
(Ibland spelar det ingen roll för det kanske rör något som är oviktigt - för mig, och då kan alltid något bli fel men då gör det inget.)
Jag tar helt enkelt inte livet med en nonchalant axelryckning.
För mig är det mycket enkelt, jag går helt på att göra en total analys av - vad det nu är - in i minsta lilla detalj - bokstavligen, och räknar ut nivån av prisvärdhet och den som ger mesta möjliga för minsta möjliga vinner.
Vilket inte automatiskt innebär att det billigaste vinner (lägst pris) utan att ibland kan det dyraste vinna därför att alternativ helt enkelt saknas.
Väldigt ofta är alla produkter som existerar, mer eller mindre, skit och inget bra finns att få.
Då får man ta det som går, men då gör man en dålig affär oavsett, då är allting dyrt.
Men det är skillnad mellan att "tro" "tycka" "uppleva" något som kostar mycket eller lite, som billigt eller dyrt och att det sedan också faktiskt är så i den krassa, tekniska, fysiska verkligheten.
Ju mindre arbete man lägger ner på att undersöka och studera och ju mindre kunskap och information man har att basera sitt beslut på, desto osäkrare blir det och till slut kommer man ner till en nivå då det bara handlar om känslor och en lös åsikt och då kan man lura sig själv genom att tro något som inte är riktigt.
Man tror att något är prisvärt fast det inte är det, tror att något är dyrt fast det inte är det, tror att något är billigt fast det inte är det.
Har en person i närstående familjeförhållande som badar i pengar (flertalet miljoner) men som ändå alltid bara ser på vad saker kostar och ständigt är ute efter det som kostar minst pengar och kommer med förslag när vi någon gång är ute och handlar tillsammans och jag häpnar i tysthet bakom ett småleende över den smörja som rekommenderas och undrar hur korkad man får vara.
Kunskap om varors kvalitet och innehåll och funktion är absolut noll, bara lösa åsikter och tro.
Så här är någon som tror sig vara ekonomisk men som i själva verket slösar pengar som en tok utan att ha en aning om det.
Skor, köpte en gång ett par på rea för 150 kr, mockaliknande material, delvis vattentäta, gummi-plast klädda hättor och nedre sidor, rejäl stark stomme och med grova rejäla sulor och mönster passande för bergsklättring, snö och is och de visade sig outslitliga, fyller väl 26 år nu.
Den som tror att pengar speglar vilken kvalitet man får skulle aldrig ha köpt dem, jag däremot bedömer tekniken och utförandet och inte prislappen - eller för den delen varumärket.
Ett namn är nog bra, men det måste bevisa sitt värde i en kritisk granskning och faktiskt prestera.
Det finns inga genvägar till hårt arbete om man verkligen bryr sig om att fatta ett korrekt beslut.
Köpte en Opel Ascona Sprint 1988 som gått 43 000 mil för 3000 en gång, den var förmodligen ursprungligen tänkt att skrotas, (hade exempelvis använts som lastbil för att köra matjord direkt i bagaget) en av de finaste bilar jag kommer att minnas från mitt liv.
Recarostolar, tweedklädsel i rött-svart-grått, dubbeltonad vindruta och gröntonade kemiskt värmeabsorberande rutor, (skulle en ruta bytas måste den beställas från Brasilien, finns ej att få i Europa) himmelsblått innertak, taklucka i spegelglas, färddator, krocksensor för centrallåset, läderratt, sportväxellåda, gastryckstötdämpare, aluminiumfälgar - inklusive reservdäcket osv...
Man måste väl upp på mer än 300 000 kr för att hitta en motsvarighet i dag som "hyggligt" kommer i närheten.
Det var prisvärt och billigt men det som erbjöds för pengarna var värt en förmögenhet.
Även om du inte tar upp det @N-iklas så är du ändå inne och snuddar på det.
Något som många ständigt verkar glömma är att ta en funderare på varför saker kostar det dom gör.
