Vi Bilägares forum

Det är väldigt svårt att beskriva rost utan att se det själv, men ytrost går att fixa med bra resultat, men kommer rosten krypande mellan dom 2 plåtarna kanten består av är det nära omöjligt att göra nått.
Tyvärr är det nästan lika svårt att få ett bestående resultat även fast man byter plåten, man kan helt enkelt inte få till det som det var från fabrik, man har tex inte tillgång att doppa hela bilen i bad av rengöring, grund och rostskydd.
Jag har lagat rostiga bilar i snart 30 år, och hur noga man än gör, så blir det aldrig 100%

Frågan är väl också hur mycket arbete och pengar man ska lägga ner på en ordinär standardbil även om den är i ett bra skick i övrigt.
Gör man en ordinär rostlagning med noggrann rengöring och slipning och med kallgalv som grund kommer det säkert att hålla minst tre-fyra år.
Sedan får man ju ta ställning om det är värt att göra om det eller att göra sig av med bilen.
Det är ju skillnad om det är ett samlarfordon med ett bestående värde, då måste man ju lägga ner mer arbete.

Conny, hur går det med Volvon?
Några rapporter?
Har du kört några längre sträckor med den och jämfört komforten med Toyotan?

Jag har fixat ytrost i ytterkanten på bakskärmar. Det är lättast att slipa med en roterande stålborste (akta dock lacken runtomkring!). Var noga med att det inte får finnas minsta spår kvar av rost, det svåra är att ta det som har krupit inåt så då måste man ha en spegel och en ficklampa för att se om det har spridit sig så långt.

Sen använde jag kallgalv, sen epoxyprimer, oljebaserat tunt rostskydd (dinitrol ML) och avslutade sedan med ett annat tjockare rostskydd från Dinitrol som jag inte minns vad det heter nu. Det tjockare skyddet torkar efter ett tag.

Är det en väldigt smal kant så kan man på ett snyggt sätt slipkapa bort den dåliga biten med vinkelslip och sedan måla med kallgalv, primer osv

Du är helt rätt inne på det här .
Har du koll på dina väderutsatta plåtbitar?
.
Jag frågade Conny vad han anser om komforten eftersom jag åkt V70 ganska mycket.

Japp jag var ute och kollade på dom eftersom snön har smällt, den som var plåtren har inte rostat någonting vad jag kunde se, den som hade lite ytrost på sig från början tyckte jag inte heller ha sett några förändringar (i så fall ytterst lite) däremot på den som var desto mer rostig från början (på gränsen till gravrost) så var rostskyddet som bortblåst och rosten gror på precis som innan.

Gravrost är alltså mycket svårt att ta hand om, man måste helt enkelt om man ska laga en plåt med gravrost slipa ner rejält innan man kan lägga på tex tunnflytande Dinitrol ML

Verdenvejr, har du kollat någon plåt med rostomvandlare eller rostätare?
.
leifer, stolarna märker jag ingen skillnad på, men insteget är sämre i g.2, man slår i huvudet i övre dörramen om man inte kryper ihop, däremot varvar g.2 mindre i motorvägsfart och blir lite tystare.

Ja jag kollade o de har de inte gått så bra med. Förmodligen pga att det inte var oxid på små områden eller inte tillräckligt. Ingen bra produkt att använda på bilar i allmänhet eftersom att den kräver rost, minsta plåtrena ställe där man ska måla så e de kört i princip. Mycket bättre att ta bort rosten helt och utgå ifrån det när man ska laga rost. Ska man laga rost under bilen så är det nog en bättre ide att slipa bort så bra de går och sen köra på oljebaserat tunnflytande (varje år tex innan vintern om så behövs) istället för att chansa och riskera att stänga in rosten bakom rostomvandlare.

Nja i princip ska det gå att använda rostomvandlare med gott resultat.
Det är naturligtvis bästa tt ta bort så mycket rost som möjligt men ibland kommer man inte åt.
Rostomvandlaren fungerar ju genom att den består av fosforsyra som omvandlar järnoxid till järnfosfat och det är ju är en väsentligt bättre grund för det skyddande färgskiktet.
Men det måste läggas på rost, på ren plåtyta går det inte och det måste täckas med en färg efter att det fått reagera.
Dessutom är det viktigt att neutralisera det kvarvarande medel som inte reagerat med t.ex. målarlut och sköljning med mycket vatten.

Conny, vilken årsmodell är det?
Jag har för mig att det är ungefär samma låda i Volvon som i Toyota.
Så är det i alla fall i Saaben.
Det var just bekvämligheten på stolarna jag undrade över.
Böka med rost nu är ju inget kul, så länge lappmöglet ligger kvar är det ju just inga jobb som är kul.
.
Takbyte är ju inget vidare men det har jag sluppit, betongpannor som klarat sig väldigt bra.
Bergvärme har jag sedan 16 år och just nu slåss jag med en trilskande kompressor.
Och målning av hela huset när det varmnar, det är varken billigt eller roligt.

