Bild
Nästa artikel
Rånäs slott mellan Uppsala och Norrtälje, en passande fond för tre flotta familjefraktare.
Rånäs slott mellan Uppsala och Norrtälje, en passande fond för tre flotta familjefraktare.

Test: Passat, V90 & 5-serie (2016)

Nybilstest

Nu ska Volvo både ta tillbaka tronen i den svenska säljtoppen från VW Passat och nå en statusbil som BMW 5-serie i stil och attraktion. Orkar V90 D4 med diesel på 190 hk hela vägen förbi?

Landskapet mellan Uppsala och Norrtälje är rikt på underhållande småvägar med vackra vyer bakom varje krök. Vi kryssar mellan byar, gods och gårdar i nya Volvo V90 D4 med åttaväxlad automatlåda och framhjulsdrift. Framför ligger de likaledes automatväxlade men fyrhjulsdrivna BMW 520d xDrive Touring och Volkswagen Passat TDI 190 DSG 4Motion.

Testet gäller alltså tre dieselmodeller med tvålitersmotor och 190 hk. Två av bilarna är redan storsäljare och att V90 ska ta sig förbi både Passat och 5-serien på topplistan är inget sömmersketips. Det uppdraget går dock till billigare, enklare utföranden som vi kommer att testa senare.

Inträdesbiljetten till V90 är cirka 320 000 kronor för en D3 med 150 hk, klart konkurrenskraftigt. Testbilen D4 är dock försedd med både Kinetic- och Momentumutrustning och dessutom lyxpaketet Inscription. Det står därför 498 000 kronor på prislappen. I testtabellernas uträkningar har vi dock utgått från en bil med enklare utrustning, Kinetic Business, som har ett grundpris på 347 900 kronor. Testets BMW är kraftigt utrustad och kostar hela 650 200 kronor, medan testets Volkswagen för 378 700 kronor är klart billigast utan att vara påver. Även i tabellerna för BMW och VW utgår vi från respektive modells grundpris.

»Vill traditionella köpare offra praktiska egenskaper på estetikens altare?«

V90 ger upphov till många funderingar. När den nyss insomnade, sista generationen av Volvo V70 debuterade på Genèvesalongen år 2007 diskuterade en kollega och jag i montern varför bilen var så lik sin föregångare, den V70 som kom år 2000. Kollegan ansåg att Volvo hade försuttit en chans att visa världen hur en verkligt modern kombibil kunde se ut. Visst var den nya generationen förändrad men den saknade djärva grepp. Om någon tillverkare förmådde föra kombiutvecklingen framåt vore det väl Volvo? Vi anade ett konservativt, kreativitetshämmande dis från dåvarande Volvoägaren Ford över salongsmontern.

Efter att ha kört åtskilliga hundra mil med nya V90 vet vi hur Volvo från en mer egen filosofi anser att en modern kombi ska vara, ett decennium senare. V90 är påtagligt elegant, låg, lång och bred. Folk vänder sig om, inte bara för att det är en ny Volvo utan också för att det är en snygg bil. Den formligen strålar av välskött fysik, vår tids viktigaste mantra, och den har under testperioden gjort åtskilliga ägare av Audi, BMW och Mercedes-Benz avundsjuka på riktigt.

Stora, starka och snabba – men också smidiga. Det ställs höga krav på svenska kombifavoriter.
Stora, starka och snabba – men också smidiga. Det ställs höga krav på svenska kombifavoriter.

Hur är det då med bakre taklinjen? Vill traditionella köpare offra praktiska egenskaper på estetikens altare? ”Folk fraktar inte kylskåp längre” sade Volvochefen Samuelsson när V90 visades. Kanske inte, men folk flyttar flyttlådor och ute i vardags-Sverige är exempelvis hundburar vanliga.