Jag fastnar ofta i diskussioner då man pratar om en lägre prissatt varas förträfflighet kontra en dyrare och att personer som köper dyrare varor är puckon som blir lurare.
Kanske en snabb egoboost eller ett sätt att övertyga sig själv om att man gjort en bra affär, men det visar ju att man kanske, lite som N-iklas är inne på, inte funderat över varför varor kostar det dom gör.
En del av en varas kostnad handlar ju om tillverkningskostnaden, där kan man lätt tvinga ner kostnader genom att lägga produktion i ett låglöneland och under slavliknande och miljövidriga förhållanden verkligen få ut produkter billigt men som kanske har en riktigt hög kvalitet. Vill man stödja detta?
Ett bra exempel är t.ex. mediciner, vissa länder där ställs väldigt mkt lägre krav rörande rening av avfall, en säker tillverkningsprocess och personalens välmående.
Samma går självklart att applicera på kläder, elektronikprylar eller vad ni vill.
En annan aspekt som är ännu mer viktig idag är livslängd och support på saker.
Livslängden och supporten styr ju också ett andrahandsvärde.
Ta telefoner, du kan t.ex. köpa en iPhone idag och sälja den för halva priset om 2 år om du tagit väl hand om den. Under den tiden så får du bra support rörande uppdateringar och den kommer säkerligen få support från tillverkaren i form av säkerhetsuppdateringar i en 5-6 år.
Tillverkare som inte tar något som helst ansvar för sina produkter kan självklart sälja telefoner till ett lägre pris.
Så är ett lägre pris billigare?
Svar: Det är omöjligt att svara på.
Pris på en vara har generellt inget med vad den kostar att tillverka utan baseras i största del av vad man kan ta betalt för den utifrån ett marknadsperspektiv, vilken plats på marknaden som produkten kan ta.
Väldigt många säger att en iPhone är dyr, men eftersom de säljer en gizziljon telefoner med det priset så har de ju hittat rätt med prissättningen. Om den är VÄRD det har inget med saken att göra.
Samma sak med bilar, det gäller att ta en plats på marknaden som helst är ledig eller annars inte är helt upptagen för då blir pris allt för avgörande. Att BMW, MB och Audi ligger där de ligger prismässigt har bara att göra med att de kan sälja så många enheter som de vill för den pengen.
Skulle de sälja fler som de sänkte priset? Ja, kortsiktigt, men det skulle samtidigt urvattna varumärket från att ha varit "premium" till att bli "premium-light"
Volvo har ju siktat mot att ta fighten med "de tre" men många har rynkat på näsan och sagt att de har en produkt som inte platsar där och att de har lämnat "folket" i och med de nya modellerna...
Men de säljer som aldrig förr, inte bara i Sverige utan framför allt utomlands. De säljer mer än de klarar att att producera, med 4-6 månader på de "enkla" modellerna och 9-12 månader på allt som har elektrifiering.
Många frågar varför man väntat med att släppa en V60 T6TE när det ju är samma rakt av som T8, fast strypt, men tänk efter, de säljer full orderbok av T8 så varför sälja en T6 för mindre pengar som kostar dem lika mycket? Det handlar bara om att produkten har en efterfrågan utifrån det priset. Dessutom om du beställer en T8 idag så är det 7-8 månader och en T6 typ 10 månader... fast det är samma bil :-)
Är Volvo då körda eftersom de har valt att gå för 4-cylindrigt rakt av? Tydligen inte eftersom de har fullt i orderböckerna och trots att de har hoppat upp ett pinnhål rent prismässigt. Ja, den som promt vill åka mer fler cylindrar under huven kommer inte att välja Volvo, men även MB och BMW har ju valt att bygga allt vassare 4-cyl och bara erbjuder 6-cyl i de högst specade modellerna så...
Att tala om att något är dyrt eller billigt är en svår boll.
