Vi Bilägares forum

Staten plockar ju igen en del för de som är hänvisade till att pendla, särskilt med bil.
"Självrisken" är nu uppe i 10.000, milavdraget har bara höjts 50 öre medan bränslet stigit med 25%.

Sedan tycker jag att det är fel med den höga vägskatten. Så länge en bil står stilla sliter den inte på vägen, och inte heller på miljön.

Vad finns med i dom där 80 miljaderna ??
När vi bygger en väg, betalar då bilisterna för vägen, och gång/cyklisterna för gång/cykelbanan och övergångstället, betalar busskortet bussfilen.
Finns samhällsnyttan med ??

Jag anser att vägtrafiken betalar mer vad vad den kostar samhället i form av vägslitage m.m.

Jag tror på vad motormännen skriver på sin sida:

"Bilägarna betalar årligen runt 90 miljarder kronor i skatter och avgifter och drygt 20 miljarder återinvesteras i form av väginvesteringar och vägunderhåll (Bilismen i Sverige 2011, BilSweden)."

Men frågan är mer komplex än så.
Alla i samhället har nytta av våra vägar, även "bilhatare".
Om inte ambulanser, brandkår och poliser hade vägarna att använda på sina utryckningar för att rädda människoliv och egendom, så skulle vårt samhälle vara ytterst sårbart.
Där skall alla vara med och betala, inte bara privatbilismen.
Jag som privatbilist hjälper till att hålla Sverige och övriga värden till att ha ett civiliserat samhälle.
När jag köper en bilspade, bogserlina eller, vilket gud förbjude, en rattmuff i någon affär så betalar jag moms på produkten och på så sätt drar in pengar till statskassan, inte nog med det, den doftgran jag köper tillverkas i någon fabrik där anställda betalar skatt på sin lön.
Bilismen "håller" igång Sverige, vi betalar så mycket pengar direkt och indirekt genom att ha bil.
Och det är fler som har behov av våra vägar, allt från postbilar till kriminalvården som fraktar "buset" till anstalterna.
Drivmedel till våra bilar skulle behöva sänkas till ca tio kronor/litern så att fler finge råd att ha en bil.
Att förespråka ytterligare en skattehöjning på drivmedel är inte bara dumt, det är korkat.
Hur mycket som bilismen drar in till statskassan är gigantiska belopp, en bråkdel kommer bilismen tillgodo i form av väggbyggen och vägreparationer.

Det blir lätt en filosofisk diskussion när man pratar om vad som skall räknas in när samhällsnyttan beaktas. Ofta ser man trafikolyckornas sjukhuskostnader (+ rehabilitering + ev långtidssjukskrivning, etc) kostnader för trängsel, etc som räknas in. Dessutom finns de uppenbara vägunderhållskostnaderna (både från staten och från kommunerna). Ibland räknas miljöbelastningen in som en ytterligare kostnad. Hur man nu lyckas översätta detta till en kostnad.

Vad jag kan se är det bara de statliga vägunderhållspengarna via trafikverket som räknats med i den länk Leif Larsson hänvisat till.

På andra sidan borde man å andra sidan också räkna in den samhällskostnad som skulle uppstått i form av missmatch av arbetskraft/jobb om det inte hade gått att arbetspendla med bil. Sedan finns det småkostnader också såsom barn skulle behöva vara längre på dagis, dvs mer dagispersonal, etc.

Beroende på vilken agenda man har så räknar man in olika kostnader/intäkter.

Man kan föra liknande resonemang för alkohol och tobak (varor som också är belastade av punktskatter). Vad skall räknas med som kostnader/intäkter på samhällsekonomiska kostnader?

För att krångla till det ännu mer så skulle man kunna göra samma sak för t.ex. godis och läsk (varor som är belastade av moms men inte av punktskatter). Vad skall räknas som plus och minus?

Att just momsen skall räknas bort bygger i princip på en inställning att all konsumtion skall hjälpa till att bära gemensamma samhällskostnader i samma utsträckning. Varor med punkskatt bär dock en oproportionerlig del via momsen eftersom punkskatten läggs på i momsbasen. Å andra sidan är det nog korrekt eftersom punkskatter läggs på varor där man vet att det finns samhällskostnader knutna till varan/aktiviteten.