I det perspektivet gör V90 en ganska blek figur. När vi lastar läskbackar med baksätet uppfällt tar nöjet slut redan efter 15 stycken och med nedfällt baksäte ryms det inte fler än 36. Motsvarande siffror för V70 var 21 och 45. BMW 5-serie, som V90 tycks vara ”benchmarked” efter i flera avseenden, har ungefär lika medelstort lastutrymme som V90. Den dryga decimetern kortare Passat är dem båda helt överlägsen och sväljer 43 backar som mest.

Är då detta så himla viktigt? För många kombikunder är det onekligen det, svensken är van att köra grejer av alla möjliga slag, i helg och söcken. Kruxet är som alltid att förena alla motstridiga krav i samma produkt och för den som söker mer bagageutrymme kommer Volvosäljaren inte att tveka en sekund att rulla fram en XC90 för påseende istället.

Test: Passat, V90 & 5-serie (2016)

Som helhet erbjuder V90 en helt annan och mycket bättre totalupplevelse än V70. Det blir tydligt när vi benar ut egenskap för egenskap. Till första repan hör en rejäl långfärd, längs motorvägar, i stadstrafik och på öde skogspartier med riktigt krävande underlag. Våra speciella sträckor i djupa, öde Finnskogar åt Värmland till avslöjar obönhörligt varje chassi- och fjädringsegenhet.

Test-Volvon har 20-tumshjul och riktiga lågprofildäck, BMW 19-tummare och VW mer ordinära 18-tummare. Ändå är det Passat som kommer till korta först, den håller helt enkelt inte samma allroundnivå som BMW och Volvo. På slät väg går alla tre ungefär likadant, med ”stora”, lugna rörelser och avspänd precision. Passat är även på detta underlag ändå ett uns hårdare än de mer kunnigt avfjädrade BMW och Volvo.

Märkligt nog har Volvo, de extrema hjulen till trots, också de sammantaget bästa fjädrings- och komfortegenskaperna. Den S90 vi testade i förra numret var försedd med luftfjädring. Upphängningarna är i stort sett de samma i V90 D4, med bärarmar av aluminium och en bakvagnsbrygga av ”svartplåt” (som på testexemplaret faktiskt bar spår av ytrost på insidan…). Fjädringen bak sköts på testbilen dock av en tvärställd bladfjäder av kompositmaterial. I framvagnen gäller konventionell skruvfjäd-ring.

 

Testbilen rör sig bestämt men samtidigt följsamt. Över potthål, lappad asfalt och elaka skarvar finns ett flyt inte ens BMW kan matcha. V90 är helt enkelt en Volvo med större chassiregister än någon av sina föregångare – och det vill faktiskt inte säga lite. Skillnaderna mellan BMW och Volvo är att 5-serien konstant kräver en smula passning vid körning rakt fram och att V90 går klart bättre över tvärgående gupp. Där kan BMW dunsa till oväntat hårt. Det ska bli spännande att testa V90 med mer normal däckuppsättning, blir den en riktig mjukis?

Testets VW och Volvo har dubbla sidorutor (2 900 kronor respektive 6 900) som extrautrustning, en komfortdetalj som otvivelaktigt tar ned ljudnivån. V90 är de feta däcken till trots även trions tystaste bil oavsett underlag, det uppfattar vi både subjektivt och senare när ljudmätaren sagt sitt. Passat är lika klart den bullrigaste men håller ändå en jämförelsevis låg ljudnivå. I BMW finns en del rulljud så fort asfalten är allt annat än helt slät och under acceleration hörs motorn mer än i Volvo men mindre än i VW.

»Ett större chassiregister än någon av sina föregångare.«

Växellådorna i BMW och Volvo är också svåra att skilja åt. Båda har åtta lägen, båda skiftar närmast omärkligt men det är bara BMW som har ”paddlar på ratten” och möjlighet att växla manuellt med dem. Vi tycker att nyttan är klart begränsad i en bil som 520d Touring, ingen av våra testförare använde dem under de båda testveckorna.

VW:s dubbelkopplingslåda med sex växlar är välbekant sedan länge, en konstruktion som arbetar utmärkt på halv och full belastning men som fortfarande har lätt ryckig karaktär i stan och vid start från stillastående.