Min gamla morfar hade sina åsikter om saker och ting men eftersom han drev ett jordbruk var vissa saker mer viktiga än andra förstås. En historia som jag ofta tänker på är om ett par nya stövlar. Morfar hade precis köpt nya stövlar, de stod på trappen och morfar var inne och drack kaffe. Då kommer grannbonden in. Denna man var känd för sin synnerliga sparsamhet. Han fick syn på morfars stövlar och frågade vad ett par sådana stövlar kunde tänkas kostat. Morfar berättade vad de kostat och grannbonden baxnade. OJ VAD DYRT! Tja, säger Morfar, de förra jag hade, var av samma märke och modell, de hade jag i 8 år, det var dags för nya nu. De är prisvärda med tanke på hur länge de gillat mina fötter. Grannbonden höll inte med. Han var glad att han inte behövde köpa nya stövlar, iaf inte nu och isf skulle det bli en billigare modell. Tja, vet inte vad detta hade på ett detta forum att göra men det illustrerar olika tankegångar och var man vill satsa sina pengar och skälen till detta.
Själv lever jag efter devisen att det är dumt att betala för lite om det man då köpt inte mötte upp mot de krav och förväntningar man hade på det man köpt, då blir det dyrt eftersom man inte kan vara vare sig nöjd eller använda produkten som man tänkt sig.
Jag tror ändå att bara fundera tanken på varför saker kostar som dom gör och försöka göra det utan att låta sina personliga egenskaper (om man är snål eller slösar, rik eller fattig) styra så har man kommit en bra bit.
Problemet är väl att när man väl börjat fundera på saken så blir det svårare att spontanköpa eller övertyga sig själv om vissa saker.
Det som kommer bli intressant är när vi tonar ner "ägarhetsen" och kanske tänker längre och börjar köpa saker som tjänster eller äga saker men att man måste prenumerera på den även som tjänst.
Tror det är ett måste för att komma runt slit och släng mentaliteten och den kosta livslängden på prylar.
En annan reflektion rörande "om ett lägre pris alltid är billigare" är ju för vem man syftar på.
Ibland så kommer ju en billig vara med en dold kostnad såsom någon annan förkortade liv eller sämre hälsa, ett djur som behandlats sämre eller en natur som förstörs.
Hm, klurig fråga och vilket svar man kommer fram till skiljer nog beroende på vad man tittar på för typ av produkter.
Sedan ska man inte blanda ihop värde med pris. En pryl kan ha affektionsvärde, samlarvärde, marknadsvärde vilket inte alltid återspeglar sig i priset vid köp/försäljning.
Jag tror att när det kommer till lyxprodukter så innebär oftast det högre priset att det även är dyrare.
Generellt gäller ju att används inte prylen oavsett pris så blir den dyr.
När det kommer till bilar så är det väl snarare när man säljer den man kan konstatera ifall det var en dyr affär. Att ha massa tillval och funktioner som inte används innebär egentligen en dyrare bil och man betalar ett högre pris än att välja samma modell utan de tillval man ändå inte kommer använda.
@Axa
Intressanta funderingar kring värde.
Det man kanske kan lägga till (eller som jag vill lägga till) är att något du betalar extra för och gjort bilen dyrare kanske gör att bilen har ett bra andrahandsvärde och att någon annan värdesätter stort. På så sätt så har du visserligen betalat dyrt men fått tillbaka pengarna vilket gör att det inte blev så dyrt i slutänden.
Min poäng är att man ska inte alltid stirra sig blind på ett inköpspris.
Jag köper numera dyrt direkt.
Har lärt mig att det blir billigare än att köpa billigt först för att sedan köpa dyrt för att det billigare inte uppfyllde mina förväntningar.
Exemplet med underkläder.
Min fru köper också dyra underkläder istället för 3-pack på HM och det är helt ok för mig.
De dyrare håller ofantligt mycket längre än 3-packet, både form, färg och slitage, så det blir nog billigare i längden.
Själv köper jag kalisipper i det övre segmentet. Sitter bra, göttigt material och resåret slits inte snabbt.
