Mäkinen; Om man tittar i IPCC så är Sveriges bidrag till de där troliga +3-3,5 graderna år 2100 någonstans kring 3/1000 grader. Detta under förutsättning att vi uppfyller det vi lovat.
Jag säger att vi skall lägga resurser på det vi kan påverka. Det betyder att bygga om infrastruktur efter den syndaflod som ändå kommer - med eller utan svensk hjälp.
Mc
Om du hänger med i tråden så diskuteras huruvida bilisterna betalar för mycket för utsläppen. Min poäng är att klimatförändringarna redan är en realitet och att vägnätet drabbas av översvämningar eller på annat sätt utsätts pga klimatförändringar. Om vi har fler och större översvämningsområden framöver kommer det innebära stora samhällskostnader. Så vem betalar för dessa?
AL. Vet att du gillar siffror och statistik men när det gäller slitaget på vägarna bryr jag inte det minsta om någon statistik. Jag kör miltal på alla typer vägar och ser slitage på vägarna speciellt spåriga vägbanor och skulle dessa vara från tung trafik så skulle det vara specialare med väldigt smal spårvidd plus att på motorvägar där jag kör har även vänster körfält spårig vägbana där sällan den tung trafik dominerar.
Axa: klimatet har alltid ändrats. Vem har tagit notan då?
Men i princip skall bilisterna betala för sådana saker som du beskriver. Problemet är bara att det inte finns någon metod för att dels skatta omfattningen och ännu mindre hur stor del den marginella bilresan bidrar med till morgondagens översvämningar.
Ännu svårare är det förstås att få samtliga av världens bilister att acceptera sitt betalningsansvar - det går ju inte ens idag varav världen också bränner fossil energi som aldrig tidigare
Min slutsats är därför att 3-3,5 graders-scenariot år 2100 (som räknar med att utsläppen kommer att stagnera redan år 2030) kommer att få justeras upp mot + 4-4,5 graders uppvärmning år 2100.
Regeln jag hänvisade till tidigare säger att den relativa nedbrytningen från ett fordon med
axellasten A jämfört med ett fordon med axellasten B är (A/B) upphöjt till 4.
Det betyder exempelvis att en axellast på l0 ton har l0 000 gånger större nedbrytningseffekt på vägen än en axellast på 1 ton. En fördubblad axellast från 4 ton till 8 ton ökar nedbrytningseffekten 16 gånger.
En 60 tons tradare med fem axlar får alltså en nedbrytning om 12,5/1upphöjt till 4, eller dryga 24 tusen gånger högre slitage än en 2-tons personbil utan dubbdäck. Dubbdäcken är dock ingen hälsokur för vägbanan. De ökar slitaget 30 gånger - under förutsättning att det är barmark. På is eller snö är slitaget av uppenbara skäl mycket lägre.
Det slitaget betalar inte den tunga trafiken ( eller dubbdäcksbilisten) via bränslenotan.
Märk väl att jag inte i tråden skrivit något om skattenivån på bränslen Likväl så kommer samhällskostnaderna för konsekvenserna av klimatförändringarna att skena. Något jag är övertygad om. Vi kommer få betala på ett eller annat sätt.
Kalla det för skatt på bränsle, miljöskatt eller what ever men degen kommer behövas.
2TTS
Regeln jag hänvisade till tidigare säger att den relativa nedbrytningen från ett fordon med
axellasten A jämfört med ett fordon med axellasten B är (A/B) upphöjt till 4.
Det betyder exempelvis att en axellast på l0 ton har l0 000 gånger större nedbrytningseffekt på vägen än en axellast på 1 ton. En fördubblad axellast från 4 ton till 8 ton ökar nedbrytningseffekten 16 gånger.
En 60 tons tradare med fem axlar får alltså en nedbrytning om 12,5/1upphöjt till 4, eller dryga 24 tusen gånger högre slitage än en 2-tons personbil utan dubbdäck. Dubbdäcken är dock ingen hälsokur för vägbanan. De ökar slitaget 30 gånger - under förutsättning att det är barmark. På is eller snö är slitaget av uppenbara skäl mycket lägre.
Det slitaget betalar inte den tunga trafiken ( eller dubbdäcksbilisten) via bränslenotan.
MVH AL
Exakt så är det, och därför används endast antalet standardlasbilsaxlar vid dimensionering av en väg. Personbilstrafiken är helt oväsentlig.
För att råda bot på dubbslitage så används asfalt med extra mycket och hårt stenmaterial. Därav de nordiska ”bullrande” asfaltvägar. Kvartsit eller porfyr är absolut bäst, men nu mer har man sänkt kraven på stenkvalitetendå slitaget från moderna dubbdäck (antal dubbar och utstick eller slitage de åstadkommer reglerar hur ett dubbdäck får vara t.ex har Nokian testat och påvisat lågt slitage trotts att de har mycket dubb) är betydligt lägre än vad det var för trettio år sedan, samt att andelen dubbdäck minskat. Så därför ser man nu sällan dyr kvartsit eller porfyr i asfalten på de högtrafikerade vägarna.
Värst slitage/deformation på vägen står lastbilar med supersingeldäck. En fullastad timmerbilar med 26 däck som fördelar lasten är inte alls lika skadlig för vägen.
AL och Mr Snoid är ni ute på vägarna och kör bil i så fall ta på er glasögon. Spelar ingen roll vilka matematiska formler som används då dessa uppenbarligen inte stämmer i praktiken, det är dubbdäcken som sliter mest på vägarna i vilket fall på de tusentasmil vägar jag har kört på.