Alla tre har också valbara körprogram med olika mappning för gasrespons etcetera, samt särskilda ekonomilägen med reducerad verkan på klimatanläggningarna med mera för att hålla nere bränsleförbrukningen.

Till deklarationernas fantasisiffror kom vi förstås inte men det är ändå tämligen imponerande av att dessa stora och mycket ombonade familjekombivagnar kan köras på drygt en halv liter diesel per mil. Passat är nästan obegripligt snål på dropparna, under åtskillig landsvägskörning snuddade vi vid ”nollkommafem” trots en hel del last i bilen. Även den stora V90 klarar sig utmärkt, medan BMW – testets klart tyngsta bil – krävde mer. Synd bara att Volvo har så jämförelsevis liten tank, 55 liter är inte mycket. S90 rymmer för övrigt fem liter mer, men BMW:s tank är på 70 liter.

Volvos interiör håller en befriande egen stil och dessutom hög klass både funktionellt och estetiskt.
Volvos interiör håller en befriande egen stil och dessutom hög klass både funktionellt och estetiskt.

Fartresurserna är totalt sett bäst i V90. Den håller flåset uppe även i hög fart och är påtagligt kvick i omkörningsregistren. Det är Passat också men motorn låter mer ansträngd och tryter i ork när det går riktigt fort. Den tunga BMW:n hänger inte riktigt med, men i praktiken är skillnaderna trots allt små. Kraften levereras bäst i BMW, som har exemplariskt samspel mellan motor och växellåda. Det finns aldrig någon tvekan i drivningen, inga ryck.

Alla tre har styregenskaper för både långfärdskomfort och ganska god närvarokänsla om man vill ratta lite mer aktivt.

På flygfältet i Hagfors kör vi undanmanövertesterna med full last i konbana och ingen av bilarna faller igenom – men visst finns det skillnader. V90 har återigen den bästa helheten, med ett antisladdsystem som effektivt tar ned farten när bakvagnen hotar att bryta ut och som sedan blixtsnabbt släpper på tömmarna en aning så att föraren hinner styra undan för det tilltänkta hindret i nästa del av konbanan.

V90 klarar som mest 75 km/tim och känns mer hanterbar än det stora formatet (karossen är 494 cm lång) ger anledning att tro. ”Den rinner igenom som om den vore en ledbuss, det ser förbluffande smidigt ut” sade en av testdeltagarna som fått på sin lott att resa eventuellt fallna koner. Det blev inga när Volvo körde.

Även BMW, som rullar på skulderhårda, punkteringsfria däck, klarar 75 km/tim och rör sig i stort sett likadant som Volvo men den sätter sig mer över bakvagnen i pareringarna.

I Passat, som har finfin styrning för situationer som dessa, får vi ge oss vid 70 km/tim. Det beror mest på att det diskreta antisladdsystemet inte tar ned farten speciellt mycket i den första undanmanövern, vilket i sin tur gör att ingången i den andra måste ske i så hög fart att bilen bryter ur kursen och får bredsladd. Nu får vår konresande kollega däremot arbeta…

»V90 håller flåset uppe även i hög fart och är påtagligt kvick i omkörningsregistren.«

Det är mysigt att köra i riktigt mörker med så här påkostade bilar. Särskilt Volvo har lagt sig vinn om en ljusmiljö som imponerar. De karaktäristiska strålkastarna med LED-ljus (7 900 kronor extra) får testbilen att lysa upp mörka granskogsvägar som om det vore dag, inte sen höstkväll. I synnerhet helljuset formligen tömmer ur sig sken, i ljuslabbet blir resultatet ett av de längsta LED-helljus vi noterat. För ögat är det klart vilsamt med dessa kaskader av vitt, brett, väldigt långt och över vägbanan heltäckande sken.

Även belysningen i instrument och i kupén förtjänar högt betyg i V90. Tillsammans med diverse träpaneler av udda slag (somliga förare gillade dem inte) och en för Volvo ny och friskare instrumenteringsstil (bekant från XC90) blir V90 ett mysigt rum att vistas i.

