Att EU säger nej är inte regeringens fel. Felet är att oppositionen kräver sänkningar som inte är möjliga pga EUs energiskattedirektiv. Vi får inte lägga oss under EUs miniminivå. Och sen när EU säger nej - vilket de så klart gör, varför ska de tillåta att Sverige bryter mot reglerna? - så skyller oppositionen på regeringen.
Sandlåda.
Oppositionen har verkliga problem när de lägger förslag som bryter mot EU regler och därför inte är möjliga att genomföra.
Som AL säger, lägg reduktionsplikten på EU:s lägstanivå en tid framöver, och fimpa momsen på skatten, så är man 5-7 kr ner i pris direkt vid pump. Staten få ändå in skatter så det räcker och blir över på bränslen.
Under Agendadebatten igår "råkade" Kristersson nämna att 2%-målet för försvaret skulle motsvara 5kr/liter. "Låt oss inge göra så" sa han.
Det handlar om 42 miljarder det motsvarar.
Tar vi bort 5kr så är det ytterligare 42 miljarder som försvinner i intäkter på årsbasis.
Eftersom Kristersson enbart kan tänka sig skattesänkningar (vi vet ju varför), så vore det fint med en presentation om var dessa pengar skall tas.
1. Om vi sänker skatterna med 5 kr kommer BNP öka. Med högre produktion får vi både lägre arbetslöshet som högre skatteintäkter. Effekterna ligger långt över 42 miljarder.
2. Om vi sänker kostnader för drivmedlet pressas vi inflationen och därmed ränteläget. Det ger åter högre fart i ekonomin och på direkt nivå ger lägre räntor en minskad utgiftspost för staten i form av ränteavdraget.
Med 5000 miljarder i skulder betyder det att högre räntor om 3% att staten dräneras på motsvarande 45 miljarder kr...
Så inflationen är det stora hotet just nu, både mot arbetslöshet, finanssektor, investeringar som statens finanser.
Transportkostnaderna är inflationsdrivande (de ingår i nästan all konsumtion - i olika grad givetvis).
...och alla företag som redan nu via höjda priser tar höjd för ökande kostnader av olika slag utan att i många fall ha drabbats speciellt hårt ännu - DE är verkligen inflationsdrivande. Absolut att ökande transportkostnader är en komponent men många är nog lite för snabba - troligen enligt devisen "det märks knappast om bara jag höjer"...
Om det nu skulle vara så enkelt som skriver AL, så vore det enklaste jobbet i världen att vara finansminister.
Sänk skatten, få ner räntan, så blir vi alla lyckliga.
Vi är så ihopknutna med resten av världen så jag jag inte se annat än att det är ett populistiskt förslag (om nu Kristersson skulle säga så).
Sverige har redan gått miste om 34 miljarder i EUs återhämtningsstöd efter covid pga att oppositionens budget gick igenom.
Dessa 34 miljarder var låsta till en klimatsatsning. Oppositionen strök klimatsatsningen för att använda dessa till att sänka drivmedelsskatten istället.
Men oppositionen missade att dessa pengar var låsta till en satsning från EU. Stryker man den satsningen så är pengarna borta. De kan alltså inte användas för att kompensera ett skattebortfall.
Så tack vare oppositionen så har nu både förlorat 34 miljarder från EU samt förlorar en massa skatteintäkter.
Oppositionen har slängt in Sverige i ett finansiellt kaos pga att de inte kan räkna och inte hantera pengar.
Enligt en rapport från Tankesmedjan Tiden så leder inte sänkta skatter till mer jobb och ökade skatteintäkter. De flesta som jobbar, jobbar redan heltid.
Det är inte så att de som jobbar deltid automatiskt får jobba heltid bara för att skatten sänks.
Det finns helt enkelt inte någon sådan koppling.
Sänkta skatter leder inte automatiskt till högre konsumtion. Och mer konsumtion leder inte automatiskt till mer arbetstillfällen.
Företag vill vinstmaximera. De vill reducera arbetskraft, öka produktivitet och öka automatiseringen. Dvs målet är att ha så få anställda som möjligt.
