Bild
Nästa artikel

Test: i30, 308 SW &Megane ST (2018)

Nybilstest

Nya Hyundai i30 Kombi lockar med eleganta former, fin kvalitetskänsla och pigga köregenskaper. Hur långt räcker det mot Peugeot 308 SW och Renault Megane ST? Den som läser får se...

Frankrike mot Sydkorea! Det är i alla fall vad man kan förledas tro när man kollar in startfältet i det här testet.

Men allt är inte som det verkar. Faktum är att bara en av de tre bilarna byggs i sitt egentliga hemland – och det är Peugeot 308 SW.

Den andra bilen med franskklingande namn, Renault Megane ST, tillverkas i Spanien (i Palencia, inte Valencia!) och Hyundais nya  i30-kombi monteras i en fabrik i Nosovice i östra Tjeckien.

Men i30 är inte bara byggd i Europa. Den är även designad och utvecklad på europeisk mark, närmare bestämt vid Hyundais tekniska center i  tyska Rüsselsheim.   

Det är ett upplägg som har ett enda syfte, att skapa optimala förutsättningar för att kunna skräddarsy bilen efter europeiska körförhållanden och högt ställda kundkrav.   

Den givna frågan i sammanhanget är förstås hur väl Hyundai lyckats med sina ambitioner på den punkten.

Ömsom vin, ömsom vatten blir testlagets aningen kluvna helhetsomdöme. Men i ett avseende får den nya Hyundai-kombin med beröm godkänt. Kvalitetsintrycket, såväl när det gäller materialval som detalj-finish och precision i sammansättningen, håller hög klass och bilen känns välgörande gediget byggd.

Designen är svårare att betygsätta objektivt, där sitter ju det mesta i betraktarens öga. Men de stilrena och elegant avrundade karosslinjerna ledde i alla fall till flera tummar upp från förarna i Vi Bilägares testlag.

»Kvalitetsintrycket håller hög klass och bilen känns välgörande gediget byggd.«

Sammantaget är de första spontana intrycken av nya i30 Kombi övervägande positiva och bilen ger till och med vissa premium-vibbar.

Men i ett viktigt avseende tycks något ha gått snett under utvecklingsarbetet. Chassiteknikerna verkar totalt ha missat (eller inte brytt sig om) att alla vägar inte är släta som salongsgolv.

Resultatet är en åkkomfort som inte alls håller måttet när bilen körs på det ofta hårt slitna svenska vägnätet.

Däckbullret på grov asfalt är påfrestande högt – 76 dB(A) i 110 km/tim! – även med dubbfria vinterdäck som ofta rullar tystare än sommardäcken. Dessutom är fjädringspaketet onödigt hårt strängat, vilket gör att färden blir obekvämt stum och stötig på lite sämre underlag.

Bullerproblemet känns för övrigt igen från  förra generationens i30. Så på den punkten har ingen positiv utveckling skett i samband med modellbytet.   

Mot den bakgrunden blir ett av testlagets viktigaste tips till alla som funderar på nya i30 Kombi: ”Prova med öronen” innan ni gör affär, annars riskerar ni att bli rejält besvikna.

Som många gånger förr blir det fransk seger i ronden åkkomfort och i det här fallet är den tämligen överlägsen. Däremot är det svårt att peka ut någon enskild vinnare.

Skönaste fjädringen har Renault Megane, med Peugeot 308 ett litet snäpp efter. 308:an kontrar med en något behagligare ljudkomfort. Det blir oavgjort!

 

När det handlar om pigga och smidiga köregenskaper tar dock Hyundai välbehövlig revansch. Styrreaktionerna är underhållande alerta och bilen som helhet känns både rivig, trygg och följsam att hantera på testslingans mer utmanande partier.

Men ännu ett snäpp vassare är Peugeot, som har testets mest välkalibrerade chassi.  Balansen mellan fin fjädringskomfort och spänstiga köregenskaper är skickligt avstämd och tillsammans med en precis och kvick styrning gör det 308:an till testets totalt sett mest lyckade bil att köra.   

Renault Megane må rulla bekvämt, men vid lite mer aktiv körning hänger den inte riktigt med Hyundai och Peugeot. Varken styrreaktioner eller gasrespons kan matcha testkonkurrenterna och Renault upplevs som trögast i trion att hantera.

Även när det handlar om körsmidighet är det Megane som drar det kortaste strået. Främst på grund av den ryckigt växlande sjustegade dubbelkopplingslådan, något som i första hand stör i stadstrafik med sina många stopp och starter. Här finns potential för finslipning.

Kanske borde Renault kika lite på Hyundai, vars motsvarande låda fungerar närmast perfekt och växlar ytterst smidigt i så gott som alla situationer.