Det är stor skillnad på atmosfären i V90 och Passat – den senare är, som alltid, strikt rationell och klanderfri i funktionerna men ingen kan berömma VW-kupén för att vara särskilt ombonad.

Till och med BMW, med sin speciella (somliga skulle säga lätt uttjatade) inredningsstil med kurviga och bågnande ytor, känns rätt sval jämfört med Volvo i detta avseende.

 

Utrymmena för de åkande i både fram- och baksäte är riktigt bra i testbilarna, fattas bara, men intrycken skiljer sig åt. Volvos interiör upplevs som ”öppen”, med ganska låg fönsterlinje och främre stolar som fått ett smärt (och snyggt!) utseende. De är också testets skönaste på riktigt långa färder, med justerbart lårstöd och (i detta lyxutförande) diverse massage- och inställningsmöjligheter som kan styras från den stora Sensus-displayen på instrumentpanelen.

Benutrymmet bak är också testets största i centimeter mätt men skillnaden mot BMW och VW är inte dramatiska i verkligheten. Man sitter exempelvis mer upprätt i VW än i Volvo och då spelar inte själva måttet så stor roll.

BMW:s kupé ger en rätt instängd, eller i alla fall omslutande, känsla. Fönsterlinjen är hög, ryggstöden både fram och bak är närmast rekordhöga och rutorna är inte särskilt stora.

Vi upplever Passat som den mest överskådliga vid parkering, karossformen är tydlig och man behöver inte förlita sig så mycket på backkameran som i Volvo och BMW. Kamerorna fungerar för övrigt alldeles utmärkt i alla tre, men BMW:s har en förfärlig massa varningsljud och blinkande symboler för sig även när man inte ens är i närheten av ett hinder.

Bekant, omslutande stil med begripliga funktioner och högklassig finish. Sportratten är nästan alltför tjock och mittkonsolen är väldigt bred.
Bekant, omslutande stil med begripliga funktioner och högklassig finish. Sportratten är nästan alltför tjock och mittkonsolen är väldigt bred.
VW:s förarplats är utmärkt och visar att konventionella reglagelösningar kan vara väl så bra. Men helheten är mer steril än i BMW och Volvo.
VW:s förarplats är utmärkt och visar att konventionella reglagelösningar kan vara väl så bra. Men helheten är mer steril än i BMW och Volvo.
Från den stora skärmen – som kräver viss tillvänjning – styrs det mesta. Kortvuxna förare klagade på att förardörrens spegel ofta skymmer sikten.
Från den stora skärmen – som kräver viss tillvänjning – styrs det mesta. Kortvuxna förare klagade på att förardörrens spegel ofta skymmer sikten.

Multimediasystemen i bilarna följer känt mönster för sina tillverkare. Vi har skrivit mycket om Volvos stora skärm Sensus och dess funktionalitet, klart är att det är lättare att trivas med dess gränssnitt ju mer man använder den. Föga förvånande. När man, som testlaget, har möjlighet att intensivt byta mellan tre så olika system som Volvos, BMW:s och VW:s blir det ändå tydligt vilka brister det finns när så mycket är samlat på ett och samma ställe på panelen.

I Passat finns en mer traditionell hantering av alla funktioner, man använder både knappar och pekskärm och, inte minst, VW:s suveränt lättskötta och genomtänkta knappar på ratten. Man behöver inte tänka sig för ett smack, bara välja önskad funktion. Så är det inte i BMW och Volvo, båda kräver den där tiondelen av en sekund innan man gått från önskan till medveten handling – och i längden är det klart irriterande.

För övrigt kan, som en rolig snarare än nyttig finess, instrumenteringens utseende i V90 varieras. Vill man inte ha kromringar runt instrumenten går det bra att välja svarta rundlar med distinkt vit text istället – och så vidare. Visning av navigationskartan mellan rundlarna är en bra finess, bekant också från exempelvis Audi.