Som sagt jag kör en hel del bil och i princip alla spåriga vägbanor har spårvidd som bilar inte lastbilar. Råder alla att uppmärksamma detta, mycket lätt att se att det är bilar som har slitit upp vägen. T.ex vid regn för att undvika vattenplaning så räcker det med att köra lite vid sidan om spåren. Senaste tiden har jag kört på en motorväg där vänster körbana har djupa spår(åker inte så många lastbilar där) den håller på att asfalteras om för tillfället.
AL och Mr Snoid är ni ute på vägarna och kör bil i så fall ta på er glasögon. Spelar ingen roll vilka matematiska formler som används då dessa uppenbarligen inte stämmer i praktiken, det är dubbdäcken som sliter mest på vägarna i vilket fall på de tusentasmil vägar jag har kört på.
Som sagt jag kör en hel del bil och i princip alla spåriga vägbanor har spårvidd som bilar inte lastbilar. Råder alla att uppmärksamma detta, mycket lätt att se att det är bilar som har slitit upp vägen. T.ex vid regn för att undvika vattenplaning så räcker det med att köra lite vid sidan om spåren. Senaste tiden har jag kört på en motorväg där vänster körbana har djupa spår(åker inte så många lastbilar där) den håller på att asfalteras om för tillfället.
Jo då, jag kör drygt 3000 mil/år.
Har förövrigt jobbat med vägunderhåll och vägprojektering i drygt 30 år.
Och det är ingen som påstått att inte dubbdäck sliter på beläggningen. Förövrigt brukar man även ha lägre kvalitetskrav på stenen i toppbeläggningen på ”omkörningsfilen” på motorvägar. Du kan även fundera på hur många år sedan, den där motorvägen du åker på, omkörningsfilen fick nytt slitlager.
Men så klart, baserat på dina empiriska studier, så har du rätt. Trafikverket och VTI har tydligen haft helt fel i alla år 😉
Men du kan roa dig med att läsa på lite om orsak och prioriteringar i Trafikverkets underhållsplan.
http://trafikverket.diva-portal.org/smash/get/diva2:1656260/FULLTEXT01.pdf
Nu var det påståendet att dubbade däck sliter mest på vägarna som jag bemötte 2TT2. Det är inte korrekt. Det som sliter överlägset mest är den tunga trafiken, vilket är lätt enkelt att förstå då en tradare på 60 ton är betydligt tyngre och omsätter betydligt mer energi än en personbil.
Att dubbdäck sliter är dock också sant, och då särskilt i jämförelse med ett par vanliga friktionsdäck. Det bidrar förstås till de spår i vägbanan som du är inne på. Det går inte att förneka.
Men det finns konkreta värden över det här som är framräknade av VTI. Vill du kan jag leta rätt på dem om det gör det enklare att förstå. Men om jag inte kommer ihåg helt fel så går det en sisådär 900-1500 personbilar på en tradare (räknat som mg/km) i slitage. Siffran är osäker då det var länge sedan jag läste måttet.
Mc
Om du hänger med i tråden så diskuteras huruvida bilisterna betalar för mycket för utsläppen. Min poäng är att klimatförändringarna redan är en realitet och att vägnätet drabbas av översvämningar eller på annat sätt utsätts pga klimatförändringar. Om vi har fler och större översvämningsområden framöver kommer det innebära stora samhällskostnader. Så vem betalar för dessa?
Jo jag är med på diskussionen, men vad menar du är kopplingen mellan bilarnas utsläpp och översvämningsskadade vägar?
Om det nu vore utsläppen som orsakade översvämningarna...så borde rimligen de värsta miljöbovarna betala och inte bilarna.
Dvs vad har detta med skatten på bensin och diesel att göra ?
2TTS
Regeln jag hänvisade till tidigare säger att den relativa nedbrytningen från ett fordon med
axellasten A jämfört med ett fordon med axellasten B är (A/B) upphöjt till 4.
Lastbilar borde mao ha fler axlar att fördela lasten på.
Finns det regler på detta?
Jag är inte insatt i dessa frågor
A.L skrev:
2TTS
Regeln jag hänvisade till tidigare säger att den relativa nedbrytningen från ett fordon med
axellasten A jämfört med ett fordon med axellasten B är (A/B) upphöjt till 4.
Lastbilar borde mao ha fler axlar att fördela lasten på.
Finns det regler på detta?
Jag är inte insatt i dessa frågor
Och det är det lastbilar har som får väga totalt 74 ton
Det är både Max axelryckning och bogietryck, samt även avståndet mellan axlarna som ger hur en lastbil är konfigurerad.
Här kan du läsa på hur det fungerar
https://www.transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/Yrkestrafik/Gods-och-buss/Matt-och-vikt/viktbestammelser/tillatet-axel--boggi--och-trippelaxeltryck/
Mc
Klimatförändringarna har med utsläppen att göra. Konsekvenserna av klimat behöver ekonomisk täckning. Om man sänker skatten på bränsle så behöver man intäkt från annanstans. Det lär hur som helst belasta transporter på något sätt.
Nu kommer det fram att skatten på diesel inte alls sänks, utan höjs!
Från en TT artikel: - "Regeringen uppger att de behöver höja dieselskatten på grund av den svaga kronkursen och EU-regler." Vidare läser man: - "Att sänkningen på diesel i själva verket är en höjning (15 öre) jämfört med i dag var inget som Ebba Busch och Oscar Sjöstedt pratade om på pressträffen." Mera: - "Enligt promemorian pekas bilägare i Stockholms, Uppsalas och Jönköpings län ut som vinnare på förslaget." Glesbygdsbefolkning ? Känn er blåsta.
