Kul för Volvo att det går bra. Däremot tror jag, för framtiden, måste få till en prisvärd och vettig bil för stora massan. En naken v90 manuell för 500.000kr är långt bort för massan. Tror de hoppas stort på EX30, som är tänkt bli nya V40 (som Volvo borde fortsatt tillverka), men det gäller att priset kontra vad man får är vettigt.
Volvo V50 var väl en lämplig "kompromiss-storlek" på bil för den "stora massan". En efterföljare till den borde kunna attrahera många privatköpare om priset hålls på en rimlig nivå.
lsoderlund
Tveksamt om XC30 blir så mycket billigare än eldrivna XC40.
Så är det nog, tyvärr, men tror man behöver en volymbil för den stora massan. Det behöver förövrigt alla tillverkare om man inte vill lämna walk over till märken som MG
Håller verkligen också med om att Volvo måste satsa på en bilmodell för den breda massan.
Den bilmodellen kan man se som en reklampelare för Volvo inte bara som bil utan framförallt som varumärke som i sin tur lockar till sig nya kunder som kanhända väljer en mer påkostad Volvomodell med högre intjäning.
Dessutom är det inte bara hög marginal per få sålda bilar som gynnar aktieägarna mest, utan snarare en folkbil som många har råd att köpa men som säljs i stora upplagor men med lägre marginalintäkt per såld enhet. SÅ nyttomaximerar / tjänar den smarta affärsmannen / företagaren mest pengar.
Swensson, konstigt då att så många biltillverkare säger att dom skippar lågprissegmentet för att sälja färre bilar med högre marginal.
Förövrigt det som naturligt skett under pandemin, tillverkarna har uppvisat rekordsiffror trots lägre antal sålda bilar.
Pandemin genom kraftiga stöd samt begränsad rörelsefrihet ledde till att pengarna "brände" i fickorna på folk och priser drevs upp på grund av osund ökning av konsumtionen. Det är en del av orsaken till vårt läge i dagsläget.
Snoid:
Att man väljer att sälja färre enheter med högre marginaler kallas på FEK / NAK språk för tröskeleffekter dvs man måste kanske bygga ut tillverkningskapacitet / anställa fler osv vilket på kort sikt får en negativ effekt på RR men som typiskt sett på lång sikt istället gynnar tillverkaren positivt.
MEN idag har man tyvärr extremt kortsiktig sk kvartalsekonomi som inte gynnar någon enda på lite längre sikt.
I denna fråga måste jag nog säga att jag håller med Swenssons i det mesta han skrivit i de 2 föregående inläggen. Att "alla" tillverkare strävar efter att sälja dyra bilar med höga marginaler lär inte fungera så speciellt länge eftersom målgruppen trots allt inte är alltför stor när man trissar upp pengen för att köpa en ny bil till de nivåer där större delen av elbilarna idag befinner sig i vårt land.
Detta med dagens höga bilpriser är också på sätt och vis en sanning med viss modifikation. Min farbror köpte våren 1978 en Saab 900 EMS för 59 800 kr vilket var en hyggligt välutrustad standardbil med soltak och sportiga fotbollsfälgar i aluminium samt gasfjädring. Detta motsvarar idag, rensat för inflation, 510 861 kr med den skillnaden att dagens bil för detta pris är betydligt mer utrustad än en standard Saab var då. Skillnaden ligger tex i att nu har man styrservo, klimatanläggning, ABS, ETC, airbags, elhissar runt om, centrallås, katalysator, insprutning som standard, ännu större däck och alu.fälgar, snålare och betydligt större och starkare motorer som dessutom fungerar bättre och ”you name it”.
Så är dagens bilar dyrare än de var på 1970 / 1980 talet?
Jag är inte så säker på det, är det inte bara den höga siffran på bilpriset som avskräcker oss idag men som inte var alltför avskräckande då, för 45 år sedan?
Fast +500.000 kr är ändå en ryslig mängd pengar för väldigt många - och med normalt värdefalk så kan bara det bli typ 6.000 kr/mån - alltså typ 12.000 kr/mån i bruttolön. Bara för värdeminskningen när den når normala nivåer även för elbilar. Tror många drar öronen åt sig i dessa tider. Och en ny bil är inte allt som står på listan...
Pi:
Visst är + 500 000 kr väldigt mycket pengar för väldigt många bilköpare men likväl är det ungefär samma reella summa som en enklare Saab 900 eller Volvo 240 kostade för 45 år sedan. Ett pris som många bilköpare då hade råd att satsa på en ny Saab / Volvo.
Orsaken till att många avstår från ett bilköp ligger väl främst i att nu tillskillnad från då är att vi konsumerar bredare än på -70 / -80 talet. Bredare konsumtion innebär att vi idag konsumerar ur en större konsumtions / varukorg av varor och tjänster som inte ansågs nödvändig eller i andra fall inte ens fanns såsom mobiltelefoner, abonnemang av olika slag, många fler resor, internet, enormt mycket mer textilier och inte minst teknikprylar av allehanda slag.
Detta ändrade Konsumtionsmönster menar jag är huvudorsaken till att vi på partiell nivå har fått en lägre differentierad disponibel inkomst som drabbar sällanköpsvarorna hårdare idag jämfört med på -70 / -80 talet trots att köpkraften dvs värdet på pengarna / lönen är i princip identisk.
Swenssons - det ligger nog en del i det du skriver ovan - och många bäckar små dränerar hushållsbudgeten rejält och då kanske dyrbara bilköp får anstå - eller helt utebli. I alla fall nybilsköp. Tror nog många bilföretag får fundera över om och hur dom skall kunna behålla sina nybils-kunder - och jag tror inte det är att sträva efter nån form av premium-stämpel med av detta följande prisnivåer.
Största skillnaden är väl ändå ränteläget. Efter många års bortskämdhet med väldigt låga räntor så kostar det nu tredubbelt i räntekostnad. Belåningsgraden i Sverige är enormt hög då låga räntor trissat upp bostadspriser som nu för många lett till radikalt ökade räntekostnader.