Min slutsats är att förmodligen ligger skatteuttaget ganska rätt (eller kanske lite lågt) eftersom de flesta av oss tycker det är helt självklart att ha bil och vi jobbpendlar ganska långa sträckor med bil. Hade skatteuttaget varit alldeles för stort på bilismen hade arbetsgivarna inte kunnat betala löner som gjorde det värt för arbetstagaren att jobbpendla med bil. Man kan också titta på hur vi transporterar varor hit och dit. Hade kostnaden för transporter varit pressande hade vi sett ett annat beteende.

Hur man än vill räkna så tror jag att beteendet som styrs av marknadskrafterna redan gett oss svaret; att bilisten inte drabbas i någon större utsträckning.

Hittade denna länk:
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Energi/Styrmedel/Konsumtionsskatter-pa-diesel/

Räknade lite grovt på vad jag betalade förra året i olika skatter (diesel) och fick fram följande:
Ungefär 10.000:- i bränsleskatt och exakt 4367:- i vägskatt, alltså 14.367:- momsen inte borträknad, vet inte riktigt hur många meter asfalterad väg man får för de slantarna.

@Prestigelös: Enligt vägverket skall tydligen 1 meter motorväg kosta i snitt 50.000:- så du bidrar väl ungefär med 3dm motorväg/år. Enligt Ny Teknik för ett par år sedan skulle 33km motorväg kosta 1 miljard. Många bäckar små ......

// Krister

Jag tittade lite på olyckskostnaderna vid ett tidigare tillfälle så jag har inte några exakta belopp. Tror att ett dödsfall beräknades till 25 miljoner, en svår skada till 4 miljoner och en lättare skada till 200000 kr. Räknar man de polisrapporterade olyckorna så stämmer det ungefär med vad AL tidigare uppgett 25 miljarder/år sammanlagt. Men polisrapporterade olyckor brukar vara ofta vara rapporterade med för svår skada. Jämför man med de olyckor som rapporterades till sjukhusen så är det 7000 färre skadade om man litar på sjukhusets uppgift (och räknar bort de skador som fotgängare och cyklister orsakat inbördes). Nästan alla sjukhus rapporterar till STRADA.
Tycker också att kostnaderna verkar vara beräknade för höga.
Den största kostnaden är för omkomna och svårt skadade. Dessa olyckor minskar ju för varje år.

Sen kan man väl också undra om t.ex.alkoholpåverkades olyckor skall räknas in i vägtrafikens kostnader i stället för alkoholens. Det är väl ungefär 0,25 % av trafikanterna som kör påverkade och orsakar ungefär 20 % av dödsolyckorna.

@Leifer: jag är inte helt dum, jag fattar det. Det var ett svar till "Prestigelös" som undrade hur många meter väg han skulle få för sin inbetalda skatt. Jag skulle heller inte tjäna på att välja en bränslesnålare bil, möjligen spara.

// Krister

leifer, varför anser du att bränsleskatterna skall höjas ?
Du har rätt att den enskilde bilägaren tjänar på att ha en bränslesnål bil, men inte om bränsleskatten höjs.

Du kan väl inte värna om miljön och vara irriterad på cyklar i samma andetag. Ta en sväng till Kina ska du få se på cyklar i stan, och elmopeder som inte ger ifrån sig ett ljud.

// Krister

Helt korrekt kan man aldrig "tjäna"pengar på att tanka bränslesnålt.
Jag skulle vilja veta från leifer vad han anser pengarna från en skattehöjning på drivmedlet skall gå till.

Man måste vara bra naiv om man tror på politiker som motiverar skattehöjningar på t.ex. bränsle med att pengarna oavkortat kommer att gå till exempelvis bättre vägar.
Alla pengar staten drar in hamnar i finansministerns ficka och delas sedan ut enligt ett mönster vi vanliga dödliga aldrig kommer att begripa.
Det slutar bara med en tunnare plånbok för bilisterna medan tjälskadorna i vägen består.

Mötesfria vägar minskar dödsolyckorna med 80 % och troligen även andra olyckor i samma omfattning. Den satsning som man gjort de senaste åren är väl utbyggnad av mötesfria vägar med 20 mil om året.
Om man anser att totala olyckorna kostar 25 miljarder om året skulle man om inte så många år tjänat tillbaka sin investering om man satsade betydligt mer på en gång. Den förbättrade vägen finns ju för alltid. Det är för kortsiktigt tänkt.