Sicken soppa! :-)
TTs sakliga artikel finns på bl.a. NT.se.
2TT2 skrev:
AL och Mr Snoid är ni ute på vägarna och kör bil i så fall ta på er glasögon. Spelar ingen roll vilka matematiska formler som används då dessa uppenbarligen inte stämmer i praktiken, det är dubbdäcken som sliter mest på vägarna i vilket fall på de tusentasmil vägar jag har kört på.
Som sagt jag kör en hel del bil och i princip alla spåriga vägbanor har spårvidd som bilar inte lastbilar. Råder alla att uppmärksamma detta, mycket lätt att se att det är bilar som har slitit upp vägen. T.ex vid regn för att undvika vattenplaning så räcker det med att köra lite vid sidan om spåren. Senaste tiden har jag kört på en motorväg där vänster körbana har djupa spår(åker inte så många lastbilar där) den håller på att asfalteras om för tillfället.
Jo då, jag kör drygt 3000 mil/år.
Har förövrigt jobbat med vägunderhåll och vägprojektering i drygt 30 år.
Varför sitter brunnslock så ofta exakt där hjulen kör över?
Mr Snoid skrev:
2TT2 skrev:
AL och Mr Snoid är ni ute på vägarna och kör bil i så fall ta på er glasögon. Spelar ingen roll vilka matematiska formler som används då dessa uppenbarligen inte stämmer i praktiken, det är dubbdäcken som sliter mest på vägarna i vilket fall på de tusentasmil vägar jag har kört på.
Som sagt jag kör en hel del bil och i princip alla spåriga vägbanor har spårvidd som bilar inte lastbilar. Råder alla att uppmärksamma detta, mycket lätt att se att det är bilar som har slitit upp vägen. T.ex vid regn för att undvika vattenplaning så räcker det med att köra lite vid sidan om spåren. Senaste tiden har jag kört på en motorväg där vänster körbana har djupa spår(åker inte så många lastbilar där) den håller på att asfalteras om för tillfället.
Jo då, jag kör drygt 3000 mil/år.
Har förövrigt jobbat med vägunderhåll och vägprojektering i drygt 30 år.
Varför sitter brunnslock så ofta exakt där hjulen kör över?
För att den tekniska infrastrukturen i marken, vatten- avlopp färskvatten, kablar Mm ligger i vägen. Det. Kommunen kan ju inte ha en massa servitut för ledningar genom privata fastigheter.
Så för att ha dom liggande på den egna fastigheten och för att det skall vara ”enkelt” att reparera så ligger oftast avlopps- och dagvattenledningar i vägen. Dom ligger frostfritt på ett par meters djup så schakten för ledningen blir djup och för att schakta säkert så måste man ha viss släntlutning. Så ledningen hamnar därav oftast nån stans i mitten av gatan
Varför sitter brunnslock så ofta exakt där hjulen kör över?
Det är en bra fråga.
Jag undrar vaarför bbrunslock sitter 3-4 i par bredvid varandra i Kalmar. Har aldrig sett det någonstannanstans i Sverige. Överallt finns ås klart brinnslock, men i Kalmar sitter dom tyvärr 3-4 och ibland 5st precis bredvid varandra. Man undrar ju om de som tänkte ut dom hade en hjärskada eller varför sätter man så många brevid varandra. Har bott t.ex. i Östersund och där finns det oftast inte mer än en brunn på ett ställe och då i kanten av en väg för att inte störa vägen, men i Kalmar har de totalt tappat hjärnan och satt 3-4-5 st på exakt samam ställe och då menar jag exakt samma sälle,de sitter med mindre än en dm ifrån varandra. Hur fan kan det vara nödvändigt och vem var full nog att komma på e sådan dum sak när andra städer inte varit dumma nog att komma på samma sak?
Inget man kommer på Bejje.
Be att få en ledningskarta från kommunen så kan du se vad som finns i gatan och varför det finns brunnar där.
El, vatten, avlopp, dagvatten, tele, fjärrvärme. Där har du sex olika kablar/ledningar som finns i gatan. Och självklart behövs brunnar för kopplingar, rensning Mm.
Så ser att du har noll koll på projektering av teknisk infrastruktur.
Till det kommer även alla optokablar där olika leverantörer har sina egna
Jag bara undrar hur jävla full de var när de tänkte ut detta?
Som sagt, många ställen har en brunn, men varför måste man ha 4-5 på samma ställe? Detta måste kommunen svara på för det är så sjukt dåligt att man kan inte ens förstår det.
Mr Snoid, tror alla förstår varför brunnslocken finns, men fråga gällde placeringen EXAKT där hjulen kommer finnas om man håller sig rätt placerad i filen.
Kunde man inte placera dom utanför linjen eller i mitten i filen så man körde över dom med hjulen på var sida?
Mc
Klimatförändringarna har med utsläppen att göra. Konsekvenserna av klimat behöver ekonomisk täckning. Om man sänker skatten på bränsle så behöver man intäkt från annanstans. Det lär hur som helst belasta transporter på något sätt.
Läs min invändning igen. Om det som du påstår stämmer, borde man isåfall ta slantarna från de som VERKLIGEN skitar ned. Och det är inte bilisterna
Mc
Visst. Slantarna behöver in. Var de ska tas är en annan fråga och utmaning. Även om man beskattar de verkliga miljöbovarna så kommer det i slutändan ändå belasta konsumenter.