Självklar leder detta till vikande försäljning då de flesta bilaffärer baseras på lånade pengar eller privatleasing.
De som håller uppe försäljningen nu är företag och förmånsbilar.
Tror nog att det numera myckna abonnerandet på diverse tjänster är en bidragande orsak till att bilbudgeten också krympt - som Swenssons nämnde ovan. Stor skillnad jfr 70-talet trots att räntorna var högre då.
Snoid:
Visst är räntekostnaderna en betydande del som naturligtvis påverkar ett ev bilköp, saken är bara den att räntan var uppemot 15% eller högre på -70 / -80 talet dvs minst 3 till 4 gånger högre än idag dvs givet att man isolerar ränteläget så blir ett bilköp på + 500 000 kr än mer attraktivt idag jmf för 45 år sedan.
Pi, Snoid mfl:
Vill förresten passa på att tacka för ert engagemang i denna fråga som vi alla har skött sakligt, korrekt och i god ton. Jag vet med mig att jag kan köra med ”oneliners” för att provocera och dra igång en diskussion och meningsutbyte och även för att ibland försvara min ståndpunkt men i denna tråd skötte vi alla oss konstruktivt och det uppskattar jag allra mest. Tack!
Snoid:
Visst är räntekostnaderna en betydande del som naturligtvis påverkar ett ev bilköp, saken är bara den att räntan var uppemot 15% eller högre på -70 / -80 talet dvs minst 3 till 4 gånger högre än idag dvs givet att man isolerar ränteläget så blir ett bilköp på + 500 000 kr än mer attraktivt idag jmf för 45 år sedan.
På 70- och 80-talet handlade man knappt annat än ett hus på kredit, möjligen då ett lån till delar av en bil. Lånehysterin har eskalerat de senaste 20 åren.
Många är belånade över öronen och prövar nu desperat att bli av med sin privatleasing eller försöker annullera sin alt för dyra beställda bil.
På 70- och 80-talet var man van vid höga räntor och beräknade sina utgifter och eventuella nya lån på det då rådande ränteläget.
Swensson
Tack själv och bra skrivet ovan. Håller med dig om att konsumtionsmönstret idag ser annorlunda ut mot för 50 år sedan. Mer handlas på kredit och/eller genom olika former av prenumerationer. Eventuella räntehöjningar slår därför brett i hushållskassan. Och som vanligt i ekonomiskt svårare tider är att man drar in på sällanköpsvaror.
Snoid:
Visst är räntekostnaderna en betydande del som naturligtvis påverkar ett ev bilköp, saken är bara den att räntan var uppemot 15% eller högre på -70 / -80 talet dvs minst 3 till 4 gånger högre än idag dvs givet att man isolerar ränteläget så blir ett bilköp på + 500 000 kr än mer attraktivt idag jmf för 45 år sedan.
Inte alls, man hade på den tiden betydligt högre ränteavdragsrätt plus att inflationen var hög vilket ledde till att värdet på lånet sjönk reellt snabbt samtidigt som lånekostnaden efter ränteavdrag var låg.
V8:
Jag räknade på den nominella räntan men rensat från inflation dvs realräntan gissar jag att vi idag har en lägre räntekostnad eftersom vi har en kärninflation på ca 7 - 8%, härommånaden på över 10%, samtidigt som vi kan låna till ca 4 - 5% beroende på säkerhet.
Så den reella räntebördan idag torde, rätta mig gärna om jag har fel, vara lägre idag än för 45 år sedan rensat från inflation och extrapolerad avdragseffekt.
Håller med Swenssons om att det var tuffare med billån på 70-80 talet med räntor på 8-15%. Vi som lånade då visste vad som hände om man inte klarade amorteringarna. Idag är många bortskämda med låga räntor och t.o.m. lån utan amortering. Tror fan att vissa har skulder upp över öronen för de kunde inte ens i sin vildaste fantasi föreställa sig att bistrare tider kunde komma. Så nu sitter man med skägget i brevlådan.
Förutom boende och bilar så lånades det nog också till båtar, husvagnar och sommarstugor - ja, t o m till dammsugare och TV-apparater. Till höga räntor som redan berättats. Men inga multimedia-abonnemang annat än TV-licensen, radio-licensen och lokaltidningen - i alla fall för de flesta.
Dessutom är det inte bara hög marginal per få sålda bilar som gynnar aktieägarna mest, utan snarare en folkbil som många har råd att köpa men som säljs i stora upplagor men med lägre marginalintäkt per såld enhet. SÅ nyttomaximerar / tjänar den smarta affärsmannen / företagaren mest pengar.
Berätta gärna detta för tillverkarna och även för de kinesiska, då man inte verkar känna till det du skriver om.
Uppdaterat: 2023-06-11 00:45
"Fit for 55" är ett klimatpaketet som bl a innebär att EU ska minska sina växthusgasutsläpp med 55 % till år 2030 (jämfört med 1990 års nivå) och som har det övergripande klimatmålet (enligt den klimatlag som antogs i juni 2021) att hela EU ska vara klimatneutralt senast år 2050.
John:
Det känner de säkert redan till, dagens biltillverkare tänker enkom i korta ekonomiska cykler som är ett kvartal långa dvs så länge de drivs av kvartaltänket kommer man fortsätta att tillverka kvartalsprodukter med höga kortsiktiga marginaler.
I detta förekommande fall stora lyxiga SUVar med massor av utrustning som paketeras efter tillverkarnas vinstmaximerande struktur där dollartecknen på kvartalsrapporten är dess enda ledstjärna istället för att tänka långsiktigt och bygga enklare modeller som den breda massan har råd att köpa.
Det känns som om vi nu glider allt längre från pudelns kärna / min tes:
att köpa en ny bil idag för + 500 000 kr är faktiskt inte dyrare än att köpa en lätt basutrustad Saab 900 / Volvo 240 på -70 / -80 talet med den skillnaden att en basutrustad bil idag innehåller SÅ mycket MER utrustning som inte ens de allra lyxigaste bilmodellerna hade då.