Voine voine ..... vad har nu rödljusen med detta att göra? Du kan väl inte på allvar mena att cyklisterna skall betala fordonsskatt för att få vara på vägen. Hur skall du då komma till rätta med miljöproblemen som du så varmt vurmar för? Jag tycker du talar med kluven tunga här. Likväl som jag tycker om att köra bil har jag varit en hängiven cyklist, med ett antal Vätternrundor och cykelsemestrar bakom mig. Jag ser inget som helst problem i att vi försöker samsas på vägen. Däremot så ställer de nya två till ett-vägarna till bekymmer för cyklisterna, men det är kanske det som är meningen, de betalar ju inte för sig så va fan ska de ut på vägarna och göra.

// Krister

MVH Al, bilismen betalar via olika skatter och avgifter för att ha bil.
Dessa skatter och avgifter skall inte bekosta, åldringsvård, försvaret eller inkompententa politiker-arvoden, eller något annatsom inte är kopplat till bilismen.
Jag anser att de styrande försöker få ut så mycket de kan från de som har bil, samtidigt skall skatten för medborgarna, gärna för de med högst inkomst, sänkas.
Vadå är det något som kostar pengar som är statens skyldighet, vi klämmer ur bilisterna de pengarna.
Så verkar snacket gå bland de i maktens boning.

Vi har olika uppfattningar om det, Al,
Jag håller inte med dig.
Kör jag mycket och tankar bilen ofta, så betalar jag mer skatt än om jag har den parkerad.

Så motormännen har fel då de hävdar att bilismen betalar mer än vad som återinvesteras i vägar och vägunderhåll?
Jag har inget att anmärka på att jag betalar skatt vad min bil kostar, det jag ärr kritisk till är att skatten på bilen går till andra saker än än det som är bilismen till nytta.
Att vägunderhållet är dåligt kan inte bero på att bilismen betalar för lite, utan att pengarna går till helt andra saker.

Det jag skrev tidigare om olyckskostnaden på 25 miljarder vill jag förtydliga. En döds kostnad beräknas till c:a 25 miljoner. Det som jag räknar som kostnader är det materiella som beräknas till ungefär 1,5 miljoner. Resten är en riskvärdering som verkar väldigt osäker hur man skall beräkna. Jag tycker att den är väldigt hög - hälften vore nog.
P.g.a. den riskvärderingen blir kostnaden för skadade även hög. Bifogar länkar till Trafikverkets värdering och en artikel där beräkningen värderas. Skulle man t.ex. halvera värdet så finns det c:a 12 miljarder per år extra att investera.

http://www.trafikverket.se/PageFiles/73641/samhallsekonomiska_principer_och_kalkylvarden_for_transportsektorn_asek_5_kapitel_9_trafiksakerhet_2.pdf

http://www.nationalekonomi.se/filer/pdf/36-2-lhms.pdf

AL, det stämmer att 80 % bara gäller de sträckor man förbättrar, så det blir bara ett fåtal miljarder per år man tjänar. De flesta olyckorna sker på 70 och 50-väg. Så där kanske man kan bättra på trafiksäkerheten på ett billigare sätt.

Motormännen redovisar väginvesteringar och vägunderhåll.
Enligt dig , Al, så är väginvesterinar ingen kostnad !?
Vägunderhåll är det en kostnad eller en investering ?
Det tenderar att bli någon slags lek med ord.
Oavsett om det är investering eller underhåll så krävs det ju pengar.
ock vad det gäller omkomna i trafiken, hur värderar man ett människoliv ?
Nu går det väl aldrig att på örena räkna ut vad bilismen kostar samhället.
Men skatterna för bilismen skall komma bilismen till nytta igen.

Och vägunderhåll, är väl en kostnad.
Motormännen har "buntat" ihop väginvesteringar och vägkostnader til drygt 20 miljarder av ca 90 miljarder som bilismen betalar in i skatter och vägifter.
Det har de gjort utan att blanda in byten av fönster.
Jag ser bara vad som skall betalas och vad som kommer in, måhända naivt.
Sedan har vi alla böter som bilismen får betala, ok det är ingen skatt men likt en kostnad från bilismen som går raka vägen in i statskassan, utan att direkt komma bilismen tillgodo.
Frågan är då, hur mycket betalar bilismen som kommer bilismen tillgodo.
Lär vi aldrig kunna reda ut.
Det jag tycker är att den bränsleskatt och övrig skatt, den skall gå till bilismen.
För att bygga nya vägar och att bygga om gamla farliga vägavsnitt. Frågan är varför det inte görs i ett raskare tempo.

Kommer inte att dröja länge förrns något ljushuvud vill ha trängselavgift på E4:an från Stockholm ner till Södertälje.

Förbättra de offentliga kommunikationerna istället för att tynga bilisterna med ytterliga avgifter.

