Allt eftersom den tunga trafiken ställer om till el är det mycket som behöver falla på plats. Transportföretagen varnar att det är för dyrt.
Allt eftersom den tunga trafiken ställer om till el är det mycket som behöver falla på plats. Transportföretagen varnar att det är för dyrt.
Kommentarer
Det kommer att krävas stora ingrepp i naturen och medföra extremt höga kostnader för att få distribution av nödvändig el med de höga effekter som krävs till alla dessa laddare.
Men det kommer att dröja väldigt länge innan de dieseldrivna tradarna är ersatta med elektriska, försäljningen av nya fossila tradare är ju avsevärt större än den bråkdel elektriska som säljs.
"– Elnätet är bekymret. Ute vid motorvägen behöver vi plötsligt få samma effekter som krävs för tre-fyra villakvarter, säger Fredrik Jonsson på Skellefteå kraft till SvD."
Så sant som det är sagt och nåt som en del elbils-ivrare lite väl ofta glömmer. Och inget som man löser på en kvart - om man säger så. Och det gäller nog inte bara "ute vid motorvägen" - säkert minst lika svårt på många andra ställen. Behovet av mycket hög effekt lite varstans är nog ett av de större problemen när vi talar om elektrifieringen av fordonsparken. Inte att vår elenergi inte skulle räcka utan att det kommer att behövas tillgång till väldigt höga effekter på många platser - och då inte minst för el-lastbilarna. Det kommer hur som helst att bli en dyrbar utbyggnad av elnätet. För oss som mest kommer att ladda med relativt låga effekter hemmavid är det nog lösbart men det är snabbladdare med mycket höga effekter som kommer att bli ett bekymmer och generera höga kostnader.
Elnätet är bara ett bekymmer för de som lider av vanföreställningen att ett eldrivet fordon tvångsmässigt måste "tankas" på samma vis som fossildrivna fordonet...
Vi befinner oss fortfarande i batteriernas stenålder.
Med tanke på sträckan som lastbilar kör så förstår jag att man måste ha snabbladdning efter vägen som är tillräckligt snabb och att fordonet klarar att få tillräckligt med energi på 45 min rast efter 4.5 timmar körtid.
När båda dessa saker är lösta lär det säljas betydligt fler el lastbilar.
Just nu är det mest lastbilar som klarar körningen på batteriet som säljs.
Då laddar många på åkeriet över natten.
Men håller med att nu när Mercedes blir först med Megawatt stödet som klarar att ladda på 45 minuter rasten så lär elnätet stärkas upp rejält för att kunna bygga ut dessa stationer
Alla transporter är inte långväga. Vi har transporter till och från kunder och terminaler som understiger 4,5 timmar. Har man en smart lösning med laddningsmöjlighet i terminalernas laddluckor och parkeringarna där distributionsbilarna står uppställda när de inte används är de tekniska problemen ett mindre problem.
De långväga transporterna kan gå på järnväg så länge det finns järnvägsspår och anslutningar till terminaler till dem.Så, det är ekonomi och inte teknik som sätter käppar i hjulen.
Då får vi väl samma utveckling som med små batterifordon. Stora flertalet vågar ju knappt hålla 100 på motorvägar - så kallade Yarisemulatorer.
Kommer eldrivna lastbilar att ha en praktisk "toppfart" på 60 då?
Vi behöver inte uppfinna hjulet på nytt. Det finns redan ett eldrivet och energisnålt transportslag för gods, nämligen tåg. Det är där det mesta långväga godset borde gå. Vore oerhört mycket smartare att åtgärda flaskhalsarna i järnvägsnätet och förbättra underhållet av spåren än att anpassa hela infrastrukturen efter oändliga långtradarekipage som korkar igen vägarna.
Det ena behöver inte utesluta det andra. Tåg är bra för sitt ändamål medan lastbilar och tradare passar bättre till annat.
Elektrifieringen kommer att nå även den tunga trafiken och det blir den lägre energikostnaden som kommer vara drivande.