V8:
Jag räknade på den nominella räntan men rensat från inflation dvs realräntan gissar jag att vi idag har en lägre räntekostnad eftersom vi har en kärninflation på ca 7 - 8%, härommånaden på över 10%, samtidigt som vi kan låna till ca 4 - 5% beroende på säkerhet.
Så den reella räntebördan idag torde, rätta mig gärna om jag har fel, vara lägre idag än för 45 år sedan rensat från inflation och extrapolerad avdragseffekt.
På 70-talet hade man ränteavdrag på upp till 85% så ett lån med 10% ränta kostade ned till 1,5%. Koppla det till en inflation på 5-10% så var det låntagarens marknad, de som köpte hus mm på den tiden gjorde det med låg risk.
Nåja V8 - så lattjo var det inte med byggkreditiv med 15 % ränta till dess lånen blev placerade - sen blev det helt klart en bättre ekonomisk situation.
Nåja V8 - så lattjo var det inte med byggkreditiv med 15 % ränta till dess lånen blev placerade - sen blev det helt klart en bättre ekonomisk situation.
+100
Det är lätt att tycka om det man aldrig upplevt. Vissa tycks tro att det inte kunde vara jobbigt att leva förr i tiden också.
Det känns som om vi nu glider allt längre från pudelns kärna / min tes:
att köpa en ny bil idag för + 500 000 kr är faktiskt inte dyrare än att köpa en lätt basutrustad Saab 900 / Volvo 240 på -70 / -80 talet med den skillnaden att en basutrustad bil idag innehåller SÅ mycket MER utrustning som inte ens de allra lyxigaste bilmodellerna hade då.
Och med mängder med teknik som man egentligen inte behöver, utan faktiskt kan leva utan, men som man mer eller mindre blir påtvingad, då det ingår t o m i "grundutrustningen". Det kan verka som att tillverkarna är generösa, men givetvis ser man till att få betalt även för all teknikfrossa och detta driver upp slutpriset för kund.
Uppdaterat: 2023-06-12 03:00
"Fit for 55" är ett klimatpaketet som bl a innebär att EU ska minska sina växthusgasutsläpp med 55 % till år 2030 (jämfört med 1990 års nivå) och som har det övergripande klimatmålet (enligt den klimatlag som antogs i juni 2021) att hela EU ska vara klimatneutralt senast år 2050.
Det vissa inte förstår är att det är kunden som avgör vad han eller hon behöver. Det kan inte bestämmas centralt, även om sådana försök har gjort och tillämpas i delar av de fattigaste delarna av världen.
Kunden avgör själv sin nytta, och nyttan är inte universellt bestämd utan individuell.
Marginalnyttoteori alltså, det där lilla problemet som Marx (eller för den delen Smith där Marx hämtade uppgifterna) aldrig fick ihop och som också är orsaken till att delar av tokstollarna inte heller får ihop sina ekvationer.
Men det ligger några nivåer över tokarnas kompetens - senast uttryckts i googlande av kritik mot Nordhaus och ingenjörsvetenskaperna där man inte förstått kritikens innebörd och begreppet vetenskap.
Christer
Viss poäng har han. Prioriterar man vissa egenskaper får man med en hel del på köpet som man kanske inte nyttjar. Vilket man också betalar för. Så bilköpet är en kompromiss.
AL
Du skriver ”Kunden avgör själv sin nytta, och nyttan är inte universellt bestämd utan individuell.”
Fast i det här fallet och det John ger exempel på avgörs nyttan hos individen av biltillverkaren.
För än så länge finns inte möjlighet att för mig som konsument beställa en bil exakt såsom jag vill ha den. Modellerna är framtagna utifrån universella antaganden och inte inviduella preferenser. Sedan försöker biltillverkarna tillgodose så många som möjligt med bla olika tillvalspaket. Problemet är att man alltid får med funktioner som inte nyttjas men ska betalas för.
Axa, du har väl kunnat köpa någon av de tre Stortyskarna, och kunnat välja nästan exakt de tillval du velat ha. Men det blir oftast dyrare än att välja färdiga paket.
Nu har dom väl förvisso tagit bort den absurda mängden val och paketerat det på olika vis.
Enklare att köpa en asiatisk, oftast två eller tre utrustningsnivåer och så kan du välja färg på det. Fantastiskt mycket enklare.
Snoid
Ja, bygger man en bil som man exakt vill ha så kanske man kommer väldigt nära det man önskar och nyttjar.
Jo, Hyundai och Kia har gjort det enklare med några få paket och det blir billigare än tyskarna. Men troligen kommer man dras med funktioner som inte nyttjas och man ändå betalat för.
Axa, jag använder faktiskt många funktioner som jag inte trodde jag skulle använda. Är väl bara den automatiska parkeringen jag inte använder.
Men att stå utanför bilen och kunna köra den ut och in av en trång parkeringsruta är faktiskt långt mer användbart än jag trodde.
Ventilationen av sätena en annan mycket komfortabel detalj.
Däremot stängde jag av den automatiska körfältsbytesfunktionen efter ett drygt år, den tar så lång tid på sig så det gör jag själv nu mer.
Christer
Viss poäng har han. Prioriterar man vissa egenskaper får man med en hel del på köpet som man kanske inte nyttjar. Vilket man också betalar för. Så bilköpet är en kompromiss.
Viss poäng? Nja han är en teknikhatare och det riktigt lyser "MP" om hans kommentarer, så poäng? Nää. Det där med paket vid bilköp är ju en historia för sig självt. Opel hade på 90-talet och 00-talet ett verkligt teknikval där man kunde lägga till precis vad man ville ha. VW var ju helt hopplösa, precis som övriga tyskar, paketen var ju lite som take it or leave it. Idag är det paket som åter igen är take it or leave it, hos de flesta bilmärken. Men som Snoid skriver, så vet man ju inte ibland om vissa finesser är något att ha förens man prövat dom.
AL
Du skriver ”Kunden avgör själv sin nytta, och nyttan är inte universellt bestämd utan individuell.”
Fast i det här fallet och det John ger exempel på avgörs nyttan hos individen av biltillverkaren.