AL,
En kort avstämning bara så vi pratar om samma saker.

Det du har listat i dina inlägg är "alla" de kostnader (underhåll, olyckor (direkta kostnader och produktionsbortfall), miljöproblem, trängsel, avskrivningar, kapitalkostnader, etc) som bilismen skapar i samhället. En hel del av dessa kostnader får vi täckning för med de skatter som bilismen belastas av. Däremot finns det en del kostnader kvar som tas från alla andra skattebetalare.

Det är dessa kvarvarande kostnader som samhället i stort betalar för att bilismen/transportsektorn ser ut som den gör idag.

Det är dessa kvarvarande kostnader som i en samhällsekonomisk investeringskalkyl skall ställas mot samhällsnyttan (arbetsplatstillgänglighet, möjligheten att sälja varor tack vare välfungerande transporter, etc, som i sin tur genererar andra jobb).

Jag tror den samhällsekonomiska kalkylen går ihop hyfsat bra.

Om jag förstår dig rätt så har du här en sista anmärkning i att ett problem är att det genomförs resor som i princip bekostas av alla andra. Även om det går ihop samhällsekonomiskt så blir det ett svårstyrt system där nyttan/kostnaden har för svag koppling till varandra. Jag håller med.

Med tanke på resonemanget på raderna precis ovan så tror jag att transportsektorn och bilismen inte är speciellt pressade ur ett bränsleskattperspektiv. De är sponsrade av oss alla för vi (=samhället) tycker det behövs. Detta tycker jag stöds av det faktum att vi utan större eftertanke kör runt överallt och att vi skickar varor hit och dit utan att detta påverkar varornas pris i någon större omfattning.

Poängen Al är att vi skall bygga vägar och en infrastruktur så att köerna försvinner eller i bäst fall reduceras till att bli hanterbara.
Det behövs politiska beslut och ingen långbänk för att genomföra dem.
Arbeta för att reducera den tunga trafiken, låt fler varutransporter gå på järnvägen. Där finns mycket att göra.
Bygg ut de offentliga kommunikationerna, nu är en del av dem ett stort skämt.
Att börja ropa på mer trängselavgifter på vissa vägavsnitt löser inga problem. Köerna lär bistå.
Jag tycker att bilismen behöver inga mer kostnader.
Hela Sverige har nytta av bilen, försvåra inte för bilisterna ytterligare

AL, om du läste artikeln i länken jag bifogade ser du att det finns en del som kommit fram till betydligt lägre samhällsekonomisk kostnad för förlorad hälsa eller liv. Så jag tror att det man väljer är ett sätt att slippa använda bilismens skatter till investeringar. Beloppen verkar väldig osäkra.

När vi diskuterade vid ett tidigare tillfälle om lindriga skador lät det som att du tyckte att det var typ skrubbsår och blåmärken. Riskvärderingen för dessa lindringa skador skall vara 0,4 % av ett förlorat liv. I länken jag skickade betyder det 146000 kr( felräkning i länken, men ändå c:a 90-100000). Ungefär 3 miljarder totalt.
För ett dödsfall i trafiken är genomsnittsåldern 45 år. För mig känns 25 miljoner som ett för högt belopp.

När jag googlade fram länkarna såg jag att Naturvårdsverket också använder samma metod. Så det finns väl risk att miljökostnaderna också är lika osäkra om de nu använt samma metod - har inte kollat.

Med en kostnad på 23 miljoner för en person som dör vid 45 års ålder(genomsnitt) blir den årliga kostnaden mellan 500000 kr och 1000000 kr beroende på om man räknar fram pensionen eller genomsnittlig dödstid. Det känns inte rätt att den samhällsekonomiska kostnaden skall vara så hög när hushållens ekonomi per capita är 191000 kr/år eller BNP per capita är 372900 kr. Förr pratade man även om människor som närande eller tärande.
AL, tror inte också du att den här "kostnaden" är ett sätt för politikerna att visa att det finns kostnader, så att man inte känner sig tvungna att investera mer med tanke på vad vi betalar?

AL,
Du har helt rätt i att man får vara försiktig att blanda poster som rör statsfinanser och poster som rör samhällsekonomi. Jag har nog slarvat en del. Jag tänker på samhällsekonomin men argumenterar ibland för hur statsfinanserna (skatter, subventioner, etc) skall skötas för att påverka beteenden som i sin tur kommer som en post på samhällsekonomikalkylen.