Redan idag köper många företag in ellastbilar. Inte bara för PR utan också för att det blir billigare än att tanka tokstolle-diesel.
Nästa steg borde bli mellanstora bilar med fasta körscheman och där laddinfrastruktur kan byggas baserat på vald rutt.
Sist blir nog de stora bilarna som kör på uppdrag och där det inte finns färdiga körrutter. Dessa senare blir nog också de som kommer ta längst tid och då orsakat av de stora investeringar som krävs.
Nej, tåg och sjöfart kan inte ersätta allt.
MVH AL
Nej, visst behöver inte det ena utesluta det andra. Men det minsta man kunde göra är att ge järnvägen vettiga förutsättningar att konkurrera. Idag lider järnvägen av ett antal flaskhalsar och bristande underhåll som sätter ned hastigheterna kraftigt för godstågen och att man ibland måste säga nej till tåg, samtidigt som det bisarrt nog finns en form av kilometerskatt på järnväg (banavgifter) men inget motsvarande på väg. Hur man än vänder och vrider på det, går det alltid mycket mindre energi till att köra svarvade hjul på räls än gummihjul på asfalt. Det är oklokt att inte använda den fördelen där det skulle vara möjligt att ordna.
Nej jag håller med dig om detta.
Men det är nog mest en politisk och resursfråga. Politiker följer en helt annan skola än vad som är rationellt.
Men införa kilometeravgifter på tung trafik vore ett bra första steg i alla fall. Bygga bort flaskhalsar tror jag är svårare
MVH AL
Ett sätt att stimulera övergången till ellastbilar är att subventionera dessa genom till exempel investeringsstöd, reducerad ränta på investeringslån. Chaufförerna upplever, vad jag hört, att de inte är lika trötta efter arbetspassen i ellastbilar, vilket beror på vibrationer och oljud från motorer/transmission.
Snabbladdning för lastbilar kommer lösas sig, de kan bygga ut efterhand. Liksom gjordes för p-bilar.
Kan inte se något motiv till att subventionera sådana transporter.
Normalt sett behöver man visa upp någon form av positiv extern effekt kopplad till subventioner av transporter.
Och jag kan inte komma på särskilt många sådana. Kan J.L?
MVH AL
Här borde man tänka om, varför så stora fordon? Tänk mindre bilar med med lastkapacitet men inte behöver så stora batterier. Gör två bilar istället för EN stor.. eller kanske tre mindre lastbilar istället för en stor som måste släpa runt på stora batterier...
Hur tänkte du nu? Om du tänkte alls. Så det skall åka in 3 timmerbilar i skogen istället för en med släp och det skall du få ekonomi i?
en tanke. Avgiftsbelägg motorvägarna för fordon över 3.5 ton och reducerad eller ingen avgift för eldrivna lastbilar. Det skulle påverka utvecklingen framåt och låta de utländska åkerierna få vara med och betala. Nu åker de snålskjuts på den svenska marknaden utan att betala för sitt vägslitage.
En registrering vid gränserna för att kunna debitera lastbilarna som passerar vägtullar räcker.
+1 miljon på det Christer. Vargen klarar oftast att tänka noll. Skall man även ersätta ett godståg på flera tusen ton med hundra mindre?
Scania satsar stort, var där och jobbade för några veckor sen, de har byggt både batterifabrik och håller just nu på att bygga om linan för att tillverka ellastbilar, tror den skulle vara klar V34. Var 20e minut skulle ett batteri dyka upp och installeras.
Om det finns kunder fick jag inte reda på.
