Bild
Nästa artikel
Test: Karl, Aygo & Fourfour (2016)

Test: Karl, Aygo & Fourfour (2016)

Nybilstest

Smart Forfour, Opel Karl och Toyota Aygo är gjorda för trånga gator och tät trafik. Visst, de klarar lite längre åkturer också, men då kan komforten man är van vid saknas. Farthållare, justerbar ratt och en bekväm förarstol är minimikrav!

Samtidigt som de flesta nya bilar ständigt blir några centimeter längre, har det vuxit fram en liten men stabil marknad för de allra minsta bilarna.

Vi har jämfört Smart Forfour med Toyota Aygo och nya Opel Karl. Alla tre är klassade som minibilar och håller sig omkring 3,5 meter. Opel Karl är några decimeter längre men det ger inte så tydligt avtryck i större utrymmen som man kanske kunnat vänta.

Ju kortare det är mellan fram- och bakaxel, desto viktigare men svårare blir det att ta vara på utrymmet för att skapa en någorlunda bra komfort. Tidigare har småbilar lite vanvördigt betraktats som ”tjejbilar”. Det är inget annat än gamla mossiga fördomar. Det har visat sig att minst lika många kvinnor som män gillar komfortabla bilar med bra motorstyrka för ”säkra omkörningar”.

För den som mest kryssar omkring i städer och förorter kan en liten bil vara roligare och mer behändig att hantera. Det är lättare att hitta en p-plats och bränsleförbrukningen är lägre. Man kan i sammanhanget undra över våra miljödefinitioner. Dessa tre släpper ut betydligt mindre föroreningar i luften än de flesta familjebilar – CO2-utsläppen ligger exempelvis omkring 100 g/km. Ändå kvalar ingen av dem in som miljöbil. Men lägre kostnader lär det bli, och alternativet kan vara att ha en minibil eller ingen alls. Då är valet busenkelt.

»Man har lyckats ganska bra med att dämpa småbils- känslan.«

Frågan är vilken av dessa tre man ska välja. Om det är priset som är viktigast så vinner Opel Karl. Basversionen Essentia ligger en hundralapp under hundratusen kronor.

Vid en första granskning måste man fundera över hur det är möjligt att hålla så lågt pris. Opel Karl ger ett mycket bra och vuxet intryck. Den känns inte lika tanig och klen inuti som många andra småbilar gör, där man tydligt ser var man sparat på kostnaderna.

Även undertill ser det riktigt bra ut. Den nya plattan som Karl bygger på är slät med förhållandevis få skarvar. Istället för täckande plastsjok har underredet sprutats med ett bra slitskydd.

– Det är en liten och ganska billig bil men man har ändå lagt en hel del krut på att göra ett skapligt rostskydd, menade vår rostskyddsexpert Thomas Widström.

Smart har däremot valt just plastsköldar, men helt utan synliga glipor där smuts kan stänka in och där skyddet är bra luftat mot underredet. De flesta skarvar är tätade och det finns en bra invändig behandling. Huv och framskärmar är dessutom av plast.   

Betyget för både Karl och Forfour blev en fyra. Det är riktigt bra.

När vi öppnade huven på Aygo noterades att undersidan, gångjärn och motorrum inte är helt täckande lackerade med sista lackpåslaget, men det har knappast någon praktisk betydelse.

Toyota har en annan filosofi, där flerskiktsplåten förutsätts skydda tillsammans med slitskydd på strategiska platser.

Det här är bilar med plats för två i baksätet. Mot tillägg blir Karl 5-sitsig. Men  knappast för vuxna.
Det här är bilar med plats för två i baksätet. Mot tillägg blir Karl 5-sitsig. Men knappast för vuxna.

När vi gav oss ut på vintervägarna med denna trio, var det mest på våt asfalt men också isiga glashala småvägar, som köregenskaperna fick bekänna färg.

Med en hjulbas på knappt 2,4 meter är det svårt att jobba bort all stötighet i gången. Vi tycker dock att man lyckats ganska bra med att dämpa småbilskänslan, att balansera mellan vägegenskaper och komfort.

Testlaget är överens om att Opel och Toyota är bättre än Smart på krokiga vägar med halt underlag. Både Aygo och Karl är stabila och förtroendeingivande. Det är i stort sett bara att styra dit man vill. Man känner vad hjulen håller på med och hur bilen greppar. Uppträdandet är  förutsägbart. Bakhjulsdrivna Forfour har ett betydligt ivrigare ESP-system. Ingreppet sker innan du själv märker att sladden är på gång. Systemet bromsar upp och stör flytet i körningen. Här gäller det att köra så rakt som möjligt.