Även Peugeot 308 finns automatväxlad. Dock icke med dubbelkoppling, utan med en momentomvandlarlåda. Någon sådan fanns inte  att uppbringa till testet och i det läget valde vi att ta med en 308 med manuell växellåda.

Däremot har vi – för en rättvisare jämförelse – räknat på vad milkostnaden skulle bli om även Peugeot hade haft automatlåda, en finess som kostar 20 000 kronor extra.

Priset skulle då stiga till 249 900 kronor och milkostnaden öka till 34:30 kr. Det är fortfarande billigast i test, men skillnaden till Hyundai blir bara en knapp krona.

Nya i30 har inte bara en finfin dubbelkopplingslåda, även den pigga fyrcylindriga bensinturbon på 1,4 l/140 hk förtjänar beröm. Den jobbar lent och fint, är kvick i gensvaret och sätter fullt tillräckligt med sprutt på ekipaget när föraren så vill.

Renaults fyrcylindriga 1,2- litersturbo på 130 hk fungerar också helt okej, även om den saknar en del av i30-maskinens livliga rapphet.   

Desto charmigare är Peugeots trecylindriga 1,2-litersturbo. Den är överraskande pigg och rivig och har ett imponerande gensvar redan från låga varvtal.

Dessutom jobbar den mjukt och komfortabelt, åtminstone i jämn fart. Det är egentligen bara under lite hårdare acceleration som det märks att en cylinder ”fattas”. Då rister och väsnas det något mer i 308:an än i i30 och Megane.

Peugeots trepip visade sig också vara snål på bränsle och bilen noterades för en snittförbrukning på 4,9 l/100 km under testet. Det är dock en siffra som inte riktigt håller för en jämförelse med konkurrenterna, eftersom 308:an var ensam om att vara manuellt växlad.

Helt klart är däremot att Peugeot som enda bil i testet överförbrukade i förhållande till sin bränsledeklaration, men bara med måttliga 13 procent.

Hyundai och Renault var dock  ännu ärligare och båda lyckades med bravaden att hamna exakt sina officiella förbrukningssiffror; 5,5 respektive 5,4 l/100 km.  Det är inte ofta det händer med två bilar i samma test.

»Tyvärr inte lika smidig att sköta som den är snygg att titta på.«

När det handlar om utformningen av förarmiljön har Hyundai valt en mer konventionell väg än sina båda testkonkurrenter.

De flesta vitala bilfunktioner – typ värme/ventilation och liknande – sköts med vanliga knappar och vred och inte via pekskärmen. Den är i första hand en renodlad infotain-mentskärm. Välgörande vettigt, tycker merparten av testlaget.

Extra plus får Hyundai för den sköna elmanövrerade förarstolen som ingår i Premium-paketet. Den är, i konkurrens med Renaults massagestol (standard på utrustningsnivå Bose), bäst i test.

En finess är att i30-föraren med ett enkelt knapptryck kan välja mellan tre olika körprogram: eco, normal och sport. Det som påverkas är i första hand motormappning, gasrespons, styrning och (i eco-läget) klimatanläggningen. En märkbar skillnad känns, speciellt mellan eco- och sportläget.

I Renault domineras förarmiljön av en högställd pekskärm med elegant grafik och mycket innehåll. Tyvärr är den inte lika smidig att sköta som den är snygg att titta på, särskilt inte under körning.

Även i Renault kan föraren, med knapptryck eller via skärmen, välja mellan olika körprogram. Fyra alternativ finns: eco, neutral, comfort och sport och det som påverkas är i grunden samma saker som i Hyundai.

Men i Renault ändras även motorljudet, färg och form på de digitala instrumenten samt kulören på inredningens mysbelysning. Däremot är skillnaden mellan de olika programmen ganska liten. Undantaget är gasresponsen, som blir avgjort rappare i sportläge. Så på något sätt känns alla färggranna Megane-finesser mer som en gimick än något man har verklig nytta av.   

Även Peugeots förarplats är av ett lite udda snitt. Här har man valt att placera hela instrumentklustret ovanför den lilla avfasade ratten. Arrangemanget fungerar utmärkt för de flesta och ger en trevlig, lätt gocart-inspirerad körkänsla. En av testförarna klagade dock över att han ”fick ha ratten i knäet” för att se mätartavlorna.

Största missen i Peugeots förarmiljö är annars att man måste knappa in sig på den halvsega pekskärmen för att komma åt många vitala bilfunktioner, inklusive värmeanläggningen.

Bristen på vettiga uppläggningsytor för småprylar är ett annat irritationsmoment.