Enligt ”begåvningsreservens” strålande logik här i trådarna spelar det ingen roll om det finns någon efterfrågan. Den kan nämligen skapas ur tomma intet. Så Scanias miljardinvesteringar kommer visa fin vinst från dag ett (också det stick i stäv med tillgänglig forskning inom området)
Hur det går till vill personen bakom dessa revolutionerande rön inte utveckla🤣
MVH AL
Fast helt seriöst A.L - visst kan tillverkare göra innovationer som innebär nya produkter som köparna inte tidigare efterfrågat för att dom inte hade en aning om dessa - och sitt egna eventuella behov av dessa. Lite åt det hållet kan man väl anse att iPhone var när den dök upp även om det fanns lite spridda skurar av "smartphones" även tidigare men som inte direkt tagit marknaden med storm - för att ta ett exempel. Plötsligt blev denna produkt ett måste för vissa att visa upp sig med - oavsett reellt behov eller inte just då. Nu är ju en sån lur eller en Android-lur närmast ett måste men just då var ju det faktiska behovet för många inte riktigt lika stort.
AL det handlar om att göra diesellastbilen och ellastbilen likvärdiga ur ett kostnadsperspektiv. Om så inte sker kommer åkerierna inte ha en chans att konkurrera med ellastbilar och konsekvensen blir en långsam omställning med utbrett missnöje. Pengar verkar inte vara något problem för staten med tanke på tokstollarnas politik.
I dessa spalter hör vi ju ständigt hur överlägsna elbilarna är i praktiskt taget allt - gäller alltså inte detta för el-lastbilarna, J.L (OBS - en smula ironiskt) ?
Pi: Det fanns ett behov av att vara uppkopplad via telefon, dator eller vad man nu kallar det långt före IPhone.
Det IPhone gjort är att man förbättrade funktionen med grund denna efterfrågan (vid sidan av att kunna kommunicera via text och samtal) radikalt.
Så knappast ett planterat behov lika lite som att elbilen inte är ett planerat behov av transporter.
Var ångmaskinen planterat behov Eller en teknisk lösning som matchade behovet bättre? Det är den frågan du behöver ställa dig.
MVH AL
Ja, och det är det bara producenterna som kan fixa, vilket förstås också kommer att inträffa på precis samma sätt som det gjort hos personbilarna.
Kostnadsneutraliteten är redan här. Men det är inte bara kostnaden man skall jämföra mot utan också nyttan.
Annars blir det felaktigt.
Och där hamnar man i det resonemanget jag redogjorde för tidigare, d.v.s kan J.L peka på några positiva externa effekter kopplat till ellastbilen?
Jag kommer på några få, men egentligen inte så positiva utan snarare en reduktion av de negativa.
Och det är positiva externa effekter som man behöver visa upp för att motivera subventioner av transporter.
MVH AL
A.L - nu råkar det vara så att jag tillbringat ett helt arbetsliv inom dator-branschen och som jag nämnde - det fanns alternativ före iPhone men det var inte så många som kände behovet. Personligen testade jag de flesta lösningar som kom fram och använde dom dagligdags men de flesta av mina bekanta såg mig mest som en nörd och mina elektroniska mojänger var inget som efterfrågades. Det var ju initialt inte så mycket nyttigheter som kunde utföras utan dessa kom ju med tiden - när tekniken blivit hyfsat etablerad och standardiserad (iPhone/Android). Vi hade ju några till alternativa plattformar ett tag men det var för många att underhålla för programvarubranschen så det riktiga uppsvinget med nyttiga applikationer kom ju i o m standardiseringen till de två plattformar vi i huvudsak har idag.
Och idag har man ju svårt att se att man klarade det dagliga livet utan dessa mojänger. Som bl a mer eller mindre slagit ut kamerabranschen dessutom - nåt man hade svårt att tro när man testat de första kameraförsedda mobilerna (alltså före Smartphones).
Ja Pi, men nya tekniska lösningar som (oftast) effektiviserar har inget med plantera ett behov att göra.
Vad de gör är att de löser ett problem eller ett behov bättre. Det är också därför som FoU är central i all ekonomisk tillväxt. Ångmaskinen som sagt - listan kan göras oändligt lång.
iPhone är ett strålande exempel på en innovation som ökar matchningen och tillgängligheten. Där har man en lösning som både effektiviserar och gör åtkomsten till allehanda lösningar intuitivt enkel för den breda massan som inte tillhör den där kretsen som är beredd att lägga tid, pengar och kraft på speciallösningar. Behovet av Kameran, plånbok, nycklar, banktjänster, ID, kommunikation och gud vet allt ligger i telefonen istället för i en egen enhet.