För än så länge finns inte möjlighet att för mig som konsument beställa en bil exakt såsom jag vill ha den. Modellerna är framtagna utifrån universella antaganden och inte inviduella preferenser. Sedan försöker biltillverkarna tillgodose så många som möjligt med bla olika tillvalspaket. Problemet är att man alltid får med funktioner som inte nyttjas men ska betalas för.
Kunden kan välja mellan olika storlek, motoreffekt, drivsystem osv och detta givet sin betalningsvilja.
Och det är den senare som inte är universell. Den är inte ens konstant per individ (i relation till tiden)
Om Axa exempelvis är på väg att fronta med en annan bil så är han givetvis beredd att öppna plånboken för stunden. Han är nog till och med beredd att betala en herrans massa extra pengar för att sitta i en ny XC90 istället för det plåtskrälle som han normalt sett kör. Fenomenet är känt som marginalnytta. Det var den som ställde till det för de äldre ekonomerna (ja Marx var mer filosof men han försökte i alla fall - om än genom att låna från andra).
I dagens bilvärld går det inte (trots att vissa tokstollar påstår det) att adressera alla behov och önskemål med en och samma produkt. Man tvingas tvärtom att prioritera. Och det är därför som Axa inte åker Volvo lika lite som att undertecknad står ut med en Skoda.
Men måhända att våra prioriteringar ändras om exempelvis jag blir utfattig eller om olyckan är framme för Axa.
Så nej, biltillverkarna kan inte avgöra nyttan utan det görs av kunderna. Det är en process som pågår ständigt och som också är bakgrunden till att producenterna laborerar med olika priser och elasticitetsmodeller.
Imponerande svag läsförståelse. Och trots att man försöker tillgodose allas behov så lyckas man inte fullt ut. Man paketerar med funktioner och egenskaper som man betalar för med i många fall inte nyttjar. Modellerna säljs som paketlösningar med möjlighet att göra vissa anpassningar, men inte fullt ut.
Som sagt, man får oftast kompromissa vid bilköp. Men att påstå att det i delar inte är universella lösningar är tokstolleri.
Härligt att se att AL är tillbaka med sin härskarteknik.
Ja, allt är bara som vanligt.
Uppdaterat: 2023-06-13 04:43
"Fit for 55" är ett klimatpaketet som bl a innebär att EU ska minska sina växthusgasutsläpp med 55 % till år 2030 (jämfört med 1990 års nivå) och som har det övergripande klimatmålet (enligt den klimatlag som antogs i juni 2021) att hela EU ska vara klimatneutralt senast år 2050.
Christer
Viss poäng har han. Prioriterar man vissa egenskaper får man med en hel del på köpet som man kanske inte nyttjar. Vilket man också betalar för. Så bilköpet är en kompromiss.
Ja, det är enbart i teorin och i någons fantasier som det finns en exakt vetenskap om att allt vad kunden vill ha och betalar för också är exakt vad som produceras och säljs. Och kompromiss är rätta ordet i sammanhanget.
Uppdaterat: 2023-06-13 04:53
"Fit for 55" är ett klimatpaketet som bl a innebär att EU ska minska sina växthusgasutsläpp med 55 % till år 2030 (jämfört med 1990 års nivå) och som har det övergripande klimatmålet (enligt den klimatlag som antogs i juni 2021) att hela EU ska vara klimatneutralt senast år 2050.
Viss poäng? Nja han är en teknikhatare och det riktigt lyser "MP" om hans kommentarer, så poäng? Nää. Det där med paket vid bilköp är ju en historia för sig självt. Opel hade på 90-talet och 00-talet ett verkligt teknikval där man kunde lägga till precis vad man ville ha. VW var ju helt hopplösa, precis som övriga tyskar, paketen var ju lite som take it or leave it. Idag är det paket som åter igen är take it or leave it, hos de flesta bilmärken.
Jag skrev tidigare att "Och med mängder med teknik som man egentligen inte behöver, utan faktiskt kan leva utan, men som man mer eller mindre blir påtvingad, då det ingår t o m i "grundutrustningen" och detta tycker Christer att jag ingen poäng har med, men ändå skriver han och klagar ovan om att "paketen" kan vara "take it or leave it". Hur ska han egentligen ha det?? 🤭
Och när blev man teknikhatare för att man ifrågasätter teknik som man inte har behov av och som man än mindre vill betala extra för?
Uppdaterat: 2023-06-13 05:08
"Fit for 55" är ett klimatpaketet som bl a innebär att EU ska minska sina växthusgasutsläpp med 55 % till år 2030 (jämfört med 1990 års nivå) och som har det övergripande klimatmålet (enligt den klimatlag som antogs i juni 2021) att hela EU ska vara klimatneutralt senast år 2050.
Imponerande svag läsförståelse. Och trots att man försöker tillgodose allas behov så lyckas man inte fullt ut. Man paketerar med funktioner och egenskaper som man betalar för med i många fall inte nyttjar. Modellerna säljs som paketlösningar med möjlighet att göra vissa anpassningar, men inte fullt ut.
Som sagt, man får oftast kompromissa vid bilköp. Men att påstå att det i delar inte är universella lösningar är tokstolleri.
👍
Uppdaterat: 2023-06-13 05:17
"Fit for 55" är ett klimatpaketet som bl a innebär att EU ska minska sina växthusgasutsläpp med 55 % till år 2030 (jämfört med 1990 års nivå) och som har det övergripande klimatmålet (enligt den klimatlag som antogs i juni 2021) att hela EU ska vara klimatneutralt senast år 2050.
Det är onekligen inte lätt det här med ekonomisk teori.
Axa: området du är inne på finns väl utrett och analyserat i den ekonomiska forskningen och stavas matchning.
Det är rätt att när producenten och köparen inte klarar av att mötas till 100% så uppstår det matchningsförluster.
Men det är inget argument mot marknadsföringen som fenomen eller att det på något absurt sätt skapas behov. Tvärtom brukar förespråkarna för en marknadsstyrd ekonomi peka på just den här faktorn i sin argumentation för att informera (marknadsföra) produkterna. Något jag har gått igenom med er tidigare.