Så dessa drömmar om att lägre skatt ger mer jobb och skatteintäkter, det är just nyliberala drömmar som inte fungerar i praktiken.
Om det nu skulle vara så enkelt som skriver AL, så vore det enklaste jobbet i världen att vara finansminister.
Sänk skatten, få ner räntan, så blir vi alla lyckliga.
Vi är så ihopknutna med resten av världen så jag jag inte se annat än att det är ett populistiskt förslag (om nu Kristersson skulle säga så).
Både rätt och fel. Om vi börjar med det som är rätt så är det alldeles sant att kostnadsökningarna sker på global nivå. Så transportkostnaderna i Sverige är inte hela sanningen, utan en del. Men kostnaderna i Sverige kan vi påverka, vilket vi inte kan med resterande delar, vilket är själva poängen.
En annan aspekt av det är rör att kostnadsökningarna ser olika ut beroende på hur transportintensiv verksamheten är. Tittar man exempelvis på skog, järnmalm, eller jordbruk påverkas dessa mycket starkt av de höjda drivmedelspriserna. Omvänt råder att andra sektorer som inte transporterar lika mycket varor och som kanske ligger längre upp i förädlingskedjan (en del tjänsteföretag exempelvis) påverkas mindre.
Angående räntorna är den relationen mycket tydlig. Man vet att när räntorna är låga så stiger kapacitetsutnyttjandet och investeringarna i ekonomin. Omvänt råder när räntorna går upp. Då pressas kapacitetsutnyttjandet och investeringarna och BNP, medan arbetslösheten stiger.
Enligt en rapport från Tankesmedjan Tiden så leder inte sänkta skatter till mer jobb och ökade skatteintäkter. De flesta som jobbar, jobbar redan heltid.
Det är inte så att de som jobbar deltid automatiskt får jobba heltid bara för att skatten sänks.
Det finns helt enkelt inte någon sådan koppling.
Sänkta skatter leder inte automatiskt till högre konsumtion. Och mer konsumtion leder inte automatiskt till mer arbetstillfällen.
Företag vill vinstmaximera. De vill reducera arbetskraft, öka produktivitet och öka automatiseringen. Dvs målet är att ha så få anställda som möjligt.
Så dessa drömmar om att lägre skatt ger mer jobb och skatteintäkter, det är just nyliberala drömmar som inte fungerar i praktiken.
Här har du tyvärr blandat ihop begreppen en hel del. Det är stor skillnad mellan inkomstskatter och arbetsgivaravgifter och dess effekt på arbetslösheten och transportpriserna och beskattningen av negativa externa effekter. Så om någon har skrivit en sådan sak vet vederbörande inte vad hen pratar om.
Att det inte är särskilt effektivt att bekämpa arbetslöshet med lägre arbetsgivaravgifter är sant. Och så även i viss mån inkomstskatter. Däremot har vi inte denna effekt i fallet negativa externa effekter och punktbeskattning. Den skall ligga på sitt självkostnadspris för att uppnå maximal effektivitet, och högsta möjliga kapacitetsutnyttjande.
När man inte ligger där stryper man bort en rad transporter som annars kunde ha genomförts. Dessutom blir de transporter som ändå utförs dyrare, vilket slår hårt mot vissa branscher. Hos verksamheter som skog exempelvis pratar man om stora kostnadsökningar att man helt enkelt måste säga upp personal. Så även jordbruk. Konjunkturinstitutet har visat att det ligger någonstans kring 0,3-0,6% av BNP. Och som bekant sjunker inte arbetslösheten vid minskad produktion eller när kapacitetsutnyttjandet halveras, det sambandet är klart sedan århundraden tillbaka.