Mc
Visst. Slantarna behöver in. Var de ska tas är en annan fråga och utmaning. Även om man beskattar de verkliga miljöbovarna så kommer det i slutändan ändå belasta konsumenter.
Axa; En samhällsekonomisk kostnad slår mot hela den samlade populationen. Den rör inte bara staten eller kommunerna.
Samma sak med onyttorna kopplat till de felaktiga priserna. De bärs av oss alla.
Läs gärna länken jag gav dig tidigare så klarnar nog bilden.
Kan någon vänlig själ tala om för mig varför den "billiga" bensinen sänks med 1,64 kr medans den dyra dieseln bara sänks med 0,43 kr. Har det med reduktionsplikten att göra?
Blir ingen sänkning med 1,64 - den s k sänkningen var fiktiv och inräknade en höjning som annars enligt tidigare beslut skulle komma till årsskiftet. Och jag läste nånstans att frånsett ev sänkning p g a reduktionspliktens förändring så skulle det snarare bli en liten höjning på dieseln - sant eller inte är nog svårt att veta.
Det kan jag inte bedöma. Jag föredrar dock att lyssna på forskningen och då särskilt den delen som tillhör ingenjörsvetenskapen. Godtycke och gissningar lämnar jag åt prästerna och tokstollarna.
Men det som är viktigt att komma ihåg är att när vi talar om samhällsekonomiska kostnader och nyttor så rör det hela den samlade ekonomin.
Det är skillnad på statens utgifter och samhällets kostnader.
Ifråga om bränsleskatter r det därför ett samhällsekonomiskt perspektiv som är av intresse, inte vem som tar in pengarna.
Kan någon vänlig själ tala om för mig varför den "billiga" bensinen sänks med 1,64 kr medans den dyra dieseln bara sänks med 0,43 kr. Har det med reduktionsplikten att göra?
Det handlar om att jämföra mot ett alternativ där man inte sänker skatterna. Och då blir prisskillnaden den som anges.
Den absurda nivån på Reduktionsplikten slipper vi lyckligtvis efter årsskiftet.
Mr Snoid, tror alla förstår varför brunnslocken finns, men fråga gällde placeringen EXAKT där hjulen kommer finnas om man håller sig rätt placerad i filen.
Kunde man inte placera dom utanför linjen eller i mitten i filen så man körde över dom med hjulen på var sida?
Dom hamnar där dom hamnar för att man så klart inte kan gräva en två meter djup schakt med lodräta slänter. Det skall vara byggbart och möjligt att underhålla utan allt för stora insatser. Om man nu skulle lägga dom i kanten, så går inte det. För där ligger ofta rännstensbrunnar.
Men vad spelar det för roll, brunnslocken är gjorda för att tåla trafiklast och kunna köras över.
När marken inne staden är fylld av olik teknisk infrastruktur så är då inte att bilisterna inte skall behöva köra över det överkörbara brunnslocket som är fokus utan mer att undvika att få kollisioner mellan de olika kablarna och ledningarna som ligger kors och tvärs i marken. Så brunnslocken lär du hitta lite över allt i gatuprofilen.
Mr Snoid skrev:
Men vad spelar det för roll, brunnslocken är gjorda för att tåla trafiklast och kunna köras över.
Flera sträckor jag vet om där brunnslocken är ”insjunkna” i asfalten och bildar kanter som är osköna att köra över i 70 km/h.
Precis så är det kalmar, men tänker dock mest på stadsmiljö och 40 sträckor. Förstår inte varför så många är nedsänkta måste vara nedsjunkna. Resultatet blir ju att man svänger lite galet över vägen för att undvika dom.
Apex och Bejje
Ja, och så är det här i stan. Men jag kan ju tycka att kommunen skulle kunna ta ett större ansvar för att åtgärda detta när det läggs ny asfalt. Jag har för mig att det ska gå att lägga på en distansring på brunnen så att locket hamnar snyggt med nylagda asfalten. Men jag antar att de är för snåla för det.
Nu var det påståendet att dubbade däck sliter mest på vägarna som jag bemötte 2TT2. Det är inte korrekt. Det som sliter överlägset mest är den tunga trafiken, vilket är lätt enkelt att förstå då en tradare på 60 ton är betydligt tyngre och omsätter betydligt mer energi än en personbil.
Att dubbdäck sliter är dock också sant, och då särskilt i jämförelse med ett par vanliga friktionsdäck. Det bidrar förstås till de spår i vägbanan som du är inne på. Det går inte att förneka.
Men det finns konkreta värden över det här som är framräknade av VTI. Vill du kan jag leta rätt på dem om det gör det enklare att förstå. Men om jag inte kommer ihåg helt fel så går det en sisådär 900-1500 personbilar på en tradare (räknat som mg/km) i slitage. Siffran är osäker då det var länge sedan jag läste måttet.
Kommer du ihåg Snoid?
MVH AL
Särskilt första stycket: Man vill ju tro att det borde vara självklart för alla att en 60-tonnare manglar underlaget mångfalt mer än vad en personbil gör (om så med dubbdäck). Problemet i alla trådar är att inte många begriper någonting. Några få verkar ha koll på att luftmotståndet ökar med kvadraten om farten dubblas, men sedan är det stopp med allmänbildningen. Inte många förstår heller den kinetiska energin. Ett föremåls vikt ökar med cirka 40 gånger när ett fordon kolliderar med något om fordonet körs i 50 km/h. Vid 100 km/h multipliceras vikten med fyra, vilket betyder att en pryl som väger 500 gram, väger 20 kg vid en krock i 50 km/h men 80 kg i 100 km/h. Det är inte lätt att diskutera med folk här i trådarna när baskunskapen är så låg.
