Javisst styrs priset av efterfrågan men frågan är med vilken elasticitet? Kan det vara så att oljebolagen höjer priserna lite extra ”bara för att de kan” eftersom alla känner till att ökad efterfrågan ska ge högre priser?
A.L, hahaha.. du är så rolig... det du pumpar idag i pumpen köptes in för flera veckor sedan. Den enda grunläggande mekanismen här är girighet.. ta bra betalt när många vill tanka (högtider och lov och semester). Dessa små prishöjningar vi ser vid dessa tillfällen har INGET att göra med efterfrågan och tillgång.. det finns massor av bränsle på lager.
Javisst styrs priset av efterfrågan men frågan är med vilken elasticitet? Kan det vara så att oljebolagen höjer priserna lite extra ”bara för att de kan” eftersom alla känner till att ökad efterfrågan ska ge högre priser?
Man brukar ange att en förändring på x kr i oljepriset ger ungefär +/-50% påverkan på priset vid pump.
Att priset sedan justeras i relation till efterfrågan oavsett det lagras hos bensinbolagen lokalt, hos ländernas oljelager, i jorden eller i bensintanken är för mig rimligt.
A.L, hahaha.. du är så rolig... det du pumpar idag i pumpen köptes in för flera veckor sedan. Den enda grunläggande mekanismen här är girighet.. ta bra betalt när många vill tanka (högtider och lov och semester). Dessa små prishöjningar vi ser vid dessa tillfällen har INGET att göra med efterfrågan och tillgång.. det finns massor av bränsle på lager.
Ja värdet på tillgången förändras. Det ändrar sig oavsett det ligger lagrat i berggrunden, i skiffer, på en tankbil eller i Vargens påstådda Skoda.
Samma värdeändring ser vi också hos andra varor. Stål, järn, skog eller varför inte komponenter. Ja till och med Vargens Skoda värde varierar över tid (bortser från den påhittade bakhjulsdrivna Leafen eftersom den inte existerar).
Det du alltså missförstår är att lagervärdet ändrar sig oavsett var i transaktionskedjan som det befinner sig. Att justera det (vilket är brukligt i bokföringssammanhang)
Är en del av en affärsmässig verksamhet och till och med en förutsättning för en effektiv ekonomi.
Fixerade priser slutade man nämligen med någon gång när DDR gick i konkurs. Orsaken är att det inte är möjligt, eller i alla fall mycket ineffektivt (och grogrund för bytesmarknad/svårt handel, korruption och kriminalitet).
Så jag föreslår att vi bibehåller den möjligheten.
Al jag måste nog vara övertydlig för att du ska hänga med, ”bara för att de kan” är delvis ekvivalent med just ”girighet” som kan vara en av flera variabler.
Dock är det tvivels utan så att en viss elasticitet finns i marknaden dock inte linjär eftersom då finns ingen elasticitet. Den oljevolym som konsumeras idag är köpt för X veckor / månader sedan.
Av det följer att den mängd som förbrukas idag måste därefter fyllas på dvs köpas upp på tex termin och levereras någon gång i framtiden där priset är okänd. Det gör att oljebolagen kanske (måste) ha en onödigt hög riskpremie i form av hög positiv elasticitet som uttrycks i ”bara för att de kan ta betaltvariabel”.
Det är svårt att bedöma Swenssons. Om inte annat för att begrepp som girig är högst subjektivt.
Men vi kan nog enas om att bensinbolagen vill vinstmaximera och givet det naturliga oligopol som kännetecknar marknaden finns det förstås en möjlighet att sätta en sådan premie osedvanligt högt, givet att alla andra gör samma sak.
Å andra sidan ser jag inga hinder för att bensinbolagen justerar värdet på sin tillgång i relation till gällande prisnivå uttryckt i realtid. Det är denna egenskap som jag står upp förefgersom den är en förutsättning för en fungerande kreditdriven ekonomi. När tillgången anskaffats och till vilket pris (+ plus kostnader och vinst) är nästa resonemang, som försvåras av att vi inte har insyn i bränslebolagens kalkylmodeller och lagerprinciper.
AL:
Precis så är det att det ligger i pristeorins natur att konkurrenterna inte kan känna till alla mekanismer i prissättningen.
Å andra sidan borde oljebolagen ratta sina priser i ett tämligen smalt fönster eftersom de verkar på en oligopolistisk marknad där det borde vara ”enkelt” att extrapolera de ingående variablerna som ligger till grund för priset vid pump.
Nej ingen har fullständig information. Dock finns det marknader som kommer nära.
I fallet bränslen vet jag inte om hela volatiliteten är förklarad. Jag har aldrig stött på sådana studier. Så frågeställningen lär förbli obesvarad.
Angående extrapolering bygger det i så fall på att man kan göra en ändamålsenlig och korrekt skattning av en befintliga prissättningen hos bolagen och det tror jag blir svårt. Det finns ju goda grunder att anta att deras kostnadsmassan skiljer sig åt, och så även avkastningskrav och kalkylräntan. Därvid torde man ha olika prisstrategier och marknadsdominans som påverkar (oklart i vilken omfattning).
Så jag kan inte riktigt se hur en sådan kalkyl skall genomföras -i alla fall inte utan mycket stora osäkerheter.