För att maximera samhällsnyttan måste man förstås styra på ett sätt som maximerar samhällsnyttan. Eftersom detta är så komplicerat att förstå i vissa fall så måste man också tänka på att vi som enskilda individer önskar att vi åtminstone uppfattar styrsystemen som rättvisa. Ibland kan detta rättviseargument bli viktigare för att åstadkomma acceptans för en förändring som ger en hyfsad förbättring jämfört med en annan lösning som i och för sig skulle kunna ge ännu större samhällsnytta men som kanske av alltför många skulle anses orättvis. Detta sista är en anledning till att jag drog in "alla andra skattebetalare".

Jag håller med dig i mångt och mycket i den diskussion du fört i denna tråd.

Vad jag inte förstår i argumentationen är att när vägtrafikens kostnader diskuteras så är det mest samhällsekonomiska kostnader som vi sedan jämför med skatterna.
Borde inte bilismens samhällsekonomiska kvalitetet bedömas i första hand helt efter samhällsekonomiska parametrar?

Eller är det komplexiteten i plussidorna som gjort att man vänder på resonemanget och säger att vägtrafiken skall bära sina kostnader - och sedan räknar man ut alla samhällsekonomiska kostnader och säger att vägtrafiken skall betala in så mycket i skatter.

Med detta resonemang har man ju inte en aning om vid vilken skattesats eller ens skattemodell som det samhällsekonomiska optimumet ligger. Verkar som man återigen hamnat i ett rättviseargument.

leifer,
med tanke på hur vi som individer kör bil utan att reflektera speciellt mycket och hur vi som samhälle transporterar varor hit och dit så tycker jag det finns utrymme för en skattehöjning på bränsle. Jag har inte kompetens att räkna ut en rimlig siffra.

AL, jag tycker att det gamla sättet är mer rätt att beräkna samhällsekonomiska kostnader. Det borde vara rimligt att räkna med de samlade skatter och egenavgifter som alla svenskar betalar in som var 1570 miljarder 2012 enligt Ekonomifakta.
Det som samhället förlorar om en person dör är alltså 165200 kr per person. Det är det som stat, landsting och kommuner förlorar. Räknar man på det sättet blir riskvärderingen 6,6 miljoner per år i stället för 23 miljoner(om vi utgår från det jag skrivit tidigare). Man räknar alltså med en kostnad som är 2,5 ggr högre än vad jag gjort.

Att införa trängselavgift på Essingeleden/E4:an är bara ett skäl för att krama ur bilisterna mer pengar.
Det lär knappast inverka på trafiken och köerna där.
Blir tufft ekonomiskt för dem som måste ta sig till och från arbetet dagligen via Essingeleden.
Al med fler har så fel i sitt resonemang när de vill ha en avgift som enbart är en avgift för mer pengar till statskassan.
Att läsa och presentera statistik är ingen nytta med när kompetensen att kunna utvärdera resultatet saknas.
Nä, vi bilister betalar tillräcklikt. Vi behöver en myndighet som kan förvalta pengarna och generera så de kommer till nytta.

Det är ju redan klart att de kommer att införa trängselskatt på Essingeleden från och med 2016. Det ska bekosta den nya tunnelbana linjen till Nacka vilket jag tycker är fel. Varför ska de hårt beskattade bilisterna betala för tunnelbana bygge till Nacka. När det gäller höjning av skatten på drivmedel så tycker jag att det är fel. En höjning innebär alltid att de som har det sämst ställt bara får det ännu sämre. Nu i 8 år har de som har de sämst ställt bara fått det sämre medan de som har det bra ställt har fått det bättre, typiskt borgerlig politik. Varför får inte alla grupper det bättre? Vem fan vill vara sjuk eller arbetslös? [img]http://smileyshack.files.wordpress.com/2010/12/sconfused_100-116.gif?w=30&h=15[/img]

Jag tycker ändå att höjd bränsleskatt är fel väg att gå, det är bättre att införa skrotningspremie för att bli av med gamla skräpbilar som släpper ut mycket avgaser. När jag talar skräpbilar så tänker allmänt på rishögar och inte oldtimers som bevaras och körs endast under sommaren. För jag tycker att nya bilar inte har så mycket själ som en gammal välbevarad. Jag är inte emot trängselskatt utan tycker att pengarna borde gå till att underhålla de befintliga vägar som finns samt bygga ut nya trafiksäkrare vägar än att bekosta tunnelbanan. Dagens moderna bilar är över designade och sönder datoriserade. När man inte ens kan byta bromsbelägg utan dator på en bil som har elektrisk handbroms. Vad var det för fel på den gamla hederliga kryckan?