Uppdaterat: 2023-09-12 02:33
Vissa personer är födda grälsjuka. Släpp dem och gå vidare. Dessutom: Om du inte tillåter folk att inte respektera dig, kommer de snart att börja betrakta dig som konstig. DET är konstigt.
Blir ingen sänkning med 1,64 - den s k sänkningen var fiktiv och inräknade en höjning som annars enligt tidigare beslut skulle komma till årsskiftet. Och jag läste nånstans att frånsett ev sänkning p g a reduktionspliktens förändring så skulle det snarare bli en liten höjning på dieseln - sant eller inte är nog svårt att veta.
Tyvärr ligger väl TTs avslöjande artikel om regeringens senaste utspel bakom betalvägg i tidningarna.
https://nt.se/ekonomi/politik/artikel/sankt-skatt-pa-diesel-ar-i-praktiken-en-hojning/r9pvq8ol
Här i NT.
Praktiskt för Tidögänget att det är så. :)
Att räkna in fiktiva höjningar som inte skett är som att Arla skulle annonsera att dom sänker mjölkpriset till årsskiftet med 10 kr/l för det hade dom planerat att höja med men dom avstår...😀
Vissa personer är födda grälsjuka. Släpp dem och gå vidare. Dessutom: Om du inte tillåter folk att inte respektera dig, kommer de snart att börja betrakta dig som konstig. DET är konstigt.
Christer skrev:
Tur att du finns SnookerPro, för balansens skull.
Tack!
Ironi är svårt!
Ungefär lika svårt som att när bensin och dieselpriset skall sänkas, enligt regeringen, då diskuteras var gatubrunnar skall placeras och varför brunnarna är sänkta eller varför spårbildningen i vägen verkar stämma med personbilar med dubbdäck trots att det är lastbilarna som sliter på vägen mest.
Att räkna in fiktiva höjningar som inte skett är som att Arla skulle annonsera att dom sänker mjölkpriset till årsskiftet med 10 kr/l för det hade dom planerat att höja med men dom avstår...😀
Om skatten på mjölken sänks så är det väl ganska självklart att man kan se hur det påverkar priset i jämförelse med om den inte sänks - allt annat lika.
Däremot kan du ha en poäng i att politikerna inte kommunicerat förändringarna på ett smart sätt. Men det är ett annat resonemang.
Produktionspris +högre skatt *moms blir ett högre värde än
Produktionspris + lägre skatt * moms. Svårare än så är det inte.
Apex skrev:
Mr Snoid skrev:
Men vad spelar det för roll, brunnslocken är gjorda för att tåla trafiklast och kunna köras över.
Flera sträckor jag vet om där brunnslocken är ”insjunkna” i asfalten och bildar kanter som är osköna att köra över i 70 km/h.
Precis så är det kalmar, men tänker dock mest på stadsmiljö och 40 sträckor. Förstår inte varför så många är nedsänkta måste vara nedsjunkna. Resultatet blir ju att man svänger lite galet över vägen för att undvika dom.
Beror på bristande underhåll.
Dom skall självklart ligga i nivå med asfalten
Kommentarer
AL,
Det du säger är alltså att man ska strunta i problemen och bara hantera symptomen?
Bara så att jag hänger med - vad har din fråga med topic "Regeringen vill sänka skatten på bensin och diesel" ?
Jag ser ingen koppling.
Mäkinen; Om man tittar i IPCC så är Sveriges bidrag till de där troliga +3-3,5 graderna år 2100 någonstans kring 3/1000 grader. Detta under förutsättning att vi uppfyller det vi lovat.
Jag säger att vi skall lägga resurser på det vi kan påverka. Det betyder att bygga om infrastruktur efter den syndaflod som ändå kommer - med eller utan svensk hjälp.
MVH AL
AL du skriver ” Vägslitaget kvarstår dock (då det främst tillskrivs tung trafik)”
Stämmer inte det är bilar med dubbdäck som sliter mest på vägarna.
AL du skriver ” Vägslitaget kvarstår dock (då det främst tillskrivs tung trafik)”
Stämmer inte det är bilar med dubbdäck som sliter mest på vägarna.
Ja dubbdäcken sliter rejält (en faktor 30 mot sommar).
Men den tyngre trafiken är ännu värre (se den s.k 4-potensregeln), betydligt värre t.o.m
MVH AL
Mc
Om du hänger med i tråden så diskuteras huruvida bilisterna betalar för mycket för utsläppen. Min poäng är att klimatförändringarna redan är en realitet och att vägnätet drabbas av översvämningar eller på annat sätt utsätts pga klimatförändringar. Om vi har fler och större översvämningsområden framöver kommer det innebära stora samhällskostnader. Så vem betalar för dessa?
AL. Vet att du gillar siffror och statistik men när det gäller slitaget på vägarna bryr jag inte det minsta om någon statistik. Jag kör miltal på alla typer vägar och ser slitage på vägarna speciellt spåriga vägbanor och skulle dessa vara från tung trafik så skulle det vara specialare med väldigt smal spårvidd plus att på motorvägar där jag kör har även vänster körfält spårig vägbana där sällan den tung trafik dominerar.
Axa: klimatet har alltid ändrats. Vem har tagit notan då?