Konventionell förarmiljö med blå bakgrundsbelysning, där de flesta funktioner styrs via knappar/vred. Skön förarstol och lättskött mediesystem.
Ratten är liten, instrumenten högt placerade och många vitala funktioner sköts via medieskärmen. En udda förarmiljö som kräver en del tillvänjning.
Förarmiljöns pekskärm samlar mängder av funktioner som tar viss tid att hitta rätt bland. Men värme/ventilation sköts klokt nog via fysiska reglage.
Hyundai sväljer näst mest i test när den proppas full med drickabackar. Ryggstöden fälls i förhållandet 60/40 och genomlastningslucka är standard. Under lastgolvet döljs flera nyttiga fack. 12 V-uttag och tre kasskrokar finns, men fällning av ryggstöden från lastutrymmet erbjuds inte.
Peugeot är testets mesta drickabackslukare när lastutrymmet utnyttjas fullt ut. Ryggstöden är fällbara i förhållandet 60/40 och det kan göras via handtag från lastutrymmet. Genomlastningslucka finns, men kasskrokar saknas. Facken under lastgolvet är inte lika många och rymliga som i Hyundai.
Meganes lastgolv är sänkbart och ryggstöden kan fällas (60/40) från bagageutrymmet. Genomlastningslucka saknas, men två kasskrokar och 12 V-uttag finns. En bra finess är att passagerarstolen fram kan fällas när långa föremål ska transporteras. Den praktiska lastkapaciteten är dock sämst i test.

Lastutrymmena i de tre bilarna går vi inte närmare in på här. De kommenteras utförligt i bildtexterna här ovan och alla viktiga kombimått finns på sidan 43.

En liten fundering kan ändå vara på sin plats. Hyundai är ensam om att avstå från det missbrukade ordet ”Sport” i beteckningen på sin nya kombi och kallar den rätt och slätt Kombi. Det säger precis vad det handlar om, varken mer eller mindre.

Peugeots beteckning SW utläses däremot Sportwagon och Renaults ST står för Sport Tourer. Ingen av dem är dock utpräglad sportig, så varför?

I baksätesronden är det Renault som tar hem spelet. Den är inte rymligast – det är Peugeot – men Megane erbjuder tillräckligt med plats för de flesta familjebehov och har dessutom den klart behagligaste sittkomforten. Trängsta baksätet, åtminstone när det handlar om benutrymme, finns i Hyundai i30.

»Hyundai är ensam om att avstå från det missbrukade ordet ’Sport’.«

Bra att veta är också att den ekonomiska jämförelsen mellan bilarna är lätt haltande. Vår test-Hyundai var en Premium, vilket innebär högsta utrustningsnivån. Peugeot och Renault hade beteckningarna Allure respektive Bose och det är mellannivån på deras utrustningsskala. Peugeot var dessom manuellt växlad, medan de båda övriga hade automatlådor.

Det är faktorer som givetvis har betydelse för bilarnas inköpspris och därmed de totala ägarkostnaderna.

Tyvärr är haltande kalkyler något man tvingas leva med som biltestare. Orsaken är att det är närmast omöjligt att vid varje testtillfälle få fram exakt jämförbara bilar.

Trots det har testlaget även denna gång lyckats vaska fram en vinnare. Men det satt ovanligt långt inne...

Testvinnare - AEB avgjorde

1. Det blev nyligen uppdaterade Peugeot 308 SW som till slut tog hem segern i kombimatchen mot Hyundai i30 och Renault Megane. Vinsten var dock långt ifrån självklar och det krävdes långa diskussioner och mycket funderande innan testlaget kunde enas om en vinnare. På Peugeots pluskonto noteras framför allt de fina köregenskaperna. Bilen kombinerar pigg spänstighet och skön åkkomfort på ett sätt som få konkurrenter i Golfklassen når upp till. Även utrymmen och motor får med beröm godkänt. Men det som blev tungan på vågen var att autobroms (AEB) med fotgängardetektion införts som standard alla modellversioner. Det har varken Renault eller Hyundai.

2. Nya Hyundai i30 Kombi hade varit vår testvinnare om den bara haft en anständig åkkomfort. Det är framför allt det elakt dånande däckbullret som ställer till det, men även fjädringskomforten lämnar en del övrigt att önska. Synd på en annars vettig bil.

3. Renault Megane ST är bekväm att åka i och har testets bästa baksäte, men är lite håglös att köra. Den ryckiga dubbelkopplingslådan påverkar körsmidigheten negativt och medieanläggningen är onödigt tillkrånglad. Garantierna är bra, men andrahandsvärdet dåligt.