Så ja Leif & Jes lugna ned er. [img]http://smileyshack.files.wordpress.com/2011/09/crazy-45.gif?w=35&h=40[/img]

leifer, du vill sänka skatterna för företagande. Tycker du att bilismen skall betala för de uteblivna skatterna från företagandet, om de skulle sänkas ?

Leif,
Det skulle vara intressant att från dig få reda på vilka kostnader du tycker vägtrafiken skall betala. När du hänvisar till Motormännen och BilSwedens siffror så verkar din inställning bara att de ca 20 miljarder som de hänvisar till är det som är rätt siffra, dvs detta är allt som vägtrafiken borde betala in i skatter.

De 20 miljarderna är i princip Trafikverkets budget för underhåll av de vägar som trafikverket har ansvar för.

Vem skall betala för kostnaderna som uppkommer pga av trafikolyckor?
Sedan finns det ett antal andra kostnader som AL tagit upp. Vem skall betala dessa kostnader?

MickeAn, utan att ha några siffror över kostnaden av trafickolyckor, så lär vi bilister betala en del av kostnaderna genom olika försäkringar, inte allt men en del.Sedan har det tagit upp i tråden vad ett människoliv är värt, förutom smärtan oss anförvanter, vid trafikdödsfall. Där har, vad jag förstår, ett medelvärde räknats ut.Den som förolyckats och som är 25 år med ett välbetalt arbete, där går samhället miste om stora belopp i uteblivna skatteintäkter, medans en pensionär som förolyckas inte alls genererar några kommande skatteintäkter.
Jag anser att bilismen skall inte betala mer, om det går till annat än tillbaka till bilismen.
Kanske vi skulle belägga alla som ger sig ut på sjön ock fiskar, med en avgift är ju trots allt några som drunknar varje år.
Bilen håller Sverige igång, bilismen skall inte belastas med ytterligare avgifter såsom trängselavgift eller höjda skatter på drivmedel.

Leif,
Jag hänger inte riktigt med i ditt svar.

Du skriver "Jag anser att bilismen skall inte betala mer, om det går till annat än tillbaka till bilismen.".
Är det de 20 miljarderna som Trafikverket lägger på vägarna du menar då?
Eller lägger du till andra kostnader som du tycker vägtrafiken skall betala?

Bilägare betalar ca 90 miljarder i skatter och avgifter, drygt 20 miljarder återinvesteras i väginvesteringar och underhåll.

Leif,
Om jag förstår dig rätt tycker du egentligen att vi skall sänka skatter och avgifter på vägtrafiken så att deras summa blir ungefär 20 miljarder.

Det har jag aldrig framfört. Det är 70 miljarde kvar av vad bilismen betalar i skatter och avgifter, till vad går de pengarna ?
Jag har hela tiden hävdat att bilismen betalar tillräckligt . Jag tycker att ytterligare höjning av skatt på drivmedel och några trängselavgifter behövs inte.

Den bilägare som köper en bil, Och den drar mindre bränsle än den föregående bil, är bara positivt, i första hand för bilägaren.
Själv ska jag byta till en bil som kommer att dra lite mindre.Och kosta lite mindre i skatt, i dagsläget 380 kr/ år.
Så har jag en fråga till dig,leifer, var tycker du skatterna på drivmedel skall gå till?

AL, du skriver att en lägre värdering av ett liv inte gör en väginvestering lönsam. Om livet värderas högre blir det inte heller möjligt med dagens skatter eftersom då höjs trafikens olyckskostnader.
Det kan t.ex. tänkas att ett företag gör en stor förlust om en speciell person dör i en olycka. Är det inte mer förekommande att företag vill bli av med anställda. Om du frågar en t.ex. företagare skulle han/hon uppge att vi tjänade på att vår anställde som vi tänkt säga upp dog. Eller att han/hon hittat en arbetslös person som är lika bra eller bättre än den som omkom.
Jag tror att det privata eller företagsmässiga är oerhört överdrivet.

Jag säger som så... Ska det finnas trängselavgift/betalvägar så ska det vara värt pengarna som tex en fin rak väg med typ 130km/tim och alltid bra standard på vägen, då kan det vara värt en liten slant för att få köra på den vägen... Tid är pengar ska ni veta!