Men i princip skall bilisterna betala för sådana saker som du beskriver. Problemet är bara att det inte finns någon metod för att dels skatta omfattningen och ännu mindre hur stor del den marginella bilresan bidrar med till morgondagens översvämningar.
Ännu svårare är det förstås att få samtliga av världens bilister att acceptera sitt betalningsansvar - det går ju inte ens idag varav världen också bränner fossil energi som aldrig tidigare
Min slutsats är därför att 3-3,5 graders-scenariot år 2100 (som räknar med att utsläppen kommer att stagnera redan år 2030) kommer att få justeras upp mot + 4-4,5 graders uppvärmning år 2100.
MVH AL
2TTS
Regeln jag hänvisade till tidigare säger att den relativa nedbrytningen från ett fordon med
axellasten A jämfört med ett fordon med axellasten B är (A/B) upphöjt till 4.
Det betyder exempelvis att en axellast på l0 ton har l0 000 gånger större nedbrytningseffekt på vägen än en axellast på 1 ton. En fördubblad axellast från 4 ton till 8 ton ökar nedbrytningseffekten 16 gånger.
En 60 tons tradare med fem axlar får alltså en nedbrytning om 12,5/1upphöjt till 4, eller dryga 24 tusen gånger högre slitage än en 2-tons personbil utan dubbdäck. Dubbdäcken är dock ingen hälsokur för vägbanan. De ökar slitaget 30 gånger - under förutsättning att det är barmark. På is eller snö är slitaget av uppenbara skäl mycket lägre.
Det slitaget betalar inte den tunga trafiken ( eller dubbdäcksbilisten) via bränslenotan.
MVH AL
Märk väl att jag inte i tråden skrivit något om skattenivån på bränslen Likväl så kommer samhällskostnaderna för konsekvenserna av klimatförändringarna att skena. Något jag är övertygad om. Vi kommer få betala på ett eller annat sätt.
Kalla det för skatt på bränsle, miljöskatt eller what ever men degen kommer behövas.
Exakt så är det, och därför används endast antalet standardlasbilsaxlar vid dimensionering av en väg. Personbilstrafiken är helt oväsentlig.
För att råda bot på dubbslitage så används asfalt med extra mycket och hårt stenmaterial. Därav de nordiska ”bullrande” asfaltvägar. Kvartsit eller porfyr är absolut bäst, men nu mer har man sänkt kraven på stenkvalitetendå slitaget från moderna dubbdäck (antal dubbar och utstick eller slitage de åstadkommer reglerar hur ett dubbdäck får vara t.ex har Nokian testat och påvisat lågt slitage trotts att de har mycket dubb) är betydligt lägre än vad det var för trettio år sedan, samt att andelen dubbdäck minskat. Så därför ser man nu sällan dyr kvartsit eller porfyr i asfalten på de högtrafikerade vägarna.
Värst slitage/deformation på vägen står lastbilar med supersingeldäck. En fullastad timmerbilar med 26 däck som fördelar lasten är inte alls lika skadlig för vägen.
AL och Mr Snoid är ni ute på vägarna och kör bil i så fall ta på er glasögon. Spelar ingen roll vilka matematiska formler som används då dessa uppenbarligen inte stämmer i praktiken, det är dubbdäcken som sliter mest på vägarna i vilket fall på de tusentasmil vägar jag har kört på.
Som sagt jag kör en hel del bil och i princip alla spåriga vägbanor har spårvidd som bilar inte lastbilar. Råder alla att uppmärksamma detta, mycket lätt att se att det är bilar som har slitit upp vägen. T.ex vid regn för att undvika vattenplaning så räcker det med att köra lite vid sidan om spåren. Senaste tiden har jag kört på en motorväg där vänster körbana har djupa spår(åker inte så många lastbilar där) den håller på att asfalteras om för tillfället.
Rent praktiskt/erfarenhetsmässigt kan jag nog säga att mina erfarenheter påminner väldigt mycket med de 2TT2 redovisar ovan ang spårbildningen.
Jo då, jag kör drygt 3000 mil/år.
Har förövrigt jobbat med vägunderhåll och vägprojektering i drygt 30 år.
Och det är ingen som påstått att inte dubbdäck sliter på beläggningen. Förövrigt brukar man även ha lägre kvalitetskrav på stenen i toppbeläggningen på ”omkörningsfilen” på motorvägar. Du kan även fundera på hur många år sedan, den där motorvägen du åker på, omkörningsfilen fick nytt slitlager.
Men så klart, baserat på dina empiriska studier, så har du rätt. Trafikverket och VTI har tydligen haft helt fel i alla år 😉
Men du kan roa dig med att läsa på lite om orsak och prioriteringar i Trafikverkets underhållsplan.
http://trafikverket.diva-portal.org/smash/get/diva2:1656260/FULLTEXT01.pdf
Nu var det påståendet att dubbade däck sliter mest på vägarna som jag bemötte 2TT2. Det är inte korrekt. Det som sliter överlägset mest är den tunga trafiken, vilket är lätt enkelt att förstå då en tradare på 60 ton är betydligt tyngre och omsätter betydligt mer energi än en personbil.
Att dubbdäck sliter är dock också sant, och då särskilt i jämförelse med ett par vanliga friktionsdäck. Det bidrar förstås till de spår i vägbanan som du är inne på. Det går inte att förneka.
