2022 ser ut att bli ett riktigt uselt år för Teslas aktie. Investerare kritiserar Elon Musk för att lägga för mycket tid på sitt Twitterköp.
2022 ser ut att bli ett riktigt uselt år för Teslas aktie. Investerare kritiserar Elon Musk för att lägga för mycket tid på sitt Twitterköp.
Kommentarer
Ja, siffrorna för USA q4 22 och q1 23 kommer bli intressanta.
Jag vänder mig mot rubriksättningen, men jag förstår den typiska journalistiska önskningen att få till sensationer.
Det fanns elbilstillverkare som "rasade" betydligt mer än Tesla, men samtliga från "fria" länder gick ner.
https://www.dagensps.se/motor/elbil/2022-blev-kraschen-for-elbilarna/?utm_campaign=dagliga&utm_medium=email&utm_source=nyhetsbrev-one&link_id=YoHXoMUFo7VQ
Saabnisse
Nåja, man jämför med några riktiga outsiders i artikeln. Lucid, Rivian och Canoo. Har någon av dessa ens börjat leverera bilar?
Vad gäller Volvo och Polestar är det nog inte heller så konstigt att aktierna där gått ner en hel del.
Lucid har väl precis börjat leverera, men Rivian bör ha fått ut närmre 25000 bilar förra året. En obetydlig mängd jämfört med Tesla, men nästan det dubbla mot en etablerad tillverkare som Ferrari. Motsvarar Tesla 2013 ungefär.
Läste precis att Tesla inte alls säljer allt de tillverkar. Sålde sämre än förväntat q4. Gissar att aktien rasar en bit när börsen öppnar igen.
Man kan ha lite olika uppfattningar om den saken:
https://www.dagensps.se/foretag/tesla-okade-rejalt-men-missade-malet/?utm_campaign=dagliga&utm_medium=email&utm_source=nyhetsbrev-one&link_id=8c7Beedq7Lbxq
Saabnisse
Fast nu menade jag aktiemarknaden som snarast bygger på förväntningar.
Hej,
Värdet av liv är ett jättekomplicerat ämne som inte innehåller några absoluta sanningar.
Om vi börjar med resonemanget som förts i tråden så finns det en analys som ofta används inom medicinska sammanhang. Där väger man kostnaden (operationer, vård, mediciner, hjälpmedel osv) för att rädda en patient kvar i livet mot nyttan, i form av levnadsår samt kvaliteten på dessa. Alltså ett perspektiv där man räknar ganska krasst. Här blir av uppenbara skäl en äldre patient i dåligt skick inte lika favoriserad som en som är ung och med en bättre prognos, något som inte minst kom till uttryck under pandemin (men också när man beslutar om investeringar i nya verktyg, metoder och funktioner). Är det lönsamt att ge en multipelsjuk patient med dålig prognos en ny insulinpump, ny lever, hjärta eller något annat? Ofta blir ju svaret nej.
Inom trafikmiljön (och även andra sammanhang) har man därför också inkluderat ett mått som kallas för betalningsvilja. Vad är man som bilförare beredd att betala för att dels undvika en olycka, likväl som att få milda eller inga skador alls. Och här blir av uppenbara skäl spridningen betydligt större. Hur mycket högre värderar man att sitta i en ny Volvo när man åker mot trädet vid sidan av vägen (och varför var det inte lönsamt att såga ner det från början?), istället för en billigare Skoda, Renault eller Opel med ett sämres skydd? Var det värt att montera in ett modernt autobromssystem, ESP och bälten? Skall man sätta upp mitträcken och behöver man skicka både ambulans och brandkår vid ett hjärtstopp? Skall tandvård inkluderas i det allmänna subventionssystemet? Är individen beredd att betala den merkostnaden? Detta senare försöker man svara på via att uppskatta den marginella betalningsviljan för att undvika, mildra eller överleva olyckor (i termer av skadeföljd - så även allvarliga skador etc inkluderas).
Så man skiljer mellan hur lönsam en patient är (med insatser kontra nytta) mot hur mycket individen är beredd att betala för att överelva. Och det finns också en kombination av riskerna samt själva kostnaderna för vård, produktionsbortfall, trasiga bilar och infrastruktur, mediciner, skador etc.
Det finns många metoder men för att visa på hur brett det här kan slå (beroende på vilken ansats som används. - eller kombinationen av densamma) så kan man använda pandemin. Under första halvåret år 2020 var överdödligheten i Covid c:a 5300 personer. Mer än 90 procent av dessa var över 70 år. En medicinsk tillämpning ger oss då en förlust om +30 000 kvalitetsjusterade levnadsår. Bortser vi från kostnader för produktionsbortfall, sjukvård etc hamnar själva samhällsekonomiska kostnaden någonstans mellan 30 och 233 miljarder kronor, där den första bygger på en mer strikt kostnadseffekt-analys medan den senare bygger på att man också inkluderar betalningsviljan.
MVH AL
Tack AL för svar men min fråga var själva uträkningen av 30-40milj
Uträkningen bygger på att betalningsviljan och behandlingskostnader samt de materiella kostnaderna läggs ihop. D.v.s kostnader för vård, produktionsbortfall, materiella skador samt då betalningsviljan. Därtill nuvärdesberäknar man med en diskonteringsänta om 4%. Men det gäller främst inom trafikmiljön. För övriga hälsoinsatser används en räntefot om 3%. Totalt hamnar man på 40,5 miljoner där indvidens betalningsvilja står för 22,3 miljoner.
Observera att det finns stora skillnader i resultat som beror på olika skattningar och metoder för att försöka hitta ett representativt värde. Men det svenska värdet ligger ungefär på samma nivån som man har i flertalet andra jämförbara länder och det speglar också det värde som OECD kommer fram till. Men åter, spridningen är stor.
Det var därför jag valde att skriva 30-40 miljoner (och det är egentligen inte i närheten av den spridning som finns).
MVH AL
Det är försäkringsbolagens schablonberäkning för ett människoliv, ca 40 msek.
Nej det är inte försäkringsbolagen som har kommit fram till den siffran.
Däremot använder man det värdet, 40,5 miljoner, som justerats upp med hjälp av Lars Hultkrantz forskning.
MVH AL
Kinabilarna har massor med fel i systemen och ogenomtänkta lösningar, även om de ser snygga ut och ”på papperet” är prisvärda. Men de håller inte hela vägen. Aftonbladets provkörning av MG.4 där bilen får ++ av 5 möjliga, är tydlig.
Nu kommer européerna som växlar upp och i mindre storlekar. Tror Tesla har sin framgångsperiod bakom sig. Och på den kinesiska marknaden, där Tesla t o m har en egen fabrik, så störtdyker Teslas försäljning pga. stor inhemsk konkurrens.
Orosmolnen hopar sig för Tesla.
Sen finns det ju småsparare som köper Tesla-aktier för den är hypad, men större och mer kunniga investerare lämnar Tesla.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.