Så begreppet som du och John söker kallas för informationsasymmetrier. Ett fenomen man brottats med i årtionden.
Nu då åter till bilens utrustning. En bil som vi känner idag kan inte uppfylla alla de miljarder olika krav och behov som en köpare ställer. Det är en omöjlighet.
Tillverkaren väljer därför ut vilken del av marknadens behov som man vill rikta sin lösning till.
Och ja, då finns det köpare som inte vill åka Volvo lika lite som att de vill åka Skoda eller Citroën.
Varför man skall avkräva av Volvo att de skall bygga en Skoda eller för den delen en Citroën är för mig en gåta. Det lär inte göra Volvos köpare särskilt glada ( läs, det innebär en välfärdsförlust)
Så nej det är inte en skapad nytta utan en lösning som man kan räkna hem via en vanlig investeringskalkyl. D.v.s x antal köpare efterfrågar en träbänk i baksätet. De är beredda att betala y kr för denna lösning vilket ger oss en intäkt om xy kr. Från denna summa skall vi sedan räkna av investeringar (utveckling etc) osv.
Nu vet vi om vi skall sätta träbänken i produktion eller inte.
Vi kan alltså INTE sätta träbänken i produktion om det inte finns en efterfråga på den, oavsett vad tokstollarna påstår. Det finns ingen sådan modell att utgå från (i industriella termer).
Jag är medveten om att sådana här begrepp kan vara svåra att förstå, men det är alltså matchningen vi pratar om. Inte skapade behov eller nyttor.
Det som jag tror att både John och Axa missförstått handlar om det som kallas för samspelseffekter. D.v.s om jag uppskattar frukt så finns det ju en risk för att jag gillar bananer mer än äpplen och att apelsiner är godast. Därutöver kanske jag tycker att jordgubbar är äckligt.
Om jag då handlar en låda med frukt i butiken så finns det så klart en risk för att jag får också jordgubbar - trots att jag inte tycker om dem.
Dessa vill jag ju självklart inte betala för.
Lösningen är ju då att man väljer en låda som inte innehåller jordgubbar men där det finns fler apelsiner istället. Om lådan bara säljs i utkanten av stan så är det förstås viktigt att jag förstår att den existerar, d.v.s den handlaren behöver marknadsföra sin produkt till mig som köpare.
När handlaren skickar ut sitt reklamblad så kan jag få min låda utan de äckliga jordgubbarna och dessutom extra många apelsiner. Läs: marknadsföringen har fyllt sitt syfte.
Och något skapat behov är det förstås inte heller.
Vill man förstå hur man räknar på sådant här så finns det gott om litteratur inom området. Hör av er så skall ni få lite lästips (även om ni inte kommer öppna dem)
Kommentarer
Och volvos ägare satsar i Ryssland, snyggt... https://www.dagensps.se/motor/volvos-agare-fortsatter-att-satsa-pa-ryssland/
Kul för Volvo att det går bra. Däremot tror jag, för framtiden, måste få till en prisvärd och vettig bil för stora massan. En naken v90 manuell för 500.000kr är långt bort för massan. Tror de hoppas stort på EX30, som är tänkt bli nya V40 (som Volvo borde fortsatt tillverka), men det gäller att priset kontra vad man får är vettigt.
lsoderlund
Tveksamt om XC30 blir så mycket billigare än eldrivna XC40.
Volvo V50 var väl en lämplig "kompromiss-storlek" på bil för den "stora massan". En efterföljare till den borde kunna attrahera många privatköpare om priset hålls på en rimlig nivå.
Volvo tjänar mest pengar på att göra dyra "premiumbilar," inte bilar för vanligt folk...
Så är det nog, tyvärr, men tror man behöver en volymbil för den stora massan. Det behöver förövrigt alla tillverkare om man inte vill lämna walk over till märken som MG
Håller verkligen också med om att Volvo måste satsa på en bilmodell för den breda massan.
Den bilmodellen kan man se som en reklampelare för Volvo inte bara som bil utan framförallt som varumärke som i sin tur lockar till sig nya kunder som kanhända väljer en mer påkostad Volvomodell med högre intjäning.
Dessutom är det inte bara hög marginal per få sålda bilar som gynnar aktieägarna mest, utan snarare en folkbil som många har råd att köpa men som säljs i stora upplagor men med lägre marginalintäkt per såld enhet. SÅ nyttomaximerar / tjänar den smarta affärsmannen / företagaren mest pengar.
Swensson, konstigt då att så många biltillverkare säger att dom skippar lågprissegmentet för att sälja färre bilar med högre marginal.
Förövrigt det som naturligt skett under pandemin, tillverkarna har uppvisat rekordsiffror trots lägre antal sålda bilar.
Pandemin genom kraftiga stöd samt begränsad rörelsefrihet ledde till att pengarna "brände" i fickorna på folk och priser drevs upp på grund av osund ökning av konsumtionen. Det är en del av orsaken till vårt läge i dagsläget.
Snoid:
Att man väljer att sälja färre enheter med högre marginaler kallas på FEK / NAK språk för tröskeleffekter dvs man måste kanske bygga ut tillverkningskapacitet / anställa fler osv vilket på kort sikt får en negativ effekt på RR men som typiskt sett på lång sikt istället gynnar tillverkaren positivt.
MEN idag har man tyvärr extremt kortsiktig sk kvartalsekonomi som inte gynnar någon enda på lite längre sikt.
I denna fråga måste jag nog säga att jag håller med Swenssons i det mesta han skrivit i de 2 föregående inläggen. Att "alla" tillverkare strävar efter att sälja dyra bilar med höga marginaler lär inte fungera så speciellt länge eftersom målgruppen trots allt inte är alltför stor när man trissar upp pengen för att köpa en ny bil till de nivåer där större delen av elbilarna idag befinner sig i vårt land.