I BMW stjäl luckans gångjärn en hel del potentiellt utrymme, i övrigt är allting elegant utformat. Golvet hålls uppe av en gasdämpare när man vill komma åt ett (grunt) fack under. Mycket lätthanterlig enhet för bagagegardin/lastskyddsnät.
I BMW stjäl luckans gångjärn en hel del potentiellt utrymme, i övrigt är allting elegant utformat. Golvet hålls uppe av en gasdämpare när man vill komma åt ett (grunt) fack under. Mycket lätthanterlig enhet för bagagegardin/lastskyddsnät.
Testets klart största bagageutrymme finns i Passat, trots att karossen är avsevärt kortare än BMW:s och Volvos. Extra plus för att bagagegolvet kan varieras i höjd. Smidigt insynsskydd men det följer inte med luckan upp.
Testets klart största bagageutrymme finns i Passat, trots att karossen är avsevärt kortare än BMW:s och Volvos. Extra plus för att bagagegolvet kan varieras i höjd. Smidigt insynsskydd men det följer inte med luckan upp.
Någon storlastare är nya V90 verkligen inte – gamla V70 rymde nio backar ytterligare! Lastutrymmets höjd är snål, i övrigt är inklädnaden elegant och insynsskyddet följer med luckans rörelser.
Någon storlastare är nya V90 verkligen inte – gamla V70 rymde nio backar ytterligare! Lastutrymmets höjd är snål, i övrigt är inklädnaden elegant och insynsskyddet följer med luckans rörelser.

Kvalitetsintrycken, det man ser på och tar i, har utvecklats väldigt mycket i V90 jämfört med V70. Här är V90 minst i paritet med de allra bästa konkurrenterna, samtidigt som Volvo har lyckats utveckla en egen, tilltalande stil.

Redan när vi testade Volvo XC90 fick vi dock farhågor om hur väl rostskyddade den nya generationens Volvobilar egentligen är. Det kan naturligtvis bara tiden utvisa men det finns detaljer vår rostskyddsexpert sätter frågetecken för tills vidare. Det gäller exempelvis en del bara ytor undertill och somliga öppna skarvar, fenomen som vi också hittar på S90 och V90. På testexemplaret av V90 fann vi, som sagt, också antydan till ytrost inne i bärramen för bakvagnen.

»Ekonomironden vinns av Volvo. Den blir en dryg krona billigare per mil.«

Ekonomironden vinns av Volvo. Den blir en dryg krona billigare per mil än test-Passaten och klart billigare än BMW. Det beror först och främst på ett förväntat mycket gott andrahandsvärde, åtminstone inledningsvis. Även Passat och 5-serien ligger bra till i detta avseende. När det gäller vårt reservdelspaket är Passat klart billigast.

 

Säkerhetsnivån i Volvo är ännu inte objektivt testad av Euro NCAP men förväntningarna på skyddsförmågan är förstås mycket höga. V90 har dessutom marknadens just nu starkaste säkerhetspaket som standard i alla versioner, oavsett pris. Det betyder mångkunnig autobroms, aktiv farthållare etcetera, samt det halvautomatiska körsystemet Pilot Assist som tillåter att föraren släpper ratten i cirka 15 sekunder utan att bilen tappar kontrollen.

 

Under sin kinesiska ägare utstrålar Volvo just nu mer självförtroende än på länge. Samtidigt med testet rapporteras om ett nytt samarbete med Autoliv om självkörande bilar och om behov av 400 nya ingenjörer.

V90 är en betydligt starkare karaktär än V70 någonsin blev, superpraktisk eller ej. Den är testlagets klara favorit i detta test, men i kulissen väntar en ny BMW 5-serie och snart når nya Mercedes-Benz E-klass kombi svensk mark. Då fortsätter Volvos jakt.