Så iPhone är inte ett skapat behov utan en lösning som tillgodoser behovet bättre.
MVH AL
A. L - skapat eller inte men innan apparaten kom var det nog inte så många som efterfrågade denna mojäng. Och det tog några år innan alla funktioner och appar som vi tar för givna idag fanns på plats. Som vanligt så måste ny teknik få mogna innan den är riktigt användbar. Och jag tror knappast att den stora massan efterfrågade t ex Mobilt bankid innan iPhone och Android fanns på banan. Men du håller kanske inte med mig och det är helt Ok.
Nya prylar ny teknologi följer principiellt , innovation, tidiga anhängare/köpare (högt pris, statusmarkör), lyhörda kunder i massmarknaden, (medelklass, ganska köpstark andel, eftersläntare ( lägre priser marginalpress) och sist de som är "teknikfientliga" och tvingas in i tekniken. Principen gäller även modetrender som tex SUV, kläder, Padel (sport) och beroende på bransch/ produkt går tiden olika fort från vagga till grav.
Pi: missen du gör i resonemanget är att du blandar ihop tekniska innovationer med skapade behov.
Nej, det var ingen som efterfrågade vare sig ångmaskinen, kamera, plånbok eller bilen innan den kom.
Lösningen på ett problem ändrar sig över tid och det är till99% tekniken som ligger bakom det.
Det finns behov av att ta kort innan iPhone
Det fanns behov av att kunna legitimera sig likaså
Det fanns även ett behov av att kunna gå till banken
Och så även en rad av alla andra funktioner som idag hittat in i telefonen.
Så en iPhone är en lösning och en bättre sådan än vad som tidigare erbjöds för att lösa ett specifikt behov.
iPhone är alltså inte ett skapat behov, utan ett lösning för att tillgodose det samma
MVH AL
Går inte att uppdatera:
Men poängen är att behoven oftast är ganska konstanta.
Människan har alltid försökt förflytta sig. Antingen via gång, cykel, tåg, häst, boskap, månraket eller bil, flyg, helikopter, hundsläde, snöskoter eller båt. Det som drivit utvecklingen där är tidsvinsterna och handeln. Kort och gott. Ny teknik har gjort att vi kan förflytta oss allt längre sträckor på kortare tid och med mindre förluster i form av olyckor och miljöpåverkan. Transportbehovet kvarstår; men lösningarna ändrar sig.
Samma sak med kommunikation. Där vi tidigare pratade med varandra ersattes senare med brev, böcker och tidningar. Därefter kom telefonen, persondatorn och så småningom smartphones. Behovet av kommunikation kvarstår. Lösningarna förändras.
Ett tredje exempel rör livsmedel. Av naturliga skäl har vi alltid behövt äta och även släppa ut restprodukterna. Från början jagade vi och åt det som naturen erbjöd. Sedan började vi odla egen mark och idag producerar vi i stor skala med hjälp av teknologi. Därtill gräver vi inte längre ner vår avföring utan skickar den till ett reningsverk. Åter, behovet kvarstår, lösningarna ändras.
Att äta och gå på toaletten samt kommunicera är basala behov. Att kunna transportera sig är inte det. Men det är ändå något som människan alltid gjort, i varierande omfattning och på olika sätt.
Behoven är alltså inte skapade av någon annan utan är ganska konstanta.
MVH AL
Blanda inte ihop basala behov med andra behov.
A.L - åter, de funktioner vi idag har i våra smarta (?) telefoner är på många sätt utmärkta men det var inte kundkrav som i första hand låg bakom lanseringen av iPhone/Android-lurar utan snarare kommersiella orsaker - man ville helt enkelt sälja mera. Om man får spekulera lite - dety gör ju de flesta här. Att vi sen, så småningom, anser att detta är nåt oersättligt är en annan sak och indikerar väl snarast att upphovsmännen bakom dessa apparater gjorde det mesta rätt men det bevisar inte att det var kundkrav som drev fram denna industri. Sen ligger det nog en del i det J.L skriver i inlägget ovan.