Kommentarer
Ja när efterfrågan stiger följer priset efter.
Samma sak ser man under sommarsemestern. Högre efterfrågan= högre priser.
Märkligt nog har denna mycket grundläggande mekanism förnekats här i trådarna..
MVH AL
Javisst styrs priset av efterfrågan men frågan är med vilken elasticitet? Kan det vara så att oljebolagen höjer priserna lite extra ”bara för att de kan” eftersom alla känner till att ökad efterfrågan ska ge högre priser?
A.L, hahaha.. du är så rolig... det du pumpar idag i pumpen köptes in för flera veckor sedan. Den enda grunläggande mekanismen här är girighet.. ta bra betalt när många vill tanka (högtider och lov och semester). Dessa små prishöjningar vi ser vid dessa tillfällen har INGET att göra med efterfrågan och tillgång.. det finns massor av bränsle på lager.
Man brukar ange att en förändring på x kr i oljepriset ger ungefär +/-50% påverkan på priset vid pump.
Att priset sedan justeras i relation till efterfrågan oavsett det lagras hos bensinbolagen lokalt, hos ländernas oljelager, i jorden eller i bensintanken är för mig rimligt.
Den egenskapen gäller ju nästan för alla varor.
MVH AL
Ja värdet på tillgången förändras. Det ändrar sig oavsett det ligger lagrat i berggrunden, i skiffer, på en tankbil eller i Vargens påstådda Skoda.
Samma värdeändring ser vi också hos andra varor. Stål, järn, skog eller varför inte komponenter. Ja till och med Vargens Skoda värde varierar över tid (bortser från den påhittade bakhjulsdrivna Leafen eftersom den inte existerar).
Det du alltså missförstår är att lagervärdet ändrar sig oavsett var i transaktionskedjan som det befinner sig. Att justera det (vilket är brukligt i bokföringssammanhang)
Är en del av en affärsmässig verksamhet och till och med en förutsättning för en effektiv ekonomi.
Fixerade priser slutade man nämligen med någon gång när DDR gick i konkurs. Orsaken är att det inte är möjligt, eller i alla fall mycket ineffektivt (och grogrund för bytesmarknad/svårt handel, korruption och kriminalitet).
Så jag föreslår att vi bibehåller den möjligheten.
MVH AL
Al jag måste nog vara övertydlig för att du ska hänga med, ”bara för att de kan” är delvis ekvivalent med just ”girighet” som kan vara en av flera variabler.
Dock är det tvivels utan så att en viss elasticitet finns i marknaden dock inte linjär eftersom då finns ingen elasticitet. Den oljevolym som konsumeras idag är köpt för X veckor / månader sedan.
Av det följer att den mängd som förbrukas idag måste därefter fyllas på dvs köpas upp på tex termin och levereras någon gång i framtiden där priset är okänd. Det gör att oljebolagen kanske (måste) ha en onödigt hög riskpremie i form av hög positiv elasticitet som uttrycks i ”bara för att de kan ta betaltvariabel”.
Det är svårt att bedöma Swenssons. Om inte annat för att begrepp som girig är högst subjektivt.
Men vi kan nog enas om att bensinbolagen vill vinstmaximera och givet det naturliga oligopol som kännetecknar marknaden finns det förstås en möjlighet att sätta en sådan premie osedvanligt högt, givet att alla andra gör samma sak.
Å andra sidan ser jag inga hinder för att bensinbolagen justerar värdet på sin tillgång i relation till gällande prisnivå uttryckt i realtid. Det är denna egenskap som jag står upp förefgersom den är en förutsättning för en fungerande kreditdriven ekonomi. När tillgången anskaffats och till vilket pris (+ plus kostnader och vinst) är nästa resonemang, som försvåras av att vi inte har insyn i bränslebolagens kalkylmodeller och lagerprinciper.
MVH AL
AL:
Precis så är det att det ligger i pristeorins natur att konkurrenterna inte kan känna till alla mekanismer i prissättningen.
Å andra sidan borde oljebolagen ratta sina priser i ett tämligen smalt fönster eftersom de verkar på en oligopolistisk marknad där det borde vara ”enkelt” att extrapolera de ingående variablerna som ligger till grund för priset vid pump.
Swenssons;
Nej ingen har fullständig information. Dock finns det marknader som kommer nära.
I fallet bränslen vet jag inte om hela volatiliteten är förklarad. Jag har aldrig stött på sådana studier. Så frågeställningen lär förbli obesvarad.
Angående extrapolering bygger det i så fall på att man kan göra en ändamålsenlig och korrekt skattning av en befintliga prissättningen hos bolagen och det tror jag blir svårt. Det finns ju goda grunder att anta att deras kostnadsmassan skiljer sig åt, och så även avkastningskrav och kalkylräntan. Därvid torde man ha olika prisstrategier och marknadsdominans som påverkar (oklart i vilken omfattning).
Så jag kan inte riktigt se hur en sådan kalkyl skall genomföras -i alla fall inte utan mycket stora osäkerheter.
MVH AL
Annars kan man ju tycka att när man säljer som mest av drivmedel så kunde man sänka priserna istället.
De tjänar ju ändå mer när de säljer mer.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.