Man får oftast vad man betalar för. Därför betalar jag gärna lite mer ;-)
Pengar går lätt att räkna på men blandar man in känslor då man ska mäta prisvärdhet så blir det betydligt mer komplext. Egentligen, om man ser krasst på saken så betyder en bil med ett högre pris ett större tapp i pengar på värdeminskningen än en bil med lägre pris med små variationer beroende på modell och utrustningsnivå.
Just kläder är ju något där man verkligen gör rätt i att köpa saker som håller och ha koll på var och hur saker tillverkats, om folk var lika medvetna om klädindustrins negativa påverkan på miljön som dom är om bilars påverkan så hade många sannolikt gått nakna.
Jo men det är ju just detta, nu ser du bara pengarna, den frågan man får ställa sig, för det större tappet i pengar, har man fått ut ett mervärde större än det ökade tappet, då blev det ju fortfarande billigare.....
Sen är ju den bedömningen i vissa fall individuell beroende på vilken nytta man har m.m.
Fast jag är inte så säker på att något dyrare som en bil eller telefon med bra kvalitet och som har ett värde på en andrahandsmarknad alltid behöver ha ett större tapp än något billigare.
Det finns självklart fall då det är så men inte alltid.
Ett exempel är jag själv som gillar Seat som märke, ofta för att designen tilltalar mig men lika ofta för att den är lite billigare är motsvarande Golf och man får mer "bang for the bucks".
Likt förbannat står jag där när jag ska sälja eller byta in bilen och inser varje gång att om det varit en golf så hade den varit mer lättsåld och att jag hade tappat ungefär lika mkt pengar (ofta mindre) för att det just är en lite mindre välkänd bil och känd som lite "budget" i Sverige.
Tar jag däremot en Samsung telefon för 10.000 vs en nokia för 4000 och bara tittar på priset så kommer dom sannolikt vara värda ungefär lika mkt efter 2-3- år, och du får vara väldigt nöjd om du får ut 1/4 del av det du betalade.
Dubbelpost
Du pratar om ”guldkant” eller mervärde om du så vill. Som med allt nytt jag köper så finns en ”smekmånad” och när den är slut så tycker jag inte riktigt att prylen jag köpt tillför ett lika stort mervärde längre (även fast jag fortfarande är nöjd med den) och jag köper något annat nytt. Handen på hjärtat, hur många här inne behöver verkligen byta bil vart annat,tredje eller femte år? Behöver man köpa nytt? I musikvärlden har denna köparsjuka en egen diagnos (gear acqusition syndrome) där man hela tiden vill ha nytt. Nu gled diskussionen in på det mer filosofiska planet men det är ju det ursprungsfrågan handlar om, individuella känslor.
Det här med att hela tiden byta bil är något som intresserar mig också. Jag är faktiskt riktigt nöjd med min nuvarande bil, men ibland så provkör jag ändå nya modeller för att se vad som hänt på marknaden. Men, ska man vara ärlig så händer det inte så mycket med körkänslan i nyare bilar. Jag misstänker att skillnaden är större mellan generationer av billigare märken än hos så kallade premiumbilar.
Jag kör en X3:a av 2015 års modell och har provat den nya X3:an ett par gånger. Ärligt talat så tycker jag inte att skillnaden, körmässigt, är så jättestor. Den nya kanske är lite tystare, men pratar vi körkänsla och åkkomfort så är det inga hårresande skillnader. Chassimässigt så har det inte hänt så mycket heller, så det kanske inte är så konstigt. Så då kan man ju fråga sig varför man ska byta? Har även provat konkurrenter som Audi Q5, Volvo XC60 och Mercedes GLC. Även där känner jag likadant. De kanske har en eller annan egenskap som är bättre jämfört med min nuvarande bil, men inget som triggar något enormt köpsug.