Forfour, Aygo och Karl är praktiska stadsbilar som är roliga att köra – men lite stötiga och bullriga.
Forfour, Aygo och Karl är praktiska stadsbilar som är roliga att köra – men lite stötiga och bullriga.

Opel Karl har de bästa kör-egenskaperna, med bäst styrning och lugnt beteende då man provocerar den genom böjarna. Karl har dock viss hjälp av att den har några fler hästkrafter under motorhuven.

Det skiljer  inte så mycket i effekt mellan de tre, men Karl uppfattas som betydligt snabbare vilket prestandamätningen bekräftar.

När vi kommer ut på större vägar med öppna fält noteras viss vindkänslighet. Toyota har en styrservo som lägger visst moment vid noll-läget, men bilen rör sig något och kräver små korrigeringar vilket känns mer på grund av rattmotståndet. Här är Opel Karl mer direkt och följsam.

Smart rör sig mest och kräver därför mer korrigeringar. Forfour har visserligen olika däckdimension fram och bak men skillnaden i spårvidd är klokt nog bara tre–fyra centimeter.

Opel har lyckats ge Karl en hel del känsla som påminner om en lite större bil, genom att helt enkelt så mycket som möjligt låta den efterlikna en sådan. Men i ett avseende finns en hake. Karl bullrar en hel del. Redan i 50–70 km/tim hör man ett högre oväsen än i de två andra. Det jämnar visserligen ut sig i högre hastighet, men det förtar ändå en del av komforten. Gissningsvis blir bullret värre med sommardäck.

Alla tre klarar att hänga med i tempot även på vanliga 90-vägar. Det som kan kännas lite irriterande är att motoreffekten inte räcker till den delvis optimistiska utväxlingen. Om man kör 80–90 km/tim och kommer till ett uppförslut, måste man ibland växla ner till fyran, eller kanske trean, för att hålla tempot. Å andra sidan är lasttåligheten tämligen begränsad. Med förare och tre vuxna har man nått maxlast, men lite mer ork på de högsta växlarna skulle inte skada. Släpvagn är inte att tänka på med dessa tre.

»Opel har gett Karl en hel del känsla som påminner om en större bil.«

Sittkomfort och körställning är naturligtvis individuellt. Vi var tre testförare av olika längd, 190, 176 respektive 158 cm. Opel Karl uppfattade de längre förarna som helt okej. Marianne, som mäter 158 cm, gillade inte Karl. Jag, som är längst, kunde hitta en hyfsad körställning i alla tre. Bäst i Karl och Aygo men bra också i Smart, trots att det inte gick att justera vare sig stol eller ratt i höjdled.

Möjlighet att göra justeringar på förarplatsen ökar förstås chansen att hitta en acceptabel körställning, men även en farthållare kan delvis rädda situationen, särskilt i en liten bil där stödet för långa ben är knappt tilltaget. Smart och Opel har både farthållare och fartbegränsare. Toyota har nöjt sig med fartbegränsare som ger poäng i Euro NCAP säkerhetsbedömning, men inte hos de som kör bilen. Farthållare är ett betydligt viktigare tillskott till komforten.

Toyota har också satt färg på inredningen. Testbilen hade blå detaljer på bland annat dörrar och säten. För övrigt snygg layout på förarplatsen.
Toyota har också satt färg på inredningen. Testbilen hade blå detaljer på bland annat dörrar och säten. För övrigt snygg layout på förarplatsen.
Förarplatsen i Karl går i stram tysk stil – var sak på sin plats och ordning och reda på alla knappar och vred. Rattvärme ingår i version Enjoy!
Förarplatsen i Karl går i stram tysk stil – var sak på sin plats och ordning och reda på alla knappar och vred. Rattvärme ingår i version Enjoy!
Trendig kulör på den inklädda instrumentbrädan. Matchas på dörrsidorna. Ratt och stol kan inte justeras i höjd – men gav bra körställning för långa.
Trendig kulör på den inklädda instrumentbrädan. Matchas på dörrsidorna. Ratt och stol kan inte justeras i höjd – men gav bra körställning för långa.

