I grund och botten handlar ett bilköp om att finna formeln ”mest bil för pengarna” utifrån sina egna behov och preferenser. Här råder delade meningar om vad som blir rätt.
På vårt provocerade påstående om att ”bilpriset är viktigare än bilens kvalitet” svarade majoriteten att de tog avstånd från det sättet att förhålla sig, allra mest de som kör Mercedes, Subaru och Audi. Dessa ägare kan tyckas vara minst priskänsliga, de har fattat beslut utan att i första hand tänka på priset.
Japanska bilägare minst priskänsliga
Bland dem som äger japanska bilar är utöver Subaruägarna också Honda-, Toyota- och Mazdaägarna till synes mindre priskänsliga, åtminstone i relation till dem som valt Suzuki eller Mitsubishi.
Av undersökningen att döma har det också mer blivit en balansfråga för Volvoägarna om pris och kvalitet än exempelvis för Saab- BMW- och Audiägarna.
De sydkoreanska tillverkarna Hyundai och Kia samt Ford lockar i större utsträckning sina ägare med priser – och garantier. Här blir påståendet om prisbildens inverkan för beslutet inte lika självklart ett avståndstagande.
Landets bilägare ställer generellt inte upp på påståendet, men medan vissa ägare så gott som helt tar avstånd från det så finns det andra som erkänner att prissättningen är av mer avgörande betydelse.
– Egentligen är det inte konstigt att de som köper billigare bilar värderar prissättningen högre, säger Anders Parment, ekonomie doktor, som forskar om konsumentbeteenden, bland annat i bilbranschen, vid Stockholms universitet.
– Men det finns också en annan aspekt, image och självbild. Den som skaffar en dyrare bil investerar också en hel del prestige i bilköpet.
Rätt affär
Tidigare undersökningar har visat att bilägarna generellt är nöjda med sina bilköp, åtminstone utåt sett.
– Den som köper en bil för 400 000 kronor är känslig för vad andra tycker om bilen, säger Anders Parment.
– Det kan få som konsekvens att man tar varje tillfälle att uttrycka att man är mer nöjd än man faktiskt är. Det finns dels en besvikelse i att upptäcka att den dyra bilen inte är felfri och dels en besvikelse i att omgivningen inte ger den bekräftelse som man förväntat sig.
Typfallet, enligt Anders Parment, är att ägaren till en dyr bil i större utsträckning håller inne med hur dyrt det ibland kan bli på service, och i stället pekar på att ”det är ett normalt underhåll”.
– De som köper billigare bilar är individer med lite prestige och förväntningar av bilköpet. Men trots att man beskriver att priset är viktigare än kvaliteten blir man ändå irriterad på fel och problem. I typfallen berättar här gärna individen hur dyrt det blir med en 9 000 mila-service och andra oväntade reparationer, och lägger till ”där rök den planerade semestern”.
Valet av bil handlar i slutändan trots allt om att kunden utifrån sina resurser och behov gärna vill känna att han eller hon gjort rätt affär och därmed fått ”mest bil för pengarna”.
Klicka på bilden i högerspalten för att se grafik.
Mer från Vi Bilägare
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Tror inte att någon väljer mellan pris och kvalitet, det måste vara en balans mellan de båda, i alla fall för oss vanliga dödliga. De väldigt rika behöver ju inte bry sig för RR har ju bägge delar.
Jag håller med "Raymond K", för de allra flesta är det en kombination mellan pris och kvalitet. Precis som artikeln påpekar är det svårare om man köpt ett dyrt märke att erkänna eller inse att att kvaliten är likvärdig eller sämre än billigare märken. Som tidigare Mercedes-ägare i slutet av 90-talet och början av 00-talet vet jag detta av egen erfarenhet. Det var svårt att bita i det sura äpplet och inse att den dyra Mercedes E-klass man köpt rostade sönder snabbare och hade många fler småfel än betydligt billigare bilar. Nåväl, man blir klokare med åren, bara man släpper prestigen kan man finna bilar som är både är billiga och med tillfredsställande kvalitet. Vi har nu i hushället Mitsubishi och KIA. KIA:n är så pass ny att det inte går att dra några slutsatser huruvida kvaliten ligger på en acceptabel nivå eller ej än.
Jaha, nu påstår supersocialisten Gösta - den rödaste av röda - att han har ägt Mercedes. Jag tror inte på detta.