Det är nog riktigt, själv tänker jag inte så ofta medvetet den formuleringen, med just de orden annat om jag ska förklara för någon annan, kanske... men visst är det så, jag bedömer alltid varför något kostar som det gör och när jag finner att någon kan ta betydligt mer betalt än vad jag i min ingående undersökning av varan finner att den borde vara värd, bara därför att kunder finns som gladeligen betalar, så är den varan för mig en dålig affär och något jag hemskt gärna vill slippa köpa.
Jag undviker därför oftast populäraste varumärket om det är möjligt, och är det någon sällsynt gång bäst, så köper jag aldrig den populäraste modellen utan vanligtvis en som få är intresserade av, men det kan bero på att jag kräver specifika praktiska funktioner och inte nöjer mig med att det bara är senaste prylen från populäraste innemärket.
När jag skulle köpa första digitalkameran blev det en Kodak, en kamera som ingen affär sålde, men den var tekniskt och ergonomiskt helt överlägsen alla de populära märkena i den prisklassen och just det utförandet.
Speciellt är ju detta med att varan kostar mer än den faktiskt är tekniskt värd, ett vanligt fenomen gällande med bilar.
Precis min erfarenhet mellan Omega 2.6 1991 och Insignia 2017, identiskt samma kör och åkupplevelse.
Fast att få en framhjulsdriven 4-cylindrig diesel att kännas som en 6-cylindrig bakhjulsdriven är ju inte så lite imponerande framsteg.
En framhjulsdriven bil med en 4-cylindrig dieselmotor som känns som en 6-cylindrig bakhjulsdriven existerar inte.
Jo hos vissa märken sker det ju större framsteg. Volvos nya SPA-modeller har en helt annan körkänsla än de äldre -60 och -70 modellerna. Hjulupphängningen på SPA-bilarna är också enormt mer påkostad, så det är inte så märkligt egentligen. Men på BMW:s och Mercedes bilar så händer det inte så mycket på chassifronten längre mellan olika generationer. Det handlar mest om att finjustera olika parametrar än om några radikala förändringar.
Utanför ämnet bilar, fick jag behov av skugga på min altan i söderläge, och i väntan på tillstånd, bygglov mm bestämde jag mig för att köpa en paviljong.
Klämde på de som fanns hos lågprisvaruhusen för 1.500-2000:-, och tänkte "Nä, det här är inget jag vill ha" o beställde ett på nätet från Dan Cover för 4.300:-, men fick samma skräp som lågprisvaruhusen säljer.
Högt pris blev dyrt i detta fall.
Skodaägare, det är ju inte så konstigt, BMW och Mercedes har ju haft avancerade hjulupphängningar ganska länge och de kan ju nöja sig med finslipningar.
Volvo sysslade ju långt in på 1990-talet med att modifiera trettiotalskonstruktioner, PV 444 och 940 skiljer sig inte mycket rent tekniskt så det är givet att varje större ändring är ett avsevärt lyft.
Det är intressant att jämföra priserna på kläder, och fundera på likheter/skillnader när det gäller bilar.
Ta badkläder t.ex. En bikini kostar gärna 6-700 kr. Men, den tål inte värme (tvätta max 30), tål inte sololja, tål knappt inte vatten eller sol. Vad är det som kostar?
Får mig att tänka på modet med trasiga jeans som kan kosta flera tusen medan standardjeans kostar från 3-400 kr. Vad är mervärdet?
Design möjligen.
En dyrare bil tillför oftast mervärde, som t.ex. bättre komfort, bättre utrustning, bättre utrymme, bättre prestanda, snyggare design.
Och vad är prisvärt? Det är upp till köparen. Vi vanliga kanske tycker det är vansinnigt att lägga upp 2 miljoner på en Bentley eller Storebro, men för en som har 500.000 i månadslön är det inte dyrt. Som exempel.
Rickard: ja, sånt där kanske man kan ta om man köpt det snorbilligt på Ullared, men inte när man lagt till pengar.
Riktigt tråkigt.
Vårt solparasoll havererade i början av sommaren, och jag kikade runt och upptäckte stora skillnader i priser.