Sen är givetvis inte de grundläggande behoven skapade - där är vi helt överens. Men till dessa hör varken en smartphone eller en SUV - för att ta ett par diskuterade exempel.
Men som sagt - inget ont i dessa produkter men MIN uppfattning är att en hel del "behov" kan härledas till ny teknik som alltså accepterats brett av kunderna men ofta efter en "inkörningsperiod" och därefter blivit en naturlig del av vardagen. De är alltså inte primärt sprungna ur direkta kundkrav utan av nya, tekniska möjligheter som man ser en kommersiell möjlighet i. Men jag misstänker att vi inte är överens.
Nej Pi, vi är inte överens. Den tillverkare som utvecklar en produkt utan tänkt målgrupp existerar inte imorgon. Det blir konkurs direkt. Det är varenda utvecklingsprocess inriktad på. Läs gärna MIT:s forskning inom området.
Du nämnde Iphone, men den hade redan en definierad målgrupp när den kom - och likaså ett tydligt behov. Mobiltelefonmarknaden var redan då enorm, persondatorn likaså. Iphonen kunde vända sig till båda dessa grupperna - och blev också en stor succé då målgruppen var enorm (kontra en vanlig mobil).
Därefter har det byggts in mer funktionalitet i både persondatorn som Iphone, precis som att digitaliseringen i stort i samhället ökat. Det är inga skapade behov, utan nya lösningar för människorna som bättre matchar behovet.
Vi kan också överföra detta på bilarna. De har också blivit bättre allt sedan T-forden. Men fortfarande handlar det om att kunna förflytta sig (till en rimlig kostnad). Där har du behovet. Lösningarna kan sedan se olika ut. En del är rent skräp, medan annat är bättre:-). Men behovet är att förflytta sig själv och lite bagage mellan punkt A - och B.
Test av ny teknik syftar till att skapa högre matchning mellan utbud och efterfrågan. Det är nog det du tänker på med din inkörsperiod. Och det är inte heller ett skapat behov.
Men jag upprepar det jag har skrivit tidigare. Den som kan visa hur man skapar ett behov ur tomma intet skulle bli ekonomiskt oberoende för all framtid och dessutom lösa världens samlade miljöproblem, ekonomiska skillnader, svält och orättvisor. Det är nämligen inte möjligt att skapa ett behov.
MVH AL
MVH AL
Läs gärna det AL skrev Idag 17:34, igen
Det är nämligen en utmärkt förklaring
A.L - vi får verkligen hoppas att tillverkarna har tänkta målgrupper för sina kommande produkter men det var liksom inte det som var upprinnelsen utan dina idoga påståenden om att man tar fram produkter som konsumenterna mer eller mindre kräver - efter noggranna undersökningar.
Men jag har svårt att se att det var ett stort konsument-tryck som var orsaken till att Apple tog fram sin iPhone. Däremot hade dom säkert identifierat tänkbara målgrupper för sin nya produkt.
Det fanns ju redan s k Smartphones men dessa hade inte gjort nån succé - därav min tveksamhet till ett stort konsument-tryck efter denna typ av produkter just då.
Nåja - du har din övertygelse och jag har min. Längre kommer vi nog inte även om du alltid vill ta hem dina "matcher".