Test: Passat, V90 & 5-serie (2016)
Testvinnaren - Svenssons nya favorit

1. Att VOLVO tar hem det här testet har flera orsaker men lastutrymmet är inte en av dem. Det kan möjligen vara ett litet hinder på vägen för V90 att bli Sveriges populäraste bil. Annars är det mesta på topp, totalupplevelsen är av en betydligt fräschare, mer komfortabel och välgjord produkt än V70 någonsin blev. Åkkomforten är mycket hög, kupén är elegant och välgjord, ett nöje att befinna sig i. Utrymmena för de åkande är bäst i testet, LED-strålkastarna presterar nästan otroligt bra. Säkerhetsnivån är inte testad ännu men på papperet är det full pott; alla versioner av V90 får all den säkerhetsutrustning (med bland annat autobroms och halvautomatisk körning) som Volvo förmår just nu. Testbilen är dyr men de enklare versionerna håller konkurrenskraftigt pris.

2. Den lätt åldrade BMW visar egentliga inga krämpor så här nära inpå generationsväxlingen. Som alltid erbjuder 5-serien mycket fina köregenskaper och utrymmena är bättre än man kanske tror. Motor och växellåda är andra starka sidor, liksom en oklanderlig finish i stort och smått. Men kostnaderna är höga.

3. För VOLKSWAGEN är den här konkurrensen tuff men Passat klarar sig med den äran. Den är mest ekonomisk, snålast på bränsle och har dessutom störst lastutrymme. Rationellt alltså ett vinnarval, men den når inte riktigt upp till Volvo och BMW när det gäller köregenskaper och åkkomfort. En prioriteringssak.
 

Kommentar av Erik Rönnblom, testförare:
Volvo vinner över BMW och VW. Passat är en vettig bil men är inte på samma nivå som 520d och V90. Volvo har mycket stabila och balanserade köregenskaper. Komforten är på topp. Infotainment med stor display och touchkontroll är lätthanterlig, när man vant sig. Nya D4 med den 8-växlade automatlådan är en harmonisk drivlina och passar V90 väl. Bagageutrymmet hör däremot till de mindre i klassen och rostskyddet bedöms bara som medelbra.

Kommentar av Calle Carlquist, testledare:
V90 känns som en annan Volvo än man varit van vid. Inte utrymmesmaximerad som förr men med mer betoning på känsla och utseende – utan att andra traditionella märkesvärden gått förlorade. Jag tycker att transformeringen är mycket lyckad, V90 är en stark och egen karaktär, min solklara etta. BMW blir tvåa, en bil nästan utan svagheter men dyr. Passat är rationellt sett en suveränt genomtänkt familjebil men i den här omgivningen räcker inte det.