Det blev ett från nätet (Tectake) som faktiskt var helt OK i kvalitet, och överdrag ingick.
Sedan är det förstås skillnad dels på att fysiska butiker behöver täcka sina kostnader, dels att det ofta förekommer rabatter.
Ja kläder är ett ämne där det inte riktigt finns nån logik på samma sätt som med bilar vad man får mot pengarna man betalar.
Utan tvekan är ett par mellanklassade märkesjeans för låt oss säga 1000 spänn betydligt skönare än de på Ekohallen för 400 spänn, men hållbarheten, den är nog ofta till och med bättre på de lägre prissatta jeansen då de kan sy lite grövre mot vad de skönare jeansen är sydda. Då är det ju frågan vad är viktigast för en själv? Komfort eller hållbarhet? det som får avgöra vad man tycker är prisvärt. Sen finns det ju jeans för 3000 kronor, men de är enligt min uppfattning inte skönare än Nudie för 1000. Så brytgränsen för mervärdet ligger kanske där nånstans, strax över 1000-lappen. Obs, mina åsikter.....Sen som Hultarn skriver, badkläder kan vara saftiga prislappar och usel kvalitet, köpte helt ny bikini till dottern på Stadium innan Rhodos, efter en vecka såg de flera år gamla och urtvättade ut......medans mina 4 år gamla badshorts "no name" såg ut som nya......
Det plagg jag tycker man märker störst skillnad på är T-shirts, där min uppfattning är att de lägst prissatta snabbt tappar formen, kragen blir lite "hängig" och ev. tryck tappar.....där tycker iaf jag det är värt lägga lite mer för då håller de klart längre och därmed blir billigare.
Nja, kläder är inte riktigt lika enkelt som andra varor. Om vi ska ta upp hållbarhet och i jämförelse med bilar, så betyder inte dyrare kläder lika lite som premiumbilar att dem är förskonade mot slitage eller att de inte kan gå sönder.
Generellt så anser jag att dyrare plagg håller längre. Men det handlar om att vara påläst om material och tillverkningsteknik.
Jag har tex dyra jeans som åldras betydligt snyggare än billigare jeans från H&M. Håller bättre gör de dyrare också. Det är oftast inga jeans man hittar i vanliga butiker. Nudie har varit ok men duger inte om man är jeansnörd. Alla designerjeans och sådant från Acne, Tiger, Diesel, Whyred går fetbort. En del av de jeans jag har kommer jag kunna sälja beg och få en hel del tillbaka, i vissa fall inköpspriset. Det kan du knappast få för ett par 10 år gamla jeans från Ullared.
Ännu tydligare blir det när man pratar om skor. Jag har haft skor/kängor som håller betydligt bättre än skräp från tex Ullared. De är betydligt dyrare men jag har haft dem länge.
Så istället för att köpa skräp till lågt pris med förhoppning om att det ska hålla läser jag istället på och köper kläder/skor till högre pris men håller längre, blir ju billigare.
Jag blir lite förundrad när ni snackar om jeans. Nu är det förstås ganska många år sedan jag växte ifrån dem, men på den tiden var det bara Levis som gällde om det skulle vara kvalitet och passform, finns inte de längre?
Jorå, Levis lever kvar i olika kvaliteter. Är man jeansnörd är inte vanliga Levis något att ha. Vanliga Levis är tillverkade i random land med random denim.
Däremot Levis Vintage Collection är det jeans som ofta är från USA eller åtminstone har denim från USA eller Japan.
Ett par Levis, made in US, med denim från Cone Mills är inte helt lätt att få tag på då Cone Mills slagit igen.
För de som är jeansnördar så är det praktiskt taget japanska märken som gäller idag. När det gäller amerikanskt så är det nämnda Levis Vintage Collection men även bland annat en del modeller från Lee.
Jeans växer man aldrig ifrån... ;-)
Jag har lätt för att nörda ner mig i vissa saker, bland annat jeans, klockor, skor, möbler...men det underlättar när man ska betala högre pris för något som ska bli billigt i längden.