Detta med dagens höga bilpriser är också på sätt och vis en sanning med viss modifikation. Min farbror köpte våren 1978 en Saab 900 EMS för 59 800 kr vilket var en hyggligt välutrustad standardbil med soltak och sportiga fotbollsfälgar i aluminium samt gasfjädring. Detta motsvarar idag, rensat för inflation, 510 861 kr med den skillnaden att dagens bil för detta pris är betydligt mer utrustad än en standard Saab var då. Skillnaden ligger tex i att nu har man styrservo, klimatanläggning, ABS, ETC, airbags, elhissar runt om, centrallås, katalysator, insprutning som standard, ännu större däck och alu.fälgar, snålare och betydligt större och starkare motorer som dessutom fungerar bättre och ”you name it”.
Så är dagens bilar dyrare än de var på 1970 / 1980 talet?
Jag är inte så säker på det, är det inte bara den höga siffran på bilpriset som avskräcker oss idag men som inte var alltför avskräckande då, för 45 år sedan?
Swenssons, bra vinkling i ämnet.
Fast +500.000 kr är ändå en ryslig mängd pengar för väldigt många - och med normalt värdefalk så kan bara det bli typ 6.000 kr/mån - alltså typ 12.000 kr/mån i bruttolön. Bara för värdeminskningen när den når normala nivåer även för elbilar. Tror många drar öronen åt sig i dessa tider. Och en ny bil är inte allt som står på listan...
Pi:
Visst är + 500 000 kr väldigt mycket pengar för väldigt många bilköpare men likväl är det ungefär samma reella summa som en enklare Saab 900 eller Volvo 240 kostade för 45 år sedan. Ett pris som många bilköpare då hade råd att satsa på en ny Saab / Volvo.
Orsaken till att många avstår från ett bilköp ligger väl främst i att nu tillskillnad från då är att vi konsumerar bredare än på -70 / -80 talet. Bredare konsumtion innebär att vi idag konsumerar ur en större konsumtions / varukorg av varor och tjänster som inte ansågs nödvändig eller i andra fall inte ens fanns såsom mobiltelefoner, abonnemang av olika slag, många fler resor, internet, enormt mycket mer textilier och inte minst teknikprylar av allehanda slag.
Detta ändrade Konsumtionsmönster menar jag är huvudorsaken till att vi på partiell nivå har fått en lägre differentierad disponibel inkomst som drabbar sällanköpsvarorna hårdare idag jämfört med på -70 / -80 talet trots att köpkraften dvs värdet på pengarna / lönen är i princip identisk.
Swenssons - det ligger nog en del i det du skriver ovan - och många bäckar små dränerar hushållsbudgeten rejält och då kanske dyrbara bilköp får anstå - eller helt utebli. I alla fall nybilsköp. Tror nog många bilföretag får fundera över om och hur dom skall kunna behålla sina nybils-kunder - och jag tror inte det är att sträva efter nån form av premium-stämpel med av detta följande prisnivåer.
Största skillnaden är väl ändå ränteläget. Efter många års bortskämdhet med väldigt låga räntor så kostar det nu tredubbelt i räntekostnad. Belåningsgraden i Sverige är enormt hög då låga räntor trissat upp bostadspriser som nu för många lett till radikalt ökade räntekostnader.
Självklar leder detta till vikande försäljning då de flesta bilaffärer baseras på lånade pengar eller privatleasing.
De som håller uppe försäljningen nu är företag och förmånsbilar.
Tror nog att det numera myckna abonnerandet på diverse tjänster är en bidragande orsak till att bilbudgeten också krympt - som Swenssons nämnde ovan. Stor skillnad jfr 70-talet trots att räntorna var högre då.
Snoid:
Visst är räntekostnaderna en betydande del som naturligtvis påverkar ett ev bilköp, saken är bara den att räntan var uppemot 15% eller högre på -70 / -80 talet dvs minst 3 till 4 gånger högre än idag dvs givet att man isolerar ränteläget så blir ett bilköp på + 500 000 kr än mer attraktivt idag jmf för 45 år sedan.
Pi, Snoid mfl:
Vill förresten passa på att tacka för ert engagemang i denna fråga som vi alla har skött sakligt, korrekt och i god ton. Jag vet med mig att jag kan köra med ”oneliners” för att provocera och dra igång en diskussion och meningsutbyte och även för att ibland försvara min ståndpunkt men i denna tråd skötte vi alla oss konstruktivt och det uppskattar jag allra mest. Tack!
På 70- och 80-talet handlade man knappt annat än ett hus på kredit, möjligen då ett lån till delar av en bil. Lånehysterin har eskalerat de senaste 20 åren.
Många är belånade över öronen och prövar nu desperat att bli av med sin privatleasing eller försöker annullera sin alt för dyra beställda bil.
På 70- och 80-talet var man van vid höga räntor och beräknade sina utgifter och eventuella nya lån på det då rådande ränteläget.
Swensson
Tack själv och bra skrivet ovan. Håller med dig om att konsumtionsmönstret idag ser annorlunda ut mot för 50 år sedan. Mer handlas på kredit och/eller genom olika former av prenumerationer. Eventuella räntehöjningar slår därför brett i hushållskassan. Och som vanligt i ekonomiskt svårare tider är att man drar in på sällanköpsvaror.
Inte alls, man hade på den tiden betydligt högre ränteavdragsrätt plus att inflationen var hög vilket ledde till att värdet på lånet sjönk reellt snabbt samtidigt som lånekostnaden efter ränteavdrag var låg.
V8:
Jag räknade på den nominella räntan men rensat från inflation dvs realräntan gissar jag att vi idag har en lägre räntekostnad eftersom vi har en kärninflation på ca 7 - 8%, härommånaden på över 10%, samtidigt som vi kan låna till ca 4 - 5% beroende på säkerhet.
Så den reella räntebördan idag torde, rätta mig gärna om jag har fel, vara lägre idag än för 45 år sedan rensat från inflation och extrapolerad avdragseffekt.
Håller med Swenssons om att det var tuffare med billån på 70-80 talet med räntor på 8-15%. Vi som lånade då visste vad som hände om man inte klarade amorteringarna. Idag är många bortskämda med låga räntor och t.o.m. lån utan amortering. Tror fan att vissa har skulder upp över öronen för de kunde inte ens i sin vildaste fantasi föreställa sig att bistrare tider kunde komma. Så nu sitter man med skägget i brevlådan.