Jag har påstått det tidigare och upprepar mig. Trängselavgifterna tar inte bort trängseln på Essingeleden.
Det finns inget allternativ för de som bor söderut och skall till sina arbeten som ligger norrut, t ex Solna.
Och alla som bor söderut och skall flyga till Thailand från Arlanda, de måste så snällt åka genom Essingeleden, om de tar bilen.

Leif,
Jag ber om ursäkt för att jag hårddrog dina argument längre än du framfört. Anledningen var dock att jag ville att vi skulle diskutera rätt saker.

VI är alltså överens om att vägtrafiken skall betala mer än de 20 miljarder som skickas direkt tillbaka till vägunderhåll.

Frågan är då - hur mycket skall vägtrafiken betala och i vilket syfte.

Om vi som samhälle skall få ut maximal nytta av en åtgärd så får det inte finnas suboptimering. Ett exempel på situationer när suboptimering uppkommer är när en åtgärd inte tvingas ta hänsyn till sina kostnader. Om vägtrafiken inte belastas av sina kostnader så kommer vi köra bil mer än vad vi kan motivera med positivt bidrag till samhällsnyttan. Samhället kommer alltså inte tjäna speciellt mycket på att vi kör mer men eftersom vi inte tar kostnaden så kör vi trots detta ännu mer. Det som händer är att samhällets kostnader för den ökade vägtrafiken ökar, men vi får ingen samhällsnytta i retur.

AL och andra har visat att vedertagna sätt att räkan leder till att vägtrafiken inte bär sina kostnader fullt ut. Jag har inte kompetens att avgöra om dessa uträkningar är korrekta. Jag tycker dock att det verkar vara rimligt korrekta siffror och det verkar inte finnas någon större kritik mot dessa beräkningar.

Utifrån beräkningarna är jag övertygad om att vägtrafiken inte betalar sina kostnader. För att kontrollera rimligheten i beräkningarna vänder jag på tankesättet.

Är det någon som räknar in sträckan (bensinförbrukningen) till affären som en parameter när man väljer var man handlar? I sitt beslut tar man hänsyn till tiden att köra dit, smidigheten att hitta parkering till bilen och det allmänna prisläget/kvaliteten på varorna i affären.

Är det någon som funderar på bränslekostnaden för arbetspendling när man väljer att söka nytt jobb? I sitt beslut tar man hänsyn till tiden att ta sig dit, arbetsuppgifterna och lönen.

Det faktum att kostnaden att köra någonstans oftast inte är med i beräkningarna tar jag som en tydlig indikation på att vägtrafiken är subventionerad av samhället i stort. Vi som konsumenter är oerhört priskänsliga och prioriterar pris/kostnad över allt annat i de allra flesta andra köpsituationer. Lustigt nog gör vi inte det när det gäller att välja transportsätt eller när/hur vi kör.

Enligt min åsikt beror detta på att marginalkostnaden för oss bilister är för låg. Totalt sett leder detta till att tillsammans förlorar på detta. Vi tvingas ha onödigt höga skatter på andra håll för att kompensera för detta.

se http://sv.wikipedia.org/wiki/Pigouviansk_skatt

Leif,

Du frågar i ditt inlägg #96 vad pengarna går till.

Egentligen är detta i viss mening ointressant. Eftersom en del av samhällskostnaderna består av förlorade framtida intäkter så kommer det inte för alla samhällskostnader direkt finnas ett hål i plånboken där pengarna måste stoppas ned. Andra kostnader som inte tas direkt är miljöförstöring. Så länge vi kan flytta från en miljöskadad mark eller låta naturen försämras utan att vi bryr oss så ser vi inte kostnaden. Den dagen vi inte kan flytta längre är kostnaden dock oändligt stor, eftersom vi då måste genomföra en sanering till en oerhörd kostnad.

Hela resonemanget bygger på att endast om varje part är medveten om och tvingas ta hänsyn till alla sina kostnader och lyckas motivera för andra (konsumenterna) om vilken samhällsnytta man bidrar med så kommer vi att utnyttja våra resurser optimalt. I annat fall kommer samhället utvecklas långsammare än vad som annars vore möjligt - alternativt kommer vi bygga upp en skuld som någon gång måste betalas.