Pi: Att man utvecklar baserat på kundkrav och via förstudier är ett empiriskt väl belagt faktum. Det är just det som MIT har visat och som världens samlade bilproduktion bygger på. Det har måhända inte alltid varit så. Exempelvis så har vi ju skräckexemplet Saab där det på 70-talet fanns utvecklingsprojekt som företagsledningen inte kände till och som drevs parallellt (med resurser från den vanliga utvecklingsbudgeten). Ledningen fick insyn i detta och försökte sig först på ett samarbete med Mazda - där man just ville få kunskaper hur man bygger en bil baserat på kundernas efterfråga. Men samarbetet blev tyvärr aldrig av. Därefter var man i kontakt med en rad andra företag. Ford (som drog sig ur och köpte ett annat lik istället i form av Jaguar där det rådde samma lekstuga) och Toyota - som snabbt drog sig ur när man upptäckte saken (dessutom hade man sin Lexus på väg in). Till slut köpte GM hälften och införde en korrekt process. Men Saab gick ändå omkull. Ingenjörerna var duktiga på bilteknik men förstod inte värdet av att ha en kommunikation med den kommersiella avdelningen (som på denna tid satt med i alla utvecklingsprojekt hos japanerna). Läs gärna in dig på MIT:s studier så ser du.
Vad gäller Apple visste man att folk både vill ha en högre datorkraft, uppkoppling och enkel mini- MAC i kombination med en mobiltelefon. Man insåg redan tidigt att digitaliseringen var här för att stanna och skapade en produkt som möjliggjorde för den breda massan att använda de funktioner som redan fanns i andra telefoner och i persondatorn. Jag minns mycket väl att det fanns andra smartphones. Hade en själv (med en penna) som inte var i närheten av lika användarvänlig som iPhone. Det var inte så att huvuddelen av köparna inte använde en persondator. Tvärtom gjorde de allra flesta det. Så det Iphone gjorde var fortfarande att man förbättrade produkten och ökade matchningen mellan utbud och efterfrågan genom att utveckla en lösning som adresserade en del av datoranvändarnas behov. Räknar du ut den arean där så ser du varför Apple blev så framgångsrika eftersom den marknaden redan då var enorm. Åter alltså, det var tekniken som låg bakom framgången. Man hittade inte på något alls utan utgick från en marknad och kundkrav som redan existerade och byggde in dessa i telefonen.
Din avslutande infantila kommentar väljer jag inte att bemöta. Bättre än så borde du trots allt kunna.
MVH AL
A. L - det jag vänder mig emot i ditt resonemang är att det verkar som i stort sett all produktutveckling utgår ifrån kända kundbehov. Så är det givetvis ibland men ta t ex leksaksbranschen - där finns många exempel på skapade (och ofta kortlivade) "behov" - det vet om inte annat vi som haft barn. Men nu är vi åter långt ifrån trådens ämne så vi kanske kan släppa detta för denna gång.
Leksaksbranschen lär gå i konkurs snabbare än kvickt om barnen inte leker med produkterna
Så just där är behovet mer centralt än någonsin.
Svårigheten med att utveckla leksaker är nog snarare att behovet är svårt att kartlägga. En vuxen har ju inte barnens perspektiv - även om det förekommer infantilisering också hos vuxna.
Så att man missar i en insamling av data är heller inte samma sak som att skapa efterfråga.
MVH AL
Kort och gott Pi. Den som kan skapa efterfrågan måste lyckas stoppa den fria viljan. Och även om det finns en del tokstollar som ägnat sig åt det genom åren ( genom stoppa yttrandefriheten och via femårsplaner) så är det alltid några som inte lyder - trots aldrig så hårda straff
För jag antar att Pi inser att det han argumenterar för redan har prövats ;-). Eller?
MVH AL
Längre och längre från själva artikeln ser jag.
Nej egentligen inte;-). Hur behovet fastställs och omsätts i den praktiska produkten har en tydlig koppling till artikelns innehåll.
MVH AL
Ja du A.L - har du barn så borde du uppmärksammat vad reklam för nya leksaker kan åstadkomma. Tror du t ex att nån frågat efter dessa Tamagotchi-mojänger som dök upp för ett antal år sen och som sen försvann lika fort. Tror inte att dessa var en effekt av kundförfrågningar/kundkrav utan nåt som nån leksakstillverkare tog fram för att förhoppningsvis tjäna pengar - och givetvis såg till att den exponerades för våra barn.