Bilarna har ett baksäte också. Jag provade att ”sitta bakom mig själv”. Det gick inte i någon av dem, men med en lite mer kortvuxen förare i framsätet kunde jag klämma mig in. Takhöjden räcker till i alla tre bilarna. Vill man ha tak utan höjdbegränsning finns Aygo X-Wave med elmanövrerat canvastak, eller Forfour Cabrio.

Möjligheten att ha en vänd barnstol i baksätet är begränsade och bakom föraren går det inte i någon av de tre.

Karl är ensam om att ha ett fönster i bakdörren som går att veva ner. Det kan tyckas vara en detalj – men det är en av de små saker som gör att man uppfattar Opel som en ”riktigt” bil – fast mindre. Smart Forfour och Toyota Aygo har ett knäppe i bakkant av fönstret som tillåter att man öppnar en springa för att få ventilation, likt många äldre bilar av coupétyp.

Nyckellöst system gör att man slipper skava knäet mot startnyckeln i Aygo. Mindre bra är att knappar och reglage på ratten inte är upplysta vid mörkerkörning. Det finns några knappar på vänster sida av ratten som man får känna sig fram till, bland annat strålkastarnas höjdreglering.
Nyckellöst system gör att man slipper skava knäet mot startnyckeln i Aygo. Mindre bra är att knappar och reglage på ratten inte är upplysta vid mörkerkörning. Det finns några knappar på vänster sida av ratten som man får känna sig fram till, bland annat strålkastarnas höjdreglering.
Forfour har ett smart reglage i klimatanläggningen. Skjutreglaget för inställning av temperatur innehåller ett litet förstoringsglas. Klimat- och ljudpaketet i testbilen är ett tillval som kostar 7 900 kronor. Men det är en lyx man gärna vill ha också i en liten bil.
Forfour har ett smart reglage i klimatanläggningen. Skjutreglaget för inställning av temperatur innehåller ett litet förstoringsglas. Klimat- och ljudpaketet i testbilen är ett tillval som kostar 7 900 kronor. Men det är en lyx man gärna vill ha också i en liten bil.
Opel Karl har 
många bra fack för småsaker – till exempel ovanför radioanläggningen och ovanför handskfacket. Det senare är väl tilltaget och rymmer instruktionsboken och lite till. Mittfacket, som gjort för en mobil, är dessutom belyst när halvljuset tänds.
Opel Karl har många bra fack för småsaker – till exempel ovanför radioanläggningen och ovanför handskfacket. Det senare är väl tilltaget och rymmer instruktionsboken och lite till. Mittfacket, som gjort för en mobil, är dessutom belyst när halvljuset tänds.

Bilarnas instrumentering skiljer sig en hel del, i vart fall utseendemässigt. Opel Karl håller sig till en städad traditionell variant, med varvräknare till vänster och hastighetsmätare till höger. Knappar och reglage är tydliga, logiskt placerade och belysta med vitt tydligt sken. Karl har dessutom för minibilar ovanligt många användbara förvaringsfack.

Toyota är lite mer vågad med sitt instrumenthus, med orange belysning, som följer ratten när man sänker eller höjer den. Varvräknaren är inträngd som en digital historia på vänstra kanten, vilket fungerar utmärkt. Däremot är inte knapparna på ratten belysta vid mörker, inte heller alla vred på instrumentbrädan, vilket komplicerar i onödan. Aygo var  även extrautrustad med infotainmentsystem med stor skärm, där exempelvis navigator ingår.

Smart har över huvud taget en mer extrem interiör med orange tygliknande klädd instrumentbräda. Luftutsläppen är som små satelliter ovanpå instrumentbrädan och hastighetsmätaren är dominerande stor. Varvräknare saknas. ”Överdesignad” tyckte någon, men det fungerar trots allt ganska bra.

»I Opel går inte baksätet att dela, med fälld sittdyna och rygg blir bilen tvåsitsig.«

Bagageutrymmena påminner mest om en brevlådor. I Opel och Toyota är golvet långt ner i förhållande till lasttröskeln, vilket gör det krångligt att lasta in bagaget. I Smart, som har motorn bak, slipper man det problemet –man ställer grejorna på mattan som isolerar mot värmen.

Vid fällning av baksätet blir det en stor nivåskillnad i Toyo-ta och aningen lutande i Smart. I Forfour kan man dock fälla ned passagerarstolen fram och därmed få in längre last.