MickeAn, jag förlitar mig på siffror som motormännen hänvisar till. Nu är de några år, men jag utgår ifrån dem.
Poängen är att de skatter och avgifter som kommer in från bilismen, skall gå åter till bilismen, i form av bl a vägunderhål.
Detta är kärnan i debatten som jag ser det.
Sedan kommer följdebatter om trängeslavgift, höjda drivmedelsskatter, människor som skadas och omkommer i trafiken.
Ärligen kan jag inte på öret få korrekta siffror. MEN, bilismen skall inte betala vad vi har övriga skatter till.
Jag tycker att de styrande ser bilismen som en "mjölkko". Och, vilket Jes_ varit inne på, en trängselskatt ger en dyrare konsumtion av varor och tjänster.
Det är trevligt att debattera och lufta sunpunkter. Det är när en massa statistik presenteras som det blir lite skevt i debatten.
För den, statistiken, den går att presentera lite hur man vill.Med statistik, mer statistik och förbannad lögn. ( det sista fritt översatt från en stor författare)

leifer, jag får köra mer så inte staten går i konkurs.

Svaret är om staten inte får in tillräckligt med skatter från ett håll, så får de sluta sänka skatterna för de mest välbesuttna.
Såg du ironin i mitt förra svar, leifer?
Jag skulle gärna veta vilka alternativa vägar som finns om jag som bilist inte kan färdas på Essingeleden, ska jag in i Stockholm först, eller?
Tror inte eller att de som har ett flyg att passa åker vid någon annan tidpunkt, risken är ju att man helt enkelt missar flyget och värmen i Thailand.
Varutransporter och hantverkare lär inte åka på någon annan tid, inte eller bussar och taxi, för att inte tala om de som skall till arbetet, är ju ingen som vill ha avdrag på lön.
Däremot de som inte behöver färdas på Essingeleden, de kan åka när de vill.

Nu ja, mitt förra inlägg gällde när det blir trängselavgifter på Essingeleden.
Antog jag att du förstog.
( förmodar att du var "ironisk" )

Leif,
Du skriver - "Poängen är att de skatter och avgifter som kommer in från bilismen, skall gå åter till bilismen, i form av bl a vägunderhåll."

Om du resonerar så, så kommer ju vägtrafiken inte ta något som helst ansvar för vad som händer runt omkring.

Vägtrafiken orsakar ofelbart andra kostnader (utöver vägunderhållsbehov) som samhället måste bära. Exempelvis i form av direkta kostnader för sjukvård etc.

Om vi tar skattemedel som kommit från andra näringslivssektorer och från privatpersoner och använder dessa för att betala sjukhuskostnaderna för de som skadats i trafikolyckor så blir ju konsekvensen att dessa sektorer/personer sponsrar vägtrafiken.

Inte nog med att det blir samhällsekonomiskt ineffektivt - det är ur ett rättviseperspektiv felaktigt.

Vägtrafiken är en aktivitet som orsakar ganska många sorters samhällsekonomiska kostnader och behöver således beskattas ganska högt för att dess konkurrenskraft inte skall vara subventionerad av resten av samhället.

Dina argument ramlar oftast tillbaka till att vägtrafiken skall få tillbaka det som dras in i skatter på vägtrafiken. Men, som sagt, då tar ju vägtrafiken inget ansvar alls.

se http://sv.wikipedia.org/wiki/Pigouviansk_skatt
Detta är ett sätt att beräkna skattesatsen som en viss aktivitet bör belastas med för att den inte skall vara "subventionerad" och därmed utnyttjas på ett ineffektivt sätt.

Om du tycker vägtrafiken belastas av för mycket skatt, hoppas jag att det är för att du tycker att det är fel på beräkningarna på de kostnader som vägtrafiken rimligen bör bära. Att Motormännen hänvisar till 20 miljarder (som är trafikverkets kostnader för underhåll etc) tycker jag tyder på att de anser att vägtrafiken inte behöver ta något ansvar alls. Jag tycker mig skönja i dina argument att du faktiskt tycker att vägtrafiken skall bära vissa ytterligare kostnader, men jag förstår då inte att du stödjer din argumentation på en organisation som förleder dig att argumentera för ett läge där vägtrafiken inte tar något ansvar alls.

Jag noterar också att du inte har bemött mina påståenden om att en indikation på att vägtrafiken är för billig är att vi kör hit och dit utan att reflektera över kostnaden i någon större utsträckning. Vägtrafiken har inte påverkats nämnvärt trots att bränslepriserna har gått upp ca 50% på 10 år. Det skriks och skrivs mycket när bränslepriset går upp men vi ändrar inte vårt beteende, dvs det finns fortfarande marginal kvar tills vi verkligen börjar ta med kostnaderna som en relevant del av våra beslut.

Det blir som om vägtrafiken erhåller en gigantisk subventionering från alla andra.