Förutom boende och bilar så lånades det nog också till båtar, husvagnar och sommarstugor - ja, t o m till dammsugare och TV-apparater. Till höga räntor som redan berättats. Men inga multimedia-abonnemang annat än TV-licensen, radio-licensen och lokaltidningen - i alla fall för de flesta.
Berätta gärna detta för tillverkarna och även för de kinesiska, då man inte verkar känna till det du skriver om.
John:
Det känner de säkert redan till, dagens biltillverkare tänker enkom i korta ekonomiska cykler som är ett kvartal långa dvs så länge de drivs av kvartaltänket kommer man fortsätta att tillverka kvartalsprodukter med höga kortsiktiga marginaler.
I detta förekommande fall stora lyxiga SUVar med massor av utrustning som paketeras efter tillverkarnas vinstmaximerande struktur där dollartecknen på kvartalsrapporten är dess enda ledstjärna istället för att tänka långsiktigt och bygga enklare modeller som den breda massan har råd att köpa.
Det känns som om vi nu glider allt längre från pudelns kärna / min tes:
att köpa en ny bil idag för + 500 000 kr är faktiskt inte dyrare än att köpa en lätt basutrustad Saab 900 / Volvo 240 på -70 / -80 talet med den skillnaden att en basutrustad bil idag innehåller SÅ mycket MER utrustning som inte ens de allra lyxigaste bilmodellerna hade då.
På 70-talet hade man ränteavdrag på upp till 85% så ett lån med 10% ränta kostade ned till 1,5%. Koppla det till en inflation på 5-10% så var det låntagarens marknad, de som köpte hus mm på den tiden gjorde det med låg risk.
Nåja V8 - så lattjo var det inte med byggkreditiv med 15 % ränta till dess lånen blev placerade - sen blev det helt klart en bättre ekonomisk situation.
+100
Det är lätt att tycka om det man aldrig upplevt. Vissa tycks tro att det inte kunde vara jobbigt att leva förr i tiden också.
Och med mängder med teknik som man egentligen inte behöver, utan faktiskt kan leva utan, men som man mer eller mindre blir påtvingad, då det ingår t o m i "grundutrustningen". Det kan verka som att tillverkarna är generösa, men givetvis ser man till att få betalt även för all teknikfrossa och detta driver upp slutpriset för kund.
Det vissa inte förstår är att det är kunden som avgör vad han eller hon behöver. Det kan inte bestämmas centralt, även om sådana försök har gjort och tillämpas i delar av de fattigaste delarna av världen.
Kunden avgör själv sin nytta, och nyttan är inte universellt bestämd utan individuell.
Marginalnyttoteori alltså, det där lilla problemet som Marx (eller för den delen Smith där Marx hämtade uppgifterna) aldrig fick ihop och som också är orsaken till att delar av tokstollarna inte heller får ihop sina ekvationer.
Men det ligger några nivåer över tokarnas kompetens - senast uttryckts i googlande av kritik mot Nordhaus och ingenjörsvetenskaperna där man inte förstått kritikens innebörd och begreppet vetenskap.
MVH AL
Christer
Viss poäng har han. Prioriterar man vissa egenskaper får man med en hel del på köpet som man kanske inte nyttjar. Vilket man också betalar för. Så bilköpet är en kompromiss.
Härligt att se att AL är tillbaka med sin härskarteknik.
Axa; jag tror inte att man kan jämställa härskartekniker med positivism
Tror du?
Däremot kan man jämställa felaktiga slutsatser med formell och konkret inkompetens. Något som tyvärr ofta kommer till uttryck hos tokstollarna.
MVH AL
AL
Du skriver ”Kunden avgör själv sin nytta, och nyttan är inte universellt bestämd utan individuell.”
Fast i det här fallet och det John ger exempel på avgörs nyttan hos individen av biltillverkaren.
För än så länge finns inte möjlighet att för mig som konsument beställa en bil exakt såsom jag vill ha den. Modellerna är framtagna utifrån universella antaganden och inte inviduella preferenser. Sedan försöker biltillverkarna tillgodose så många som möjligt med bla olika tillvalspaket. Problemet är att man alltid får med funktioner som inte nyttjas men ska betalas för.
Axa, du har väl kunnat köpa någon av de tre Stortyskarna, och kunnat välja nästan exakt de tillval du velat ha. Men det blir oftast dyrare än att välja färdiga paket.
Nu har dom väl förvisso tagit bort den absurda mängden val och paketerat det på olika vis.
Enklare att köpa en asiatisk, oftast två eller tre utrustningsnivåer och så kan du välja färg på det. Fantastiskt mycket enklare.
Snoid
Ja, bygger man en bil som man exakt vill ha så kanske man kommer väldigt nära det man önskar och nyttjar.
Jo, Hyundai och Kia har gjort det enklare med några få paket och det blir billigare än tyskarna. Men troligen kommer man dras med funktioner som inte nyttjas och man ändå betalat för.
Axa, jag använder faktiskt många funktioner som jag inte trodde jag skulle använda. Är väl bara den automatiska parkeringen jag inte använder.
Men att stå utanför bilen och kunna köra den ut och in av en trång parkeringsruta är faktiskt långt mer användbart än jag trodde.
Ventilationen av sätena en annan mycket komfortabel detalj.
Däremot stängde jag av den automatiska körfältsbytesfunktionen efter ett drygt år, den tar så lång tid på sig så det gör jag själv nu mer.
Viss poäng? Nja han är en teknikhatare och det riktigt lyser "MP" om hans kommentarer, så poäng? Nää. Det där med paket vid bilköp är ju en historia för sig självt. Opel hade på 90-talet och 00-talet ett verkligt teknikval där man kunde lägga till precis vad man ville ha. VW var ju helt hopplösa, precis som övriga tyskar, paketen var ju lite som take it or leave it. Idag är det paket som åter igen är take it or leave it, hos de flesta bilmärken. Men som Snoid skriver, så vet man ju inte ibland om vissa finesser är något att ha förens man prövat dom.