Generellt vet man mycket väl vad som inträffar när skatterna ligger för lågt (jfr trängsel i vägnätet i Stockholm) eller för högt (jfr att folk på landsbygden och företag inte kan transportera varor). När man hamnar på rätt nivå uppnås högsta möjliga effektivitet och det är också med sådana argument som man kan argumentera för elbilar, solceller, nya vägar, säkra bilar eller en hälsosam promenad. De följer alla samma mönster. Skillnaden mellan transporter och inkomstskatter är därför gigantisk. Transporter handlar om att balansera ut de negativa skadeverkningar på tredje part som förflyttning via bil, buss och lastbil orsakar. Inkomstskatter är en skattebas som syftar till att finansiera vår gemensamma drift. Den är alltså inte effektivitetsfrämjande. Läs gärna in dig på området på wikipedia där jag skrivit ner lite vad det handlar om. https://sv.wikipedia.org/wiki/Pigouviansk_skatt
Trevligt f.ö att Raphael är emot nyliberala idéer. Tydligen känner han inte till att bensinskatter och pålagor på bränslet är en neoklassisk lösning som innebär motsatsen till den kollektivism som kännetecknar socialism :-). Jag antar också att tokigheter som att dela på jobben som ett visst parti höll på med en gång i tiden (och som blev sågat av alla som just kan räkna) inte ger någon märkbar effekt på arbetslösheten.
Avslutningsvis: Det vi är ute efter här är att pressa inflationen. Dess skadeverkningar är vida kända, oavsett vi pratar neoklassiker eller någon annat.
Får ta lite av lunchen och skriva. Intressant diskussion kring "ismer". Det som kännetecknar vissa drag hos populisterna, inte alla, är en dragning åt socialdarwinismen en extrem ociviliserad variant. Sen finns ju Übermenschen som står över alla andra, som vissa "Ismer" använde och som tillämpas även i dag hos somliga individer. I det perspektivet framstår Friedman som enbart liberal.
Roligt att alla är så objektiva i sin politiska ställning och så genomgående duktiga att ange källor för sina påståenden...
Ni förstår väl att det mesta är personliga åsikter och inte har särskilt stor koppling till fakta!?
Källor kan mycket väl ha en politisk agenda, anges de så har man åtminstone en egen chans att ta ställning om hur vinklad den är, sen har man så klart en egen bias, man läser och tror lite mer på det man redan tycker är rätt.
Bra nyhet att Sverige inte får undantag från EU:s skatteregler, för sju av åtta partier har ju trots allt röstat fram politiken bakom priserna på drivmedel. Men oavsett politisk fråga är det ett tydligt tecken på opålitlighet och svaghet att agera som en vindflöjel som flera partier nu gjort, även om det tyvärr inte var helt oväntat.
Uppdaterat: 2022-03-29 00:34
"Fit for 55" är ett klimatpaketet som bl a innebär att EU ska minska sina växthusgasutsläpp med 55 % till år 2030 (jämfört med 1990 års nivå) och som har det övergripande klimatmålet (enligt den klimatlag som antogs i juni 2021) att hela EU ska vara klimatneutralt senast år 2050.
Kommentarer
Att EU säger nej är inte regeringens fel. Felet är att oppositionen kräver sänkningar som inte är möjliga pga EUs energiskattedirektiv. Vi får inte lägga oss under EUs miniminivå. Och sen när EU säger nej - vilket de så klart gör, varför ska de tillåta att Sverige bryter mot reglerna? - så skyller oppositionen på regeringen.
Sandlåda.
Oppositionen har verkliga problem när de lägger förslag som bryter mot EU regler och därför inte är möjliga att genomföra.
Det är fullt möjligt att sänka reduktionsplikten till EU:s minsta nivå. Där ligger den som bekant inte idag.
För diesel skulle det betyda en sänkning av priset med ungefär 5 kronor.
MVH AL
Som AL säger, lägg reduktionsplikten på EU:s lägstanivå en tid framöver, och fimpa momsen på skatten, så är man 5-7 kr ner i pris direkt vid pump. Staten få ändå in skatter så det räcker och blir över på bränslen.
Under Agendadebatten igår "råkade" Kristersson nämna att 2%-målet för försvaret skulle motsvara 5kr/liter. "Låt oss inge göra så" sa han.
Det handlar om 42 miljarder det motsvarar.
Tar vi bort 5kr så är det ytterligare 42 miljarder som försvinner i intäkter på årsbasis.
Eftersom Kristersson enbart kan tänka sig skattesänkningar (vi vet ju varför), så vore det fint med en presentation om var dessa pengar skall tas.