Opel har snålat och saknar möjlighet att dela baksätet, så när man fäller sittdynan och ryggstödet bak blir bilen tvåsitsig. En överkomlig nackdel? Man får i alla fall ett skapligt lastutrymme, som klarar flest läskbackar och har störst volym.

Lite förvånande är att Mercedes valt att göra Smart bakhjulsdriven (liksom syskonbilen Renault Twingo), något som knappast är en fördel för biltypen. Forfours höjd ger dock utrymme undertill för batterier. Möjligen får vi se både en Forfour och en Twingo med elmotor i framtiden.

 

Testlaget är inte helt enigt. En förare håller Toyota Aygo som favorit men de två andra Opel Karl, så det blir Opel som vinner vårt test. Karl överraskar med gedigen känsla och upplevs som mest komplett. Priset är ett starkt argument – men också bilens prestanda och fina egenskaper.

Test: Karl, Aygo & Fourfour (2016)
Testvinnaren - vinnande enkelhet

1. Att bygga en bra småbil är inget nytt för Opel. Det har man gjort förr. Ändå blev vi lite överraskade av Karl. Opel har på senare år släppt ifrån sig ett antal aningen udda modeller som inte självklart tagit sin plats. Men det gör Opel Karl. Det är en ”rakt-på-sakenbil” som innehåller en hel del förnuft i den praktiska vardagskostymen. Nåja, karossvecken med integrerade dörrhandtag i olika nivå är inget hafsverk. Vår granskning visar också på en snygg slät bottenplatta med omsorgsfullt utfört rostskydd, med ett litet påpekande (se rostbetyg på föregående sida). Med enkelhet menar vi att Opel valt de uppenbara lösningarna, vilket ofta är de bästa. Mycket bra köregenskaper och bilkänsla – men bullrig!

2. Med Aygo vill Toyota locka yngre stadsbor. Det är en rolig och charmig bil, förvånansvärt rymlig. X-Cite har körfältsvarning och autobroms och går att få med halvautomatisk växellåda. Aygo har trevliga köregenskaper, men en tråkig styrning. Knapp tvåa!

3. Smart är på många sätt kul och annorlunda – men har också en del brister, som att förarstolen och ratten inte är justerbara i höjdled. Man sitter högt och motor bak ger knappast någon fördel – snarare tvärtom. Kanske en elversion kan bli hetare?

 

Kommentar av Marianne Sterner, testförare: Direkt jag klev in i Smart föll den bort. Jag sitter för lågt och ratten hamnar så högt att den skymmer närsikten.  Det är korkat att sälja en modern bil utan möjlighet att justera höjden på ratt och förarstol. Men jag gillar inte körställningen i Opel Karl heller. Ska jag nå pedalerna får jag ratten ”i magen”. Mig passar Toyota Aygo bäst. Den har sina brister men designen är skojig, utrustningen bra och det är en pigg och smidig bil att köra.

Kommentar av Erik Rönnblom, testledare: Visst saknas en hel del av den komfort och säkerhetsutrustning som man har i en mellanklassbil. Samtidigt är jag överraskad över hur bra en 3,5 m lång bil kan klara vardagens transportbehov. Och det gör väl inget att man tar ut svängarna lite designmässigt. Risken är att en del älskar bilen och andra hatar den. Opel har valt mittfåran och byggt en vettig bil utan krusiduller. Och det har man lyckats mycket bra med! Det ser ut som om Opel har klassens karlakarl.