Snoid
Jo, vissa nya funktioner upptäcker man som ”bra och nödvändiga”. Andra finns där utan att nyttjas.
Kunden kan välja mellan olika storlek, motoreffekt, drivsystem osv och detta givet sin betalningsvilja.
Och det är den senare som inte är universell. Den är inte ens konstant per individ (i relation till tiden)
Om Axa exempelvis är på väg att fronta med en annan bil så är han givetvis beredd att öppna plånboken för stunden. Han är nog till och med beredd att betala en herrans massa extra pengar för att sitta i en ny XC90 istället för det plåtskrälle som han normalt sett kör. Fenomenet är känt som marginalnytta. Det var den som ställde till det för de äldre ekonomerna (ja Marx var mer filosof men han försökte i alla fall - om än genom att låna från andra).
I dagens bilvärld går det inte (trots att vissa tokstollar påstår det) att adressera alla behov och önskemål med en och samma produkt. Man tvingas tvärtom att prioritera. Och det är därför som Axa inte åker Volvo lika lite som att undertecknad står ut med en Skoda.
Men måhända att våra prioriteringar ändras om exempelvis jag blir utfattig eller om olyckan är framme för Axa.
Så nej, biltillverkarna kan inte avgöra nyttan utan det görs av kunderna. Det är en process som pågår ständigt och som också är bakgrunden till att producenterna laborerar med olika priser och elasticitetsmodeller.
MVH AL
Imponerande svag läsförståelse. Och trots att man försöker tillgodose allas behov så lyckas man inte fullt ut. Man paketerar med funktioner och egenskaper som man betalar för med i många fall inte nyttjar. Modellerna säljs som paketlösningar med möjlighet att göra vissa anpassningar, men inte fullt ut.
Som sagt, man får oftast kompromissa vid bilköp. Men att påstå att det i delar inte är universella lösningar är tokstolleri.
Ja, allt är bara som vanligt.
Ja, det är enbart i teorin och i någons fantasier som det finns en exakt vetenskap om att allt vad kunden vill ha och betalar för också är exakt vad som produceras och säljs. Och kompromiss är rätta ordet i sammanhanget.
Jag skrev tidigare att "Och med mängder med teknik som man egentligen inte behöver, utan faktiskt kan leva utan, men som man mer eller mindre blir påtvingad, då det ingår t o m i "grundutrustningen" och detta tycker Christer att jag ingen poäng har med, men ändå skriver han och klagar ovan om att "paketen" kan vara "take it or leave it". Hur ska han egentligen ha det?? 🤭
Och när blev man teknikhatare för att man ifrågasätter teknik som man inte har behov av och som man än mindre vill betala extra för?
👍
Det är onekligen inte lätt det här med ekonomisk teori.
Axa: området du är inne på finns väl utrett och analyserat i den ekonomiska forskningen och stavas matchning.
Det är rätt att när producenten och köparen inte klarar av att mötas till 100% så uppstår det matchningsförluster.
Men det är inget argument mot marknadsföringen som fenomen eller att det på något absurt sätt skapas behov. Tvärtom brukar förespråkarna för en marknadsstyrd ekonomi peka på just den här faktorn i sin argumentation för att informera (marknadsföra) produkterna. Något jag har gått igenom med er tidigare.
Så begreppet som du och John söker kallas för informationsasymmetrier. Ett fenomen man brottats med i årtionden.
Nu då åter till bilens utrustning. En bil som vi känner idag kan inte uppfylla alla de miljarder olika krav och behov som en köpare ställer. Det är en omöjlighet.
Tillverkaren väljer därför ut vilken del av marknadens behov som man vill rikta sin lösning till.
Och ja, då finns det köpare som inte vill åka Volvo lika lite som att de vill åka Skoda eller Citroën.
Varför man skall avkräva av Volvo att de skall bygga en Skoda eller för den delen en Citroën är för mig en gåta. Det lär inte göra Volvos köpare särskilt glada ( läs, det innebär en välfärdsförlust)
Så nej det är inte en skapad nytta utan en lösning som man kan räkna hem via en vanlig investeringskalkyl. D.v.s x antal köpare efterfrågar en träbänk i baksätet. De är beredda att betala y kr för denna lösning vilket ger oss en intäkt om xy kr. Från denna summa skall vi sedan räkna av investeringar (utveckling etc) osv.
Nu vet vi om vi skall sätta träbänken i produktion eller inte.
Vi kan alltså INTE sätta träbänken i produktion om det inte finns en efterfråga på den, oavsett vad tokstollarna påstår. Det finns ingen sådan modell att utgå från (i industriella termer).
Jag är medveten om att sådana här begrepp kan vara svåra att förstå, men det är alltså matchningen vi pratar om. Inte skapade behov eller nyttor.
MVH AL
Det som jag tror att både John och Axa missförstått handlar om det som kallas för samspelseffekter. D.v.s om jag uppskattar frukt så finns det ju en risk för att jag gillar bananer mer än äpplen och att apelsiner är godast. Därutöver kanske jag tycker att jordgubbar är äckligt.
Om jag då handlar en låda med frukt i butiken så finns det så klart en risk för att jag får också jordgubbar - trots att jag inte tycker om dem.
Dessa vill jag ju självklart inte betala för.
Lösningen är ju då att man väljer en låda som inte innehåller jordgubbar men där det finns fler apelsiner istället. Om lådan bara säljs i utkanten av stan så är det förstås viktigt att jag förstår att den existerar, d.v.s den handlaren behöver marknadsföra sin produkt till mig som köpare.
När handlaren skickar ut sitt reklamblad så kan jag få min låda utan de äckliga jordgubbarna och dessutom extra många apelsiner. Läs: marknadsföringen har fyllt sitt syfte.
Och något skapat behov är det förstås inte heller.
Vill man förstå hur man räknar på sådant här så finns det gott om litteratur inom området. Hör av er så skall ni få lite lästips (även om ni inte kommer öppna dem)
MVH AL
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.