Mina första bilar fick gå året runt på slicks och jag var inte ensam, nästan alla kompisar var i samma situation, vi hörde alltså till fattigpacket, alla pengar och all ledig tid gick åt att hålla bilarna i gång.
Det hade vissa fördelar, trafiken var ju inte så tät, men ändå lärde man sig att ta det väldigt lugnt för att slippa köra av, det var väldigt mycket besvär att få tag på någon kompis som kunde dra upp fordonet, bärgare fanns inga pengar till.
Man lärde sig också att hålla rejält avstånd till framförvarande bil, bromsarna var ofta lika dåliga som däcken.
Det var också vissa nackdelar, däcken höll inte särskilt länge och man fick kolla noga så inte för många cordlager kommit fram, small däcket blev det ju en ny innerslang och det var en onödig utgift.
Det gällde att ha bra kontakter med gummiverkstäder där man kunde köpa nästan utslitna däck till en överkomlig peng, efter att de mer bemedlade hade fått nytt.
En annan nackdel var det faktum att det var väldigt många poliser ute vägarna om man jämför med hur det är nu.
Vissa var väldigt nitiska och gjorde flygande besiktning som det hette då. Det resulterade alltid i anmärkningar som medförde arbete och utgifter och en därpå följande efterbesiktning. Ett par veckor senare kunde det vara dags för nästa poliskontroll.
Nåja, det blev bättre om pengar och bättre bilar och nya däck och 1072 kom de första vinterdäcken på.
Dunlop dubbdäck och det var fantastiskt att ha väggrepp även vintertid.
En kompis som köpte däcken samtidigt tyckte däremot inte att däcken var något att ha, han hade kört rakt fram in i en trädgård på morgonen, han trodde att de skulle ge samma grepp som på sommaren.
Jag tog över de däcken , körde åtskilliga mil och sålde dem till en jobbarkompis i slutet av 80-talet, de hade de flesta dubben kvar och massor med mönster och de var hårda som bakelit, men han var väldigt nöjd.
Men numera med nyare bilar och mycket trafik är jag väldigt kräsen när det gäller däck.
Uppdaterat: 2021-09-04 10:10
Varje Saab är värd att vårdas och bevaras, sådana bilar görs inte längre
Jag har inget minne av att mina föräldrar hade vinterdäck under mina första femton år utan det vara Sava med cordbristningar som fastnat i skallen. När jag var i körkortsåldern hade jag praoat på en däckfirma som nyligen hade börjat regummera däck och fick bra pris på vinterdäck av dem.
Började körkortsbanan med att köra 125a året runt. Underligt nog bet glattslitna däck bättre än fräsha. I alla fall med en trött och lätt MC, med bil är det annorlunda.
jörgenE, det är det märkliga minne jag har också, inte när det gäller MC där hade jag bra däck, men fläsksvålarna på bilarna hade ändå grepp på isen!
Hur kom det sig?
Uppdaterat: 2021-09-04 15:02
Varje Saab är värd att vårdas och bevaras, sådana bilar görs inte längre
Vill minnas att min pappa hade vinterhjul på bakhjulen (bakhjulsdriven bil) runt 1960. Själv köpte jag min första bil 1970 och då blev det Trelleborgs dubbade vinterdäck under vintern och sen blev det dubbat under en mängd av år innan jag för ca: 10 år sedan testade s k nordiska dubbfria. Sen har de flesta vintermil skett på den typen av däck frånsett ett par säsonger.
saabnisse. Kanske pga den större anliggningsytan. Men jag minns också att gränsen mellan grepp och noll kontroll var p.g.a. det hårfin. De greppade bättre tills det slapp, då var det noll. Så det funkade så länge man smög
Jag hade regummerade vinterdäck på bakhjulen på min "bubbla" i slutet av 60-talet. Man fastnade aldrig i snön men framhjulen hade ju noll fäste i böjarna!
När jag tog körkort vintern 1974-75 hade inte ens körskolebilen vinterdäck! Jag hade, som så många andra på den tiden, inte heller vinterdäck, bara hyfsade sommardäck.