McTar:
1. Om vi sänker skatterna med 5 kr kommer BNP öka. Med högre produktion får vi både lägre arbetslöshet som högre skatteintäkter. Effekterna ligger långt över 42 miljarder.
2. Om vi sänker kostnader för drivmedlet pressas vi inflationen och därmed ränteläget. Det ger åter högre fart i ekonomin och på direkt nivå ger lägre räntor en minskad utgiftspost för staten i form av ränteavdraget.
Med 5000 miljarder i skulder betyder det att högre räntor om 3% att staten dräneras på motsvarande 45 miljarder kr...
Så inflationen är det stora hotet just nu, både mot arbetslöshet, finanssektor, investeringar som statens finanser.
Transportkostnaderna är inflationsdrivande (de ingår i nästan all konsumtion - i olika grad givetvis).
MVH AL
...och alla företag som redan nu via höjda priser tar höjd för ökande kostnader av olika slag utan att i många fall ha drabbats speciellt hårt ännu - DE är verkligen inflationsdrivande. Absolut att ökande transportkostnader är en komponent men många är nog lite för snabba - troligen enligt devisen "det märks knappast om bara jag höjer"...
Om det nu skulle vara så enkelt som skriver AL, så vore det enklaste jobbet i världen att vara finansminister.
Sänk skatten, få ner räntan, så blir vi alla lyckliga.
Vi är så ihopknutna med resten av världen så jag jag inte se annat än att det är ett populistiskt förslag (om nu Kristersson skulle säga så).
Sverige har redan gått miste om 34 miljarder i EUs återhämtningsstöd efter covid pga att oppositionens budget gick igenom.
Dessa 34 miljarder var låsta till en klimatsatsning. Oppositionen strök klimatsatsningen för att använda dessa till att sänka drivmedelsskatten istället.
Men oppositionen missade att dessa pengar var låsta till en satsning från EU. Stryker man den satsningen så är pengarna borta. De kan alltså inte användas för att kompensera ett skattebortfall.
Så tack vare oppositionen så har nu både förlorat 34 miljarder från EU samt förlorar en massa skatteintäkter.
Oppositionen har slängt in Sverige i ett finansiellt kaos pga att de inte kan räkna och inte hantera pengar.
Enligt en rapport från Tankesmedjan Tiden så leder inte sänkta skatter till mer jobb och ökade skatteintäkter. De flesta som jobbar, jobbar redan heltid.
Det är inte så att de som jobbar deltid automatiskt får jobba heltid bara för att skatten sänks.
Det finns helt enkelt inte någon sådan koppling.
Sänkta skatter leder inte automatiskt till högre konsumtion. Och mer konsumtion leder inte automatiskt till mer arbetstillfällen.
Företag vill vinstmaximera. De vill reducera arbetskraft, öka produktivitet och öka automatiseringen. Dvs målet är att ha så få anställda som möjligt.
Så dessa drömmar om att lägre skatt ger mer jobb och skatteintäkter, det är just nyliberala drömmar som inte fungerar i praktiken.
Både rätt och fel. Om vi börjar med det som är rätt så är det alldeles sant att kostnadsökningarna sker på global nivå. Så transportkostnaderna i Sverige är inte hela sanningen, utan en del. Men kostnaderna i Sverige kan vi påverka, vilket vi inte kan med resterande delar, vilket är själva poängen.
En annan aspekt av det är rör att kostnadsökningarna ser olika ut beroende på hur transportintensiv verksamheten är. Tittar man exempelvis på skog, järnmalm, eller jordbruk påverkas dessa mycket starkt av de höjda drivmedelspriserna. Omvänt råder att andra sektorer som inte transporterar lika mycket varor och som kanske ligger längre upp i förädlingskedjan (en del tjänsteföretag exempelvis) påverkas mindre.
Angående räntorna är den relationen mycket tydlig. Man vet att när räntorna är låga så stiger kapacitetsutnyttjandet och investeringarna i ekonomin. Omvänt råder när räntorna går upp. Då pressas kapacitetsutnyttjandet och investeringarna och BNP, medan arbetslösheten stiger.