BMW 520d xDrive touring
BMW 520d xDrive touring
 BMW är ensam om längsgående motor, placerad långt bak. En mycket råstark karaktär som arbetar utsökt tillsammans med den åttaväxlade automatlådan.
BMW är ensam om längsgående motor, placerad långt bak. En mycket råstark karaktär som arbetar utsökt tillsammans med den åttaväxlade automatlådan.
Konsolen mellan stolarna fram är välbekant och innehåller reglage för många funktioner. Växelföraren kräver visst handlag och att försöka backa bilen med förardörren öppen går inte.
Konsolen mellan stolarna fram är välbekant och innehåller reglage för många funktioner. Växelföraren kräver visst handlag och att försöka backa bilen med förardörren öppen går inte.
Instrumenten byter karaktär och visning beroende på valt körprogram. Här är det sport-lägets rödtonade mätare.
Instrumenten byter karaktär och visning beroende på valt körprogram. Här är det sport-lägets rödtonade mätare.
Mörkerkörningskameran kan vara ett säkerhetstillbehör men den kostar över 20 000 kronor.
Mörkerkörningskameran kan vara ett säkerhetstillbehör men den kostar över 20 000 kronor.
Volkswagen Passat TDi 190 4Motion
Volkswagen Passat TDi 190 4Motion
Volkswagens motor arbetar ganska hårt och hörs mer än BMW:s och Volvos. Men den har frisk karaktär och är snålast på dropparna i trion.
Volkswagens motor arbetar ganska hårt och hörs mer än BMW:s och Volvos. Men den har frisk karaktär och är snålast på dropparna i trion.
Passatkupén är fylld av vettigt utformade fack. Skjutbart och i höjdled reglerbart mittarmstöd fram är en bra finess.
Passatkupén är fylld av vettigt utformade fack. Skjutbart och i höjdled reglerbart mittarmstöd fram är en bra finess.
Sportstolarna ger utmärkt sidostöd men har sidovalkar som kan vara knöliga för en kortvuxen att komma över. Bra och i längsled skjutbart nackskydd.
Sportstolarna ger utmärkt sidostöd men har sidovalkar som kan vara knöliga för en kortvuxen att komma över. Bra och i längsled skjutbart nackskydd.
Moderna kombibilar har gott om reglage i bagageutrymmets väggar. I Passat finns till exempel fällning av baksätets ryggstöd.
Moderna kombibilar har gott om reglage i bagageutrymmets väggar. I Passat finns till exempel fällning av baksätets ryggstöd.
Volvo V90 D4 automat
Volvo V90 D4 automat
I testat utförande är Volvos universalfyra på 190 hk. Den arbetar ungefär som BMW:s men är klart snålare på bränsle. Åttaväxlad automatlåda matchar karaktären mycket väl.
I testat utförande är Volvos universalfyra på 190 hk. Den arbetar ungefär som BMW:s men är klart snålare på bränsle. Åttaväxlad automatlåda matchar karaktären mycket väl.
Volvo är också fylld av genomtänkta lösningar, exempelvis det här facket som är perfekt avpassat för en ”smartphone”.
Volvo är också fylld av genomtänkta lösningar, exempelvis det här facket som är perfekt avpassat för en ”smartphone”.
Fartkameravarning i hastighetsmätaren, dessutom med nedräkning av avståndet.
Fartkameravarning i hastighetsmätaren, dessutom med nedräkning av avståndet.
Bra torkare fram och bak i V90 (den bakre med både permanent gång och intervall). Spolningen är placerad i själva torkararmen, vilket sparar vätska.
Bra torkare fram och bak i V90 (den bakre med både permanent gång och intervall). Spolningen är placerad i själva torkararmen, vilket sparar vätska.

Landskapet mellan Uppsala och Norrtälje är rikt på underhållande småvägar med vackra vyer bakom varje krök. Vi kryssar mellan byar, gods och gårdar i nya Volvo V90 D4 med åttaväxlad automatlåda och framhjulsdrift. Framför ligger de likaledes automatväxlade men fyrhjulsdrivna BMW 520d xDrive Touring och Volkswagen Passat TDI 190 DSG 4Motion.

Testet gäller alltså tre dieselmodeller med tvålitersmotor och 190 hk. Två av bilarna är redan storsäljare och att V90 ska ta sig förbi både Passat och 5-serien på topplistan är inget sömmersketips. Det uppdraget går dock till billigare, enklare utföranden som vi kommer att testa senare.

Inträdesbi

Är du tidningsprenumerant? Skapa din digitala inloggning.

Registrera
Digital prenumeration
Läs allt – Testa en månad för 1 krona!

Det här är en del av vårt premium-innehåll. För att läsa vidare behöver du starta en prenumeration eller logga in ifall du redan har ett konto.

Läs mer

ÄGARNA TYCKER

Volvo hamnade på tredje, BMW på fjärde och Volkswagen på 17:e plats bland 25 märken vid senaste AutoIndex där bilägarna själva tycker till om sitt bilinnehav i stort och smått.

I bilenkäten, kvalitet/egenskaper, rankades BMW som tredje märke, Volvo som fjärde och VW som 17:e märke. Lojalitetspoängen gav BMW tredje plats, Volvo fjärde och VW 15:e plats. Bedömningen av återförsäljarna resulterade i att Volvo blev femma, BMW sjua och VW 17:e märke. I verkstadsenkäten placerades Volvo som femma, BMW 15:e och VW som 24:e märke.

Undersökningen gjordes första kvartalet 2016 och gäller privata ägare, årsmodellerna 2009–2015.

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.