 

Kommentar av Lars Kaneryd, testförare:
Hyundai ger en behaglig känsla av teknisk förfining och känns även modernast på de flesta övriga punkter. Den vore mitt förstaval om jag skulle köpa någon av bilarna. Visst är däckbullret besvärande, men jag tror att skulle kunna vänja mig. Peugeot är favoriten om man bara ser till köregenskaper och åkkomfort, men jag gillar inte den röriga medieskärmen. Renault hamnar sist på på min lista, men skillnaden till Peugeot är hårfin.

Kommentar av Mikael Schultz, testledare:
Nya Hyundai i30 har många goda egenskaper, men den passar tyvärr inte på stora delar av det svenska vägnätet. Bullernivån på grov asfalt är hemsk och det skulle jag sitta och reta upp mig på varje dag om jag ägde bilen. Därför går den bort för mig, även om det i grunden handlar om en sympatisk bekantskap. Som tur är finns bilar som tål den elaka svenska asfalten bättre. En sådan är Peugeot 308 och den blir, trots vissa brister, mitt förstaval i det här testet.    

Hyundai i30 Kombi Premium 1.4 t/140 hk, aut.
Hyundais analoga instrumentkluster är både prydligt och tydligt. I fönstret mellan mätartavlorna ges information från färddator och medieanläggning.
Värmeanläggningen är konventionell och alla inställningar görs med vred och knappar. Mycket smidigare än att pillra sig fram på en pekskärm...
Med knappar runt växelväljaren aktiveras bland annat ratt-/stolsvärme och val av körprogram. Tre alternativ finns: eco, sport och normal.
Uttagen för USB, AUX och 12  V är inifrån beslysta och lätta att hitta även i mörker.
Peugeot 308 SW Allure 1.2 Pure Tech/130 hk
Peugeots högt placerade mätartavlor sitter långt ifrån varandra och är svåra att överblicka. Som tur är finns även en digital hastighetsmätare mitt framför förarens ögon.
För att säkerställa att motor och kupé håller värmen under frostiga vinterdagar behövs ett speciellt skydd för grillen.
Farthållarreglaget på rattstången är osynligt för föraren, men ändå smidigt att använda.
En ynka mugghållare och ett litet fack framför växelspaken är allt som finns. 308:ans förarmiljö lider akut brist på vettiga upplagsplatser för småsaker.
Renault Megane ST Bose 1.2 tce/130 hk, aut.
Renaults digitala instrumentering kan varieras i både färg och utseende. När körläge eco är inkopplat lyser mätartavlan vackert grön.
När föraren skiftar mellan de fyra olika körprogrammen byter även inredningens ljusdekor färg. Körprogramvalen görs med den lilla ”blomknappen” på konsolen mellan framstolarna.
Vindrutedisplay och aktiv farthållare ingår i Renaults Crusing-paket för 6 900 kr.
Rattvärme finns, men aktiveringsknappen tar en stund att hitta. Den sitter långt ned till vänster på instrumentpanelen.

Frankrike mot Sydkorea! Det är i alla fall vad man kan förledas tro när man kollar in startfältet i det här testet.

Men allt är inte som det verkar. Faktum är att bara en av de tre bilarna byggs i sitt egentliga hemland – och det är Peugeot 308 SW.

Den andra bilen med franskklingande namn, Renault Megane ST, tillverkas i Spanien (i Palencia, inte Valencia!) och Hyundais nya  i30-kombi monteras i en fabrik i Nosovice i östra Tjeckien.

Men i30 är inte bara byggd i Europa. Den är även designad och utvecklad på europeisk mark, närmare bestämt vid Hyundais tekniska center i  tyska Rüsselsheim.   

Det är ett upplägg som ha

Är du tidningsprenumerant? Skapa din digitala inloggning.

Registrera
Digital prenumeration
Läs allt – Testa en månad för 1 krona!

Det här är en del av vårt premium-innehåll. För att läsa vidare behöver du starta en prenumeration eller logga in ifall du redan har ett konto.

Läs mer

ÄGARNA TYCKER

Peugeot kom totalt på 16:e, Hyundai på 17:e och Renault på 21:a plats bland 25 märken vid senaste AutoIndex där privata bil-ägare tycker till om sitt bilinnehav.

I bilenkäten, kvalitet/egenskaper, rankades Hyundai som 19:e märke,
Peugeot som 20:e och Renault som 21:a märke.

Lojalitetsenkäten gav Peugeot 17:e, Hyundai 21:a och Renault 24:e plats. Bedömningen av återförsäljarna resulterade i 15:e plats för Peugeot, 17:e för Hyundai och 19:e för Renault. I verkstadsenkäten kom Peugeot 10:a, Renault på plats 11 och Hyundai på plats 16.

Undersökningen genomfördes januari–mars 2017 och gäller årsmodellerna 2010–2016.

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.