Åter - det är alltså inte att grejor inte går att sälja för det gör de tyvärr alltför ofta utan det är att du framför att mer eller mindre alla produkter är en effekt av kundförfrågningar/kundbehov - vilket jag åter inte tror på. Att dom sen ändå går att sälja kan tillverkarna tacka reklambranschen och idag alla s k influencers för - speciellt när det gäller skitprodukter. Därmed inte sagt att det fanns ett reellt behov men människan är irrationell och tjatar barnen tillräckligt så får dom lite för ofta det dom tjatar om. Har du barn så borde du uppmärksammat detta - har du inte barn så kan jag mera förstå dina synpunkter just om leksaksbranschen.
Vi är inte överens i denna fråga och lär inte heller bli det oavsett hur länge vi plågar övriga läsare här med våra resp argument så jag avslutar gärna debatten nu. Och som sagt - jag kan absolut hålla med om att det många gånger finns kundförfrågningar/kundbehov bakom nya produkter men inte att det alltid finns sådana - tillverkarna kan alltså om dom är smarta faktiskt skapa en efterfrågan på en ny produkt även om nåt reellt behov knappast finns.
Slutligen - märk väl att jag inte på nåt sätt antytt hur vanligt detta med skapade behov är - bara att det faktiskt kan inträffa.
Pi, det är ditt fel att Volvo nu gör en rejäl förtjänst. Du har skapat ett behov av att transportera saker.
Mycket bra inlägg!
Jag håller helt med dig, även om andra "kunniga" inte gör det.
Pi: Att det finns en efterfrågan på leksaker kan nog alla som har barn intyga. Där tycks vi vara överens. Det finns även efterfråga på transporter, telefoner, mat, kläder, solstolar och gräsmattor. Alla har en rad olika producenter i olika prisklasser och utföranden
Misstaget du gör i sin argumentation är att du jämställer en teknisk lösning med ett skapat behov. Det blir givetvis inte rätt. Lösningen utgör utbudet - behovet är efterfrågan. Jämvikten handlar om punkten där dessa två kurvor skär varandra.
Många producenter kan missa att analysera behovet. Andra gör det inte. Detta kallas matchning och är ett stort forskningsområde inom mikroekonomi. Den som gör den bästa lösningen vinner kunderna.
Både Lego som TV-spel och Tamagotchi är en funktion av producenter som försöker möta barns behov av att leka. Det gör även leksaksbilar, dockor och vattenrutschbanor. Vem som blir framgångsrikast handlar om den som kan mäta behovet bäst. Det är alltså åter en fråga om data och inte ett skapat behov.
Om Pi menar att producenter investerar stora summor av sin omsättning i blindo så har han nog en helt annan erfarenhet av produktutveckling och styrelsearbete än vad undertecknad har. Det är nämligen inte så det går till och allra minst i ett börsdrivet bolag.
Men felet du gör är att du blandar ihop behovet med den tekniska lösningen.
Vi kan diskutera det här hur länge som helst. Men enklast blir förstås om vi diskuterat samma saker. Annars förstår vi nog inte varandra
MVH AL
Även John lever efter denna villfarelse. Dock utan att kunna berätta hur det går till😆
Men du får gärna komma med en mikroekonomisk jämviktsanalys där vi ser hur lutningen på efterfrågandekurvan då skapas i blindo - kopplat till det där som du inte kan berätta om hur det går till😂
Börja med att skatta eftefrågandefunktionen. Därefter gör du samma med utbudet. Hur ser funktionen ut och vilka ingående variabler ingår?
Vad blir sedan jämviktskvantiteten?
Vad blir jämviktspriset - eller är det också bestämt i förväg?
Vilka substitutionseffekter kan vi räkna med?
Kommer John svara? Nej, han vet ju inte ens vad jag frågar honom utan formulerar sina påståenden på egna fantasier.
MVH AL
Vad hände med regeringens projekt Elvägar? Ska de stora 60 tons lastbilarna gå på batteri?
Eller för den delen de nyligen beslutade 32 meters bilarna med totalvikter på upp till 80 ton.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.