Opel Karl Enjoy 1,0
Opel Karl Enjoy 1,0
Karl har konventionell design på instrumentering. Lätt att hitta knappar och vred. Bra belysning med vita siffror, röd nål och ringar runt infotainment och ventilationsvred.
Karl har konventionell design på instrumentering. Lätt att hitta knappar och vred. Bra belysning med vita siffror, röd nål och ringar runt infotainment och ventilationsvred.
Under bagagerumsmattan ligger repartionskit för däck och andra verktyg. Utrymmet klarar ett nödreservhjul på 14 tum.
Under bagagerumsmattan ligger repartionskit för däck och andra verktyg. Utrymmet klarar ett nödreservhjul på 14 tum.
Det här är så värdefullt. Om man inte gillar att köra med vantar är rattvärme guld värd. Standard i Karl Enjoy.
Det här är så värdefullt. Om man inte gillar att köra med vantar är rattvärme guld värd. Standard i Karl Enjoy.
Bakdörrens sidoruta kan vevas ned, precis som i vilken annan större bil som helst. En detalj kanske? Fråga vad barnen tycker!
Bakdörrens sidoruta kan vevas ned, precis som i vilken annan större bil som helst. En detalj kanske? Fråga vad barnen tycker!
Smart Forfour Passion 1,0
Smart Forfour Passion 1,0
Som en regnbåge sträcker sig Forfours hastighetsmätare över instrumentklustret. Det ger gott om plats för färdinformation inne i halvcirkeln – däremot inte till en varvräknare.
Som en regnbåge sträcker sig Forfours hastighetsmätare över instrumentklustret. Det ger gott om plats för färdinformation inne i halvcirkeln – däremot inte till en varvräknare.
Motorn ligger bak med drivning på bakhjulen. Det ger bra framkomlighet men kräver ideliga ingrepp av ESP-systemet.
Motorn ligger bak med drivning på bakhjulen. Det ger bra framkomlighet men kräver ideliga ingrepp av ESP-systemet.
I handskfacket, som saknar lucka, ryms inte ens handskar. Kardborreband håller instruktionsboken på bagagemattan.
I handskfacket, som saknar lucka, ryms inte ens handskar. Kardborreband håller instruktionsboken på bagagemattan.
Räddningen för småprylar är denna lilla låda. Den måste tyvärr dras ut mot passageraren vilket krånglar till.
Räddningen för småprylar är denna lilla låda. Den måste tyvärr dras ut mot passageraren vilket krånglar till.
Toyota Aygo 5-d X-cite 1,0
Toyota Aygo 5-d X-cite 1,0
Aygo har också ett instrumentkluster med en hastighetsmätare i bågliknande design. Här finns även varvtalsmätare och växelindikator i små satelliter invid.
Aygo har också ett instrumentkluster med en hastighetsmätare i bågliknande design. Här finns även varvtalsmätare och växelindikator i små satelliter invid.
Aygo har AEB Autobroms, vilket är ovanligt på en minibil. Det hade däremot inte bilen i Euro NCAP:S krocktest.
Aygo har AEB Autobroms, vilket är ovanligt på en minibil. Det hade däremot inte bilen i Euro NCAP:S krocktest.
Vid fällning av ryggstödet i Aygo blir inte lastutrymmet plant. Det är en anledning till att lastvolymen är minst av de tre.
Vid fällning av ryggstödet i Aygo blir inte lastutrymmet plant. Det är en anledning till att lastvolymen är minst av de tre.
Aygo har mer påkostat ljus – men inte halv- eller helljus med bäst räckvidd. Däremot är ljuset jämnare och vitare.
Aygo har mer påkostat ljus – men inte halv- eller helljus med bäst räckvidd. Däremot är ljuset jämnare och vitare.

Samtidigt som de flesta nya bilar ständigt blir några centimeter längre, har det vuxit fram en liten men stabil marknad för de allra minsta bilarna.

Vi har jämfört Smart Forfour med Toyota Aygo och nya Opel Karl. Alla tre är klassade som minibilar och håller sig omkring 3,5 meter. Opel Karl är några decimeter längre men det ger inte så tydligt avtryck i större utrymmen som man kanske kunnat vänta.

Ju kortare det är mellan fram- och bakaxel, desto viktigare men svårare blir det att ta vara på utrymmet för att skapa en någorlunda bra komfort. Tidigare har småbilar lite vanvördigt betraktats som ”tjejbilar”. Det är inget annat än gamla m

Är du tidningsprenumerant? Skapa din digitala inloggning.

Registrera
Digital prenumeration
Läs allt – Testa en månad för 1 krona!

Det här är en del av vårt premium-innehåll. För att läsa vidare behöver du starta en prenumeration eller logga in ifall du redan har ett konto.

Läs mer

ÄGARNA TYCKER

Toyota hamnade totalt på femte och Opel på elfte plats bland 26 märken vid senaste AutoIndex där bilägarna själva tycker till om sitt bilinnehav. Smart finns inte med i undersökningen.

I bilenkäten, kvalitet/egenskaper, rankades Toyota nia och Opel 13:e. Lojalitetspoängen gav exakt samma ranking, bland ägare med årsmodellerna 2008–2014.
I verkstadsenkäten blev Toyota trea och Opel femma. Bedömningen av återförsäljarna resulterade i andra plats för Toyota och elfte för Opel, här med årsmodellerna 2011–2014.

Undersökningen genomfördes
januari–mars 2015. En ny undersökning pågår nu.

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.