Logan fixade vintertestet

Innan vi åkte iväg för årets vintertest, var vi flera som befarade att vår Dacia skulle få svårt att hänga med långteststallets moderna, dyra, bekväma, lyxutrustade och antisladdförsedda bilar. Och visst har vår egenimporterade rumänska lågprisbil några svaga punkter men dit hör definitivt inte köregenskaperna.

Vägen var smal. Underlaget bestod av en decimeter nysnö på is och vi körde som vanligt odubbat. Att väglaget var besvärligt hade framgått med all tydlighet i Audin som rullade strax framför Dacian i den kolonn av vintertestbilar som strävade norrut i decemberkvällen.

Ã-msom släppte bakvagnen, ömsom framvagnen och vi var väldigt tacksamma över att det ständigt vakande antisladdsystemet hela tiden såg till att hålla ekipaget på rätt köl. Men sladdhämmare finns inte i Dacia Logan och när vi tog på plats bakom den rumänska ratten var det med en känsla av att det var det bäst att vara beredd på det mesta.

Oväntat säkert
Vilken antiklimax som väntade oss! Plötsligt kändes det som om vi körde på rena sommarvägen! Dacians smala däck skar som varma knivar genom nysnön och den tidigare spårkänsligheten var som bortblåst! När det gick riktigt fort i hala böjar understyrde Dacian och strävade på klassiskt framhjulsdrivet manér rakt fram. Släppte man då gasen lättade bakvagnen och drev långsamt ut i en lätt sladd som egentligen parerade sig själv. Visst hade ett antisladdsystem gett större trygghet men utrustad med bra däck i rimlig dimension går Dacia Logan MCV oväntat säkert och lättkontrollerat, även i riktigt halt väglag.

Däremot fick föraren jobba en hel del med växelspaken för att hänga med de betydligt starkare långtestbilarna. Tillsammans med ett antal bensinslukande kallstarter gav det en genomsnittlig bränsleförbrukning på 8,5 liter/100 km. När vi tidigare utsatte Dacian för ett vanligt test (publicerat i förgående nummer), hamnade förbrukningen på överraskande låga 7,7 liter/100 km. Tillverkaren anger förbrukningen till 8,0 liter/100 km vid blandad körning. 
 
Inget vidare ljus
Mörkret i den lappländska, rentäta skogen avslöjade dock en brist. Såväl halv- som helljus är inget vidare. Än sämre blir det efter några mils körning då smuts, snö och slask bildat en hinna över strålkastarna. Strålkastartorkarna lyser här med sin frånvaro.

Vi hade knappt passerat Sundsvall när ett annat problem gav sig till känna. Dacian visade sig vara expert på att packa in snöslask i fälgarna. När temperaturen föll frös slasket fast och en otäck obalans blev resultatet. Vi försökte hacka loss isen med alla tänkbara tillbehör men det var svårt att få fälgarna rena. Denna gång räddades vi av det märkliga vintervädret. Ett dygn med plusgrader strax söder om polcirkeln, gjorde att all is under bilen smälte och rann bort.

Plusgrader går dock inte att kombinera med Vi Bilägares värmetest. Som vi berättat i artikeln på sidorna 20-31 tvingades vi jaga vidare norrut för att uppbåda tillräckligt med kyla för att göra årets vintertest riktigt utslagsgivande. Till slut hamnade vi i Jukkasjärvi innan kung Bore fixade 15 minusgrader till oss.

Efter en natt i iskyla var det så dags för vår Dacia att bekänna färg. Motorn startade utan någon som helst tvekan och sedan bar det av med termometrar och tidtagarur i högsta hugg. Resultatet framgår av tabellen här intill. Värmesystemet är inte dimensionerat för nordiska förhållanden och får jobba hårt för att fylla det stora kupéutrymmet med varmluft. Det dröjer tio minuter efter start innan det råder plusgrader i hela kupén. En värmestol skulle naturligtvis höja trivseln ytterligare och en extra motor-/kupévärmare är nog att rekommendera.

Bra sputt på fläkten
Dacians värmereglage är egentligen väldigt enkla att sköta men tyvärr är de så lågt placerade att det inte går att se vad man gör om man inte tar blicken från vägen och nästan lutar sig framåt för att noga studera reglagens små symboler.

Fläkten har i alla fall bra sprutt och det verkar inte vara några större problem att hålla imman borta, trots avsaknaden av luftkonditionering. Det ska dock erkännas att vi inte testat defrostfunktionen under fuktig väderlek och med full besättning, sju man i bilen.

Konstruktionen med den delade bakdörren gör bakåtsikten begränsad i Dacian i alla väderlägen men blir ännu sämre under vintern. Elbakruta och bakrutetorkare finns bara på den ena bakdörrens ruta. Sikten genom den andra blir snabbt obefintlig.

Sammantaget är vi dock fortsatt positivt överraskade över hur mycket bil man kan köpa för strax över 100 000 kronor. Visst finns det bättre bilar när det gäller prestanda, komfort, ljus och utrustning men i grenen ekonomi är vår importbil svårslagen.

När det gäller säkerhet är Dacian sämre än de flesta andra nya bilar man kan köpa idag. Förutom den brasklappen är Dacia Logan MCV ingen dum bil alls. Den fungerar till och med under svensk vinter.