Nä är den från -98 är det inte samma.
Lådan i min 9-5 är ju en datoriserad Aikin och den växlar mycket bra, men paddlarna begrep jag inte vad man skulle ha till förrän en polare talade om att de var bra om man ville hindra lådan att växla upp i en lång nerförsbacke så att man kunde utnyttja motorbromsen.
Lådan i V70n som jag åker i ibland funkar också bra men det är ju en diesel, visserligen den stora törstiga, men bilen inbjuder inte till samma körning som Saaben.
.
Bergvärmen inskaffades 1995, d.v.s. pump+hålet i berget, men jag fick inte fart på den förrän 2002.
Det tog några år innan jag hunnit dra in rör och radiatorer i kåken och en utbyggnad tog också tid.
Pumpen står i ett fristående garage för att man ska slippa oljudet och värmen går i en kulvertledning till huset.
Borrhålet är kompletterat med 100m polyetenslang under garagets svarta plåttak som fungerar som solfångare.
Denna slang ligger i serie med ytterligare 60m ingjuten i garagets golv.
I sommar ska ytterligare 8m2 inglasade solfångare upp på taket.
Allt för att värma borrhålet under sommarhalvåret.
Den här slingan är förenad med radiatorkretsen via en rörvärmeväxlare, dels för att man ska kunna värma radiatorkretsen med enbart solvärme genom att stänga ventiler till borrhålet och dels för att genom att öppna dessa ventiler få kylt vatten i radiatorkretsen (fläktkonvektor med dräneringsledning) de få dagar som det eventuellt skulle bli för varmt inomhus.
Det är här problemet ligger.
Eftersom en del av utrustningen består av begagnade och fådda grejor har det visat sig att värmeväxlaren var ganska geggig och den släpper rätt mycket av detta och det har medfört att stora filter måste installeras på båda kretsarna.
Dessa filter måste rengöras ibland varje vecka för att inte pressostaterna ska lösa ut.
Detta är ett exempel på att det inte alltid lönar sig att vara snål.
Dumsnål. :-(
I sommar när vi får igång vår trädgårdsbevattningsanläggning ska hela systemet renspolas med lut öch sedan blir det ny brine med rödsprit och nytt glykolvatten i radiatorkretsen.
Det blir inte billigt, det är ganska stora mängder men får jag rent i växlaren kan det vara värt det.
I övrigt har det nyss fyllts några hg gas i kompressorn, en affär på drygt 2000:-!
Men jag kör med ved också, just nu ligger det ca 20m3 och väntar på arbete.

Jag håller med om att ved är bökigt men billigt.
Jag börjar också tröttna, men med ständigt ökande elpriser så måste man ju tänka på plånboken.
Men jag gillar inte jordvärme.
Jag har en kompis som grävde ner flera hundra meter i sin trädgård, han har tjäle i marken till midsommar!
Visserligen i södra Norrland, men ändå.
Men du kanske har mark som du inte har något odlingsbehov av och då är det väl ok.
Det kostar ju inte mer att borra, om man inte har alltför långt ner till berget förstås, då blir det ju dyrare.
Solvärmen har jag främst för att värma upp borrhålet sommartid, men det värmer faktiskt när solen skiner redan i februari.
Men helst ska man ju ha större yta än mina 40m2 med slang och 8m2 riktiga glasade.
Men solvärme är gratis förutom elen till cirk.pumpen!

Om man värmer med olja tex så är det lönande att installera en pelletsbrännare istället. Det är billigt i drift, kostar dock en del att installera, vet inte exakt på vad priset är idag men har man en panna redan som många har så ligger väll prislappen på 20-30 kkr. Sen är det ju en del jobb med att köpa pelletssäckar varannan vecka men det är inte så farligt tycker jag, behöver inte köpa så många på en gång och väger 16 kg/st plus att man får fylla på givetvis. Har man dessutom en dörr nära pannrummet så är det en fördel. Sen ska det dammsugas en gång i månaden men sen är det inte mer, betydligt lättare än att bara köra med ved. Drar i princip ingen el alls och får man strömavbrott en längre tid kan man alltid elda med pelletsen i pannan ;)

115 000 kr låter mycket, det kan man värma ett normalstort hus med pellets för i måånga år

Ja, pellets är ett bra alternativ.
Inte lika billigt som gratis ved men ändå.
30m3 ved är ju en månads sysselsättning på fritiden och trevligare jobb finns.
Men jag hade ingen panna så för mig var det bättre med värmepump.
Jag betalade för hela anläggningen ca 60000:- för sexton till nio år sedan då den var klar.
Det var inkl pump, borrhål med kollektor, fådda radiatorer och värmeväxlare, köpta rör och rördelar.
Allt kneg gjorde jag själv, det var därför det tog så lång tid och det är inte över än! :-(

Jag slipade bort så mycket jag kunde, bara för hand utan maskin. Lade på sådan där röd grundfärg för rost och sedan sprayade och på vissa ställen penslade lack på det. Har hållit i flera år!

Om rosten har krypit sig in är det bara ett byta hela eller en del av skärmkanten. Brukar bli bra resultat även hos svartnisse.
Spraya dock på rikligt med sådant där silicon som tränger in bakom skärmkanten direkt. Sedan även t ex linolja.

Billigt att få en fin bil! Komemr ytrosten igen efter några år (min verkar inte komma tillbaka) är det bara att göra om detta. Tar inte många minuter om det inte är angripet.
Håll även efter stenskott mm.

Hade på tröskelfärg på trösklarna samtidigt kvalitetsfärg från mekonomen, inte dyrare än biltema. Slipade bara bort den värsta rosten med "sandpapper i handen först. Ingen rost än...

Vi har tidigare haft en lång diskussion i en av trådarna på det här forumet ang. lackbättring och rostborttagning.
Verldensvejr gör ju en test nu på olika alternativ.
Men generellt kan man säga att zinkrik färg på ren plåt är bättre som grund än den (förmodligen) zinkkromatprimer som du använt.

Conny, har du en åker går det nog bra, men risken finns ju alltid för permafrost och det är därför det är bra att komplettera med solvärme som ligger i serie med brineslingan och som för ner värme sommartid.