MVH AL
Här har du tyvärr blandat ihop begreppen en hel del. Det är stor skillnad mellan inkomstskatter och arbetsgivaravgifter och dess effekt på arbetslösheten och transportpriserna och beskattningen av negativa externa effekter. Så om någon har skrivit en sådan sak vet vederbörande inte vad hen pratar om.
Att det inte är särskilt effektivt att bekämpa arbetslöshet med lägre arbetsgivaravgifter är sant. Och så även i viss mån inkomstskatter. Däremot har vi inte denna effekt i fallet negativa externa effekter och punktbeskattning. Den skall ligga på sitt självkostnadspris för att uppnå maximal effektivitet, och högsta möjliga kapacitetsutnyttjande.
När man inte ligger där stryper man bort en rad transporter som annars kunde ha genomförts. Dessutom blir de transporter som ändå utförs dyrare, vilket slår hårt mot vissa branscher. Hos verksamheter som skog exempelvis pratar man om stora kostnadsökningar att man helt enkelt måste säga upp personal. Så även jordbruk. Konjunkturinstitutet har visat att det ligger någonstans kring 0,3-0,6% av BNP. Och som bekant sjunker inte arbetslösheten vid minskad produktion eller när kapacitetsutnyttjandet halveras, det sambandet är klart sedan århundraden tillbaka.
Generellt vet man mycket väl vad som inträffar när skatterna ligger för lågt (jfr trängsel i vägnätet i Stockholm) eller för högt (jfr att folk på landsbygden och företag inte kan transportera varor). När man hamnar på rätt nivå uppnås högsta möjliga effektivitet och det är också med sådana argument som man kan argumentera för elbilar, solceller, nya vägar, säkra bilar eller en hälsosam promenad. De följer alla samma mönster. Skillnaden mellan transporter och inkomstskatter är därför gigantisk. Transporter handlar om att balansera ut de negativa skadeverkningar på tredje part som förflyttning via bil, buss och lastbil orsakar. Inkomstskatter är en skattebas som syftar till att finansiera vår gemensamma drift. Den är alltså inte effektivitetsfrämjande. Läs gärna in dig på området på wikipedia där jag skrivit ner lite vad det handlar om. https://sv.wikipedia.org/wiki/Pigouviansk_skatt
Trevligt f.ö att Raphael är emot nyliberala idéer. Tydligen känner han inte till att bensinskatter och pålagor på bränslet är en neoklassisk lösning som innebär motsatsen till den kollektivism som kännetecknar socialism :-). Jag antar också att tokigheter som att dela på jobben som ett visst parti höll på med en gång i tiden (och som blev sågat av alla som just kan räkna) inte ger någon märkbar effekt på arbetslösheten.
Avslutningsvis: Det vi är ute efter här är att pressa inflationen. Dess skadeverkningar är vida kända, oavsett vi pratar neoklassiker eller någon annat.
MVH AL
Får ta lite av lunchen och skriva. Intressant diskussion kring "ismer". Det som kännetecknar vissa drag hos populisterna, inte alla, är en dragning åt socialdarwinismen en extrem ociviliserad variant. Sen finns ju Übermenschen som står över alla andra, som vissa "Ismer" använde och som tillämpas även i dag hos somliga individer. I det perspektivet framstår Friedman som enbart liberal.
Roligt att alla är så objektiva i sin politiska ställning och så genomgående duktiga att ange källor för sina påståenden...
Ni förstår väl att det mesta är personliga åsikter och inte har särskilt stor koppling till fakta!?
Källor kan mycket väl ha en politisk agenda, anges de så har man åtminstone en egen chans att ta ställning om hur vinklad den är, sen har man så klart en egen bias, man läser och tror lite mer på det man redan tycker är rätt.
Berätta gärna vad du vill ha källor på så skall du få det.
Inga problem alls. Jag skriver inget som inte har en empirisk grund.
MVH AL
Bra nyhet att Sverige inte får undantag från EU:s skatteregler, för sju av åtta partier har ju trots allt röstat fram politiken bakom priserna på drivmedel. Men oavsett politisk fråga är det ett tydligt tecken på opålitlighet och svaghet att agera som en vindflöjel som flera partier nu gjort, även om det tyvärr inte var helt oväntat.
Medhåll John
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.