Men det finns konkreta värden över det här som är framräknade av VTI. Vill du kan jag leta rätt på dem om det gör det enklare att förstå. Men om jag inte kommer ihåg helt fel så går det en sisådär 900-1500 personbilar på en tradare (räknat som mg/km) i slitage. Siffran är osäker då det var länge sedan jag läste måttet.
Kommer du ihåg Snoid?
MVH AL
Jo jag är med på diskussionen, men vad menar du är kopplingen mellan bilarnas utsläpp och översvämningsskadade vägar?
Om det nu vore utsläppen som orsakade översvämningarna...så borde rimligen de värsta miljöbovarna betala och inte bilarna.
Dvs vad har detta med skatten på bensin och diesel att göra ?
Lastbilar borde mao ha fler axlar att fördela lasten på.
Finns det regler på detta?
Jag är inte insatt i dessa frågor
Och det är det lastbilar har som får väga totalt 74 ton
Det är både Max axelryckning och bogietryck, samt även avståndet mellan axlarna som ger hur en lastbil är konfigurerad.
Här kan du läsa på hur det fungerar
https://www.transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/Yrkestrafik/Gods-och-buss/Matt-och-vikt/viktbestammelser/tillatet-axel--boggi--och-trippelaxeltryck/
Mc
Klimatförändringarna har med utsläppen att göra. Konsekvenserna av klimat behöver ekonomisk täckning. Om man sänker skatten på bränsle så behöver man intäkt från annanstans. Det lär hur som helst belasta transporter på något sätt.
Nu kommer det fram att skatten på diesel inte alls sänks, utan höjs!
Från en TT artikel: - "Regeringen uppger att de behöver höja dieselskatten på grund av den svaga kronkursen och EU-regler." Vidare läser man: - "Att sänkningen på diesel i själva verket är en höjning (15 öre) jämfört med i dag var inget som Ebba Busch och Oscar Sjöstedt pratade om på pressträffen." Mera: - "Enligt promemorian pekas bilägare i Stockholms, Uppsalas och Jönköpings län ut som vinnare på förslaget." Glesbygdsbefolkning ? Känn er blåsta.
Sicken soppa! :-)
TTs sakliga artikel finns på bl.a. NT.se.
Varför sitter brunnslock så ofta exakt där hjulen kör över?
För att den tekniska infrastrukturen i marken, vatten- avlopp färskvatten, kablar Mm ligger i vägen. Det. Kommunen kan ju inte ha en massa servitut för ledningar genom privata fastigheter.
Så för att ha dom liggande på den egna fastigheten och för att det skall vara ”enkelt” att reparera så ligger oftast avlopps- och dagvattenledningar i vägen. Dom ligger frostfritt på ett par meters djup så schakten för ledningen blir djup och för att schakta säkert så måste man ha viss släntlutning. Så ledningen hamnar därav oftast nån stans i mitten av gatan
Det är en bra fråga.
Jag undrar vaarför bbrunslock sitter 3-4 i par bredvid varandra i Kalmar. Har aldrig sett det någonstannanstans i Sverige. Överallt finns ås klart brinnslock, men i Kalmar sitter dom tyvärr 3-4 och ibland 5st precis bredvid varandra. Man undrar ju om de som tänkte ut dom hade en hjärskada eller varför sätter man så många brevid varandra. Har bott t.ex. i Östersund och där finns det oftast inte mer än en brunn på ett ställe och då i kanten av en väg för att inte störa vägen, men i Kalmar har de totalt tappat hjärnan och satt 3-4-5 st på exakt samam ställe och då menar jag exakt samma sälle,de sitter med mindre än en dm ifrån varandra. Hur fan kan det vara nödvändigt och vem var full nog att komma på e sådan dum sak när andra städer inte varit dumma nog att komma på samma sak?
Inget man kommer på Bejje.
Be att få en ledningskarta från kommunen så kan du se vad som finns i gatan och varför det finns brunnar där.
El, vatten, avlopp, dagvatten, tele, fjärrvärme. Där har du sex olika kablar/ledningar som finns i gatan. Och självklart behövs brunnar för kopplingar, rensning Mm.
Så ser att du har noll koll på projektering av teknisk infrastruktur.
Till det kommer även alla optokablar där olika leverantörer har sina egna
Jag bara undrar hur jävla full de var när de tänkte ut detta?
Som sagt, många ställen har en brunn, men varför måste man ha 4-5 på samma ställe? Detta måste kommunen svara på för det är så sjukt dåligt att man kan inte ens förstår det.
Mr Snoid, tror alla förstår varför brunnslocken finns, men fråga gällde placeringen EXAKT där hjulen kommer finnas om man håller sig rätt placerad i filen.
Kunde man inte placera dom utanför linjen eller i mitten i filen så man körde över dom med hjulen på var sida?
Läs min invändning igen. Om det som du påstår stämmer, borde man isåfall ta slantarna från de som VERKLIGEN skitar ned. Och det är inte bilisterna
Mc
Visst. Slantarna behöver in. Var de ska tas är en annan fråga och utmaning. Även om man beskattar de verkliga miljöbovarna så kommer det i slutändan ändå belasta konsumenter.
Axa; En samhällsekonomisk kostnad slår mot hela den samlade populationen. Den rör inte bara staten eller kommunerna.
Samma sak med onyttorna kopplat till de felaktiga priserna. De bärs av oss alla.
Läs gärna länken jag gav dig tidigare så klarnar nog bilden.
MVH AL
AL
Jag tror vi ser olika på ”onyttorna”…
Kan någon vänlig själ tala om för mig varför den "billiga" bensinen sänks med 1,64 kr medans den dyra dieseln bara sänks med 0,43 kr. Har det med reduktionsplikten att göra?