Billiga kläder och billiga varor kan absolut har bra hållbarhet och i vissa fall piska dyrare saker på fingrarna.
Samma gäller ju bottenfärg på båtar, en billig giftig färg kommer garanterat hålla bättre än någon miljövänligare och människovänligare variant.
Tror inte hållbarhet, sett ut ett livslängdsperspektiv (nötning osv) alltid är en bra mätmetod på om något är bra.
Det är lite som när man hör folk säga att "Jag köpte ekologiska grönsaker men dom blir ju dåliga mkt snabbare än dom "vanliga", så ekologiskt kommer jag inte köpa igen"
Ursäkta, jag skrev "växte ifrån" och det var förstås fel, det är snarare att det inte förväntas att man bär jeans, men på fritiden skulle jag mycket väl kunna göra det.
Men hemma blir det oftast såna där läbbiga mjukisbrallor, nästan pyjamas.
Snygga jeans går väl hem i de flesta sammanhang Saabnisse? Jag går på mycket möten med VD och inköpschefer m.m och det där med enbart kostym o sådant är nästan helt borta. De flesta kör ett par snygga jeans och kavaj.
Vad för sammanhang är du i så mycket att du inte förväntas bära jeans?
Sen håller jag inte alls med Axa om hans syn på kvalitet av jeans, men jag är ingen jeansnörd heller. Jag vill ha riktigt sköna mjuka jeans, och de tenderar sys lite klenare just för att rejält sydda med slitmån så blir de inte det sköna tunna mjuka.
De skönaste jeans jag äger är ett par Nudie och ett par Replay. som jag skrev är min uppfattning att brytgränsen för mig går vid runt 1000 spänn för jeans, därutöver känner jag inte det är nåt mervärde för den extra pengen.
Pratar vi premiumjeans nu ;-) ?
När jag var i Ungern köpte jag en t-shirt på en marknad med märket hong-weng eller nåt i den stilen. Var osäker på kvaliteten såklart men såhär tio år senare är den fortfarande min favorit Tisha! Visst har den bleknat i färgerna men den är hel och håller fortfarande formen även fast jag tänjer ut den lite på senare år...inte biceps då. Sen har jag köpt t-shirts på Jula som är snygga typ två tvättar. Skor är också ett helt kapitel i sig. Köper numer läderskor till vintern som håller många år. Är så trött på plasten som inte andas och ser ut som skabb efter en vinter. Där lönar det sig att lägga lite extra eller handla på rea! Trött på "premium" uttrycket som är lite som uttrycket "flaggskepps-mobil" som i mobilvörlden är ett uttryck för dyrare/snabbare hårdvara men inte alltid så trevlig användarupplevelse på grund av knackig mjukvara. Apples telefoner de är bra inget snack om det men felfria är de inte för det. Android har i mångas ögon blivit synonymt med Samsung vilka är bara dyrare, inte bättre än andra typ xiaomis toppmodeller eller Huawei... Nu är vi inne på teknik igen så nu kanske det inte är långt kvar till bilar igen?
När det gäller mobiltelefoner så är det ju många saker som spelar in, dels så handlar det om en stor del vana men även där tycker jag det är extra snårigt att hitta bra märken, speciellt när det gäller Android.
Apple med sin iPhone är ju ett bra exempel på en produkt som har en längre livslängd än några andra smarta telefoner när det gäller att få support från tillverkaren. Och det är också en produkt som behåller värdet relativt bra och går att sälja som begagnad och få igen lite pengar för. Sen är det ju svårt att värdera hur mkt en telefon som får säkerhetsuppdateringar i tid är värt.
När det gäller Android så är det nästan pinsamt hur kort tid tillverkarna stödjer sina telefoner och levererar uppdateringar till sina kunder. Det skiljer stort mellan märkena och de dyrare är inte alltid bättre.
Sen har vi också förkärleken att vissa tillverkare säljer telefoner nersmetade med värdelösa program som gör det möjligt att hålla telefonernas priser nere.