--
Forskaren i fråga behöver utöka sin kunskaper en aning. Det finns faktiskt många bilköpare (som jag själv) som köper bil efter andra kriterier. För mig avgör följande valet av bil (näst bil blir tack och lov återigen en Mercedes [W212]): Den måste vara stor och rymlig, prefektion i den exteriöra och interiöra utformningen, bästa tänkbara komfort, möjligheter till individualism (bara en sån sak som att kunna välja bland flera olika träslag - vissa märken kan inte leverera en enda träsort ens mot pristillägg), tung och gedigen känsla i bilens uppträdande (och här ligger mina tusentals timmar i skogsmaskiner, grävmaskiner och andra arbetsfordon till grund), elegans (smaksak, visserligen) etc, etc. Och nu råkar de tyska tungviktskryssarna med Mercedes i spetsen kunna leverera allt detta och därför blir det en - utan minsta tanke på av forskaren påstådd status, image och självbild. Sedan är jag svag också för de tyska kryssarnas industrihistoria och det kulturarv som följder med.
--
Sedan förstår jag inte riktigt forskarens idéer om dyra och billiga bilar. Den som köper en ny Mercedes för 430 000 anses av i stort sett alla som rik, statusnörd och än det ena, än det andra. Men den som köper en Volvo för samma pengar (alltså 430 000) betraktas lite som "vem som helst" - "svensson", helt enkelt. Forskaren behöver nog lägga ner lite mer energi på att studera omgivningens (fel)uppfattningar och fördomar. För den som köper Mercedesen uppfattas - som sagt - på ett helt annat sätt än den som köper en lika dyr Volvo. Faktum är att det räcker med att komma i en några år begagnad Mercedes värd kanske "bara" 140 000 för att "snacket" ska gå - att Mercan kostar bara en tredjedel av vad den nya Volvon kostar (alltså 430 000) tycks inte spela någon roll. Det är märket i sig som omgivningen stör sig på. Ägaren till Mercan har garanterat inte haft en tanke i de banorna. Jag skulle alltså vilja påstå att det är omgivningen som sätter ribban om ägarna till olika bilar - inte tvärtom!
--
Forska på, Anders Parment.
Noteras bör att denna undersökning endast visar vad folk TYCKER! Den säger inte så mycket om den verkliga kvaliteten på fordonen, och detta kan nog de flesta som läst lite grundläggande statistikteori på universiet/högskola intyga...
Vad är egentligen det luddiga begreppet kvalitet?
Till att börja med bör man för att få en någorlunda relevant bild ska man allid låta ett oberoende "testlabb" sköta dessa tester...sen måste man testa äpplen mot äpplen.
Men för att göra det mer komplicerat, så är det som någon nedan skrev, många anser att kvalitet även kan definieras som "bästa möjliga bil för minsta möjliga peng". Något som även jag fullt håller med om...
Motortidningarna får det ofta att låta så enkelt., men hur mäts det egentligen i dessa i många fall subjektiva undersökningar och tester? Vore fint om någon kunde ta fram en ISO-standard för hur tidningarna bör göra sina tester...men det går nog inte. ;)
Jägaren: Det är ironiskt att du pratar om fördomar, och själv påstår att jag är socialist och därför inte har ägt Mecedes. Vem har fördomar egentligen!?!? Lite självrannsakan kanske skulle vara på sin plats.
------
Och tro det eller ej, jag har varit statusjägare en gång i tiden. Men man blir som sagt klokare med åren. Status och prestige betyder egentligen ingenting här i livet, jag övertygad om att även du kommer inse detta i takt med att du blir äldre och visare.
-------
Nåväl, jag vidhåller att pris och kvalitet inte behöver stå i motsats till varandra. Egentligen ganska självklart faktiskt, ju mer elektronik (ofta dyrt) som finns i bilarna, ju fler saker som kan gå sönder.
Gösta: Nej, det är inte jag som påstår att du är socialist - det har du alldeles på egen hand vid typ 100 tillfällen själv talat om för oss. Och med tanke på att du i tid och otid tjatar om "borgare och direktörer" torde man utan att skämmas kunna dra slutsatsen att du inte frivilligt skulle ha ägt en sådan kapitalistvara som en Mercedes. Självrannsakan behövs inte i det här fallet. Däremot skulle vi nog alla här gärne se lite mer nyanserade inlägg från din sida, i vilka du inte så totalt låser fast din världsbild i rött och blått.
--
Klokare med åren? Ja, om det blir som i ditt fall med resonemang om billiga Koreadäck och bromssträckor som inte är däckmärkesberoende om man kör i lagstadgad hastighet (suck!) kör jag nog på enligt min invanda modell. Om "klokare med åren" också innefattar att bli socialist tänker jag omgående ringa cell- och genkontoret någonstans i min kropp och be dem stoppa all vidare utveckling.
För min del blev det Toyota därför att jag först trodde att man fick mkt bil för pengarna men man blir som sagt klokare med åren som någon sade...
"Aldrig mer Toyota" - hur gick det med din annons på blocket? Kunde allrig hitta någon bil till salu på blocket som svarade till din beskrivning.
Jag håller med Dig i ditt resonemang Jes.
Jag kommer aldrig att köpa en NY bil.
Man får mycket mer bil för pengarna om man köper en bättre begagnad istället.
Låg kvalité typ franskt eller Saab blir ofta dyrt i längden...
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.