Blir ingen sänkning med 1,64 - den s k sänkningen var fiktiv och inräknade en höjning som annars enligt tidigare beslut skulle komma till årsskiftet. Och jag läste nånstans att frånsett ev sänkning p g a reduktionspliktens förändring så skulle det snarare bli en liten höjning på dieseln - sant eller inte är nog svårt att veta.
Det kan jag inte bedöma. Jag föredrar dock att lyssna på forskningen och då särskilt den delen som tillhör ingenjörsvetenskapen. Godtycke och gissningar lämnar jag åt prästerna och tokstollarna.
Men det som är viktigt att komma ihåg är att när vi talar om samhällsekonomiska kostnader och nyttor så rör det hela den samlade ekonomin.
Det är skillnad på statens utgifter och samhällets kostnader.
Ifråga om bränsleskatter r det därför ett samhällsekonomiskt perspektiv som är av intresse, inte vem som tar in pengarna.
MVH AL
Det handlar om att jämföra mot ett alternativ där man inte sänker skatterna. Och då blir prisskillnaden den som anges.
Den absurda nivån på Reduktionsplikten slipper vi lyckligtvis efter årsskiftet.
MVH AL
De flesta tror nog att sänkningen relaterar till dagens dieselpriser - inte till en fiktiv nivå efter årsskiftet.
Dom hamnar där dom hamnar för att man så klart inte kan gräva en två meter djup schakt med lodräta slänter. Det skall vara byggbart och möjligt att underhålla utan allt för stora insatser. Om man nu skulle lägga dom i kanten, så går inte det. För där ligger ofta rännstensbrunnar.
Men vad spelar det för roll, brunnslocken är gjorda för att tåla trafiklast och kunna köras över.
När marken inne staden är fylld av olik teknisk infrastruktur så är då inte att bilisterna inte skall behöva köra över det överkörbara brunnslocket som är fokus utan mer att undvika att få kollisioner mellan de olika kablarna och ledningarna som ligger kors och tvärs i marken. Så brunnslocken lär du hitta lite över allt i gatuprofilen.
Ja de flesta är ju såpass obegåvade att de inte kan lägga ihop produktionspris+skatt gånger moms och själva se skillnaden mellan hög och låg skatt.
Och den typen av människor bör nog helst pyssla med andra saker än ekonomi.
MVH AL
Snoid: är inte brunnslocken D400-klass?
MVH AL
Flera sträckor jag vet om där brunnslocken är nedsänkta i asfalten och bildar kanter som är osköna att köra över i 70 km/h.
Precis så är det kalmar, men tänker dock mest på stadsmiljö och 40 sträckor. Förstår inte varför så många är nedsänkta måste vara nedsjunkna. Resultatet blir ju att man svänger lite galet över vägen för att undvika dom.
Apex och Bejje
Ja, och så är det här i stan. Men jag kan ju tycka att kommunen skulle kunna ta ett större ansvar för att åtgärda detta när det läggs ny asfalt. Jag har för mig att det ska gå att lägga på en distansring på brunnen så att locket hamnar snyggt med nylagda asfalten. Men jag antar att de är för snåla för det.
Särskilt första stycket: Man vill ju tro att det borde vara självklart för alla att en 60-tonnare manglar underlaget mångfalt mer än vad en personbil gör (om så med dubbdäck). Problemet i alla trådar är att inte många begriper någonting. Några få verkar ha koll på att luftmotståndet ökar med kvadraten om farten dubblas, men sedan är det stopp med allmänbildningen. Inte många förstår heller den kinetiska energin. Ett föremåls vikt ökar med cirka 40 gånger när ett fordon kolliderar med något om fordonet körs i 50 km/h. Vid 100 km/h multipliceras vikten med fyra, vilket betyder att en pryl som väger 500 gram, väger 20 kg vid en krock i 50 km/h men 80 kg i 100 km/h. Det är inte lätt att diskutera med folk här i trådarna när baskunskapen är så låg.
Tur att du finns SnookerPro, för balansens skull.
Tyvärr ligger väl TTs avslöjande artikel om regeringens senaste utspel bakom betalvägg i tidningarna.
https://nt.se/ekonomi/politik/artikel/sankt-skatt-pa-diesel-ar-i-praktiken-en-hojning/r9pvq8ol
Här i NT.
Praktiskt för Tidögänget att det är så. :)
Att räkna in fiktiva höjningar som inte skett är som att Arla skulle annonsera att dom sänker mjölkpriset till årsskiftet med 10 kr/l för det hade dom planerat att höja med men dom avstår...😀
Tack!
Ironi är svårt!
Ungefär lika svårt som att när bensin och dieselpriset skall sänkas, enligt regeringen, då diskuteras var gatubrunnar skall placeras och varför brunnarna är sänkta eller varför spårbildningen i vägen verkar stämma med personbilar med dubbdäck trots att det är lastbilarna som sliter på vägen mest.
Om skatten på mjölken sänks så är det väl ganska självklart att man kan se hur det påverkar priset i jämförelse med om den inte sänks - allt annat lika.
Däremot kan du ha en poäng i att politikerna inte kommunicerat förändringarna på ett smart sätt. Men det är ett annat resonemang.
Produktionspris +högre skatt *moms blir ett högre värde än
Produktionspris + lägre skatt * moms. Svårare än så är det inte.
MVH AL
Beror på bristande underhåll.
Dom skall självklart ligga i nivå med asfalten
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.