Men när det gäller elektronik så tycker jag det är tydligt att ett lägre pris absolut inte är synonymt med billigare, speciellt om man pratar om saker som ska kopplas upp mot internet.
Något som jag grubblat över när det gäller pris är AA-batterier (och AAA) som ju sitter i en mängd prylar.
Man kan köpa ett 10-pack för 25:- upp till 80:-!
Jag har dem i en radio som stänger när det gått ner till 1,17V och jag märker ingen skillnad i drifttid mellan billiga och dyra.
Innan jag kollade restspänningen provade jag med laddbara NiMH, men de är ju på 1,2V och de kroknade nästan omedelbart.
Nu till det märkliga, jag har en ficklampa med två AAA och LED som plötsligt slocknade och när jag kollade restspänning var det 1,17V!
Har man för att omöjliggöra bruket av laddbara batterier lagt in en manick i alla elektroniska prylar som klipper vid 1,17V?
För att brukandet inte ska bli billigt!
Saabnisse: Som pappa till en son på snart 3 så förbrukar vi batterier i rasande tempo till allehanda leksaker, och där håller jag med, testade köpa de högst prissatta batterierna för jag tänkte de skulle ge mer, men där kan man faktiskt använda ordet dyrare, för de 10-pack jag handlar för 29 spänn håller inte märkbart sämre än de för 79.....
Låter konstigt, vad är det för märke på radio och ficklampan?
Finns ju ingen vinst hos ficklamp och radiotillverkare att motverka att man kör laddbara batterier.
Men, har varit med om något liknande någon gång, kommer inte ihåg vilken produkt det var men vet att i specifikationen så rekommenderade dom att man inte körde uppladdningsbara batterier.
Vet att det inte hjälper dig i detta fallet men en bra batteriladdare och bra kvalitetsbatterier (finns tips i en annan tråd här) gjorde rätt stor skillnad för mig.
Vet inte när jag köpte vanliga batterier sist.
Vad gäller jeans.
Köper man jeans idag är det oftast inte 100% bomull, man blandar i några procent elastan eller annat för att det ska bli stretch och kännas mjukare. Nackdelen är att tygkvaliterna då oftast blir tunnare, jämfört med kvalitetsjeans, och risken för genomslitning ökar.
Nåja. Jag har en del jeans från av lägre prisklass så det är väl inget egentligt fel på sådana funktionsmässigt. Nackdelen är att billigare jeans inte blir snyggare ju längre man använder sådana, det tycker jag däremot kvalitetsjeans blir.
Hehe, men jag är som sagt lite av jeansnörd och avvikande...
Det är också betydligt bättre ur ett återvinningsperspektiv att välja rena material såsom 100% bomull.
Visst är det skönt med stretch men det är desto svårare att återvinna när man blandar material.
Axa: Precis det jag skrev, en slitstark jeansbyxa är därmed inte lika skön att ha på sig då den är grövre sydd. Därför kompromissar jag med det och väljer köpa en som håller lite kortare mot att den under tiden är betydligt skönare :) Det är min personliga bedömning att jag tycker det är värt det. Och som jag då skrev att därför tycker jag gränsen i pengar går där jag la den, för mig alltså.
Kollade nyss förresten bomullshalten i mina Nudie, 99%, så inte sååå mycket iblandat. Däremot om du nu är jeansfetishist Axa får du gärna tipsa om hållbarare fullbomullsjeans om du vet några som samtidigt är lika sköna.
Henrik
Ja, jeans med elastan eller liknande samt tunnare tyg brukar upplevas mjukare.
Frågan är väl vilken stil du önskar. Är det ok med lite slitna jeans eller ska det vara crisp och totalt uppklätt?
Om du nu gillar Nudie så har finns modeller med 100% bomull. Nackdelen är att det oftast är lite dyrare och lite kraftigare tyg. Men efter en tids användning och ”inslitning” blir de oftast riktigt sköna.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.