Man lärde sig att köra med känsla, och jag överraskades aldrig, snurrade inte, var aldrig i diket, trots att man körde "farliga" bilar typ Opel Kadett o Rekord och Ford Taunus. Tvärtom var de ärliga och talade om när det började bli halt.
(var inte i diket förrän jag köpte en Saab 99 som inte ville svänga...)
Vadå? Folk har fyrhjulsdrift och behöver inga vinterdäck... hahaha, faktum är vinterdäck gör väldigt stor skillnad. Många har nog glömt bort att helt vanligt granris kan användas för att skapa mer friktion om man kört fast.
Med första bilen, en Kadett, genomlevdes med sommardäck ett par vintrar. Det gick bra utan dikeskörning.
Nu har jag dubbdäck men med tanke på hur snöfattigt det varit senaste vintrarna så har de knappt fått bekänna färg. Hade förmodligen klarat mig med sommardäck.
Christer - du missade ironin...:) Den avsåg att det tydligen behövs SUV:ar mitt i stan för att kunna ta sig fram - i alla fall om man kollar alla garageuppfarter. På landsbygden förstår jag det behovet bättre.
Christer - du missade ironin...:) Den avsåg att det tydligen behövs SUV:ar mitt i stan för att kunna ta sig fram - i alla fall om man kollar alla garageuppfarter. På landsbygden förstår jag det behovet bättre.
Jag förstod nog ironin, MEN vad vet vi var dessa SUVar i villakvarteren kör på deras jobb eller fritid. Ja inte kör dom bara runt i sitt villakvarter, även om flera inte skulle behöva SUV för att ta sig fram på vintern. Men så har vi ju detta med komfort och säkerhet. Det är nog inte bara för att skrävla inför grannen, som vissa tror, de äger en SUV. Det finns väl en anledning till att t.ex XC60 och XC40 säljer bland de bästa i Sverige. Inte är det väl det "låga" priset precis.
Kommentarer
Mina första bilar fick gå året runt på slicks och jag var inte ensam, nästan alla kompisar var i samma situation, vi hörde alltså till fattigpacket, alla pengar och all ledig tid gick åt att hålla bilarna i gång.
Det hade vissa fördelar, trafiken var ju inte så tät, men ändå lärde man sig att ta det väldigt lugnt för att slippa köra av, det var väldigt mycket besvär att få tag på någon kompis som kunde dra upp fordonet, bärgare fanns inga pengar till.
Man lärde sig också att hålla rejält avstånd till framförvarande bil, bromsarna var ofta lika dåliga som däcken.
Det var också vissa nackdelar, däcken höll inte särskilt länge och man fick kolla noga så inte för många cordlager kommit fram, small däcket blev det ju en ny innerslang och det var en onödig utgift.
Det gällde att ha bra kontakter med gummiverkstäder där man kunde köpa nästan utslitna däck till en överkomlig peng, efter att de mer bemedlade hade fått nytt.
En annan nackdel var det faktum att det var väldigt många poliser ute vägarna om man jämför med hur det är nu.
Vissa var väldigt nitiska och gjorde flygande besiktning som det hette då. Det resulterade alltid i anmärkningar som medförde arbete och utgifter och en därpå följande efterbesiktning. Ett par veckor senare kunde det vara dags för nästa poliskontroll.
Nåja, det blev bättre om pengar och bättre bilar och nya däck och 1072 kom de första vinterdäcken på.
Dunlop dubbdäck och det var fantastiskt att ha väggrepp även vintertid.
En kompis som köpte däcken samtidigt tyckte däremot inte att däcken var något att ha, han hade kört rakt fram in i en trädgård på morgonen, han trodde att de skulle ge samma grepp som på sommaren.
Jag tog över de däcken , körde åtskilliga mil och sålde dem till en jobbarkompis i slutet av 80-talet, de hade de flesta dubben kvar och massor med mönster och de var hårda som bakelit, men han var väldigt nöjd.
Men numera med nyare bilar och mycket trafik är jag väldigt kräsen när det gäller däck.
Jag har inget minne av att mina föräldrar hade vinterdäck under mina första femton år utan det vara Sava med cordbristningar som fastnat i skallen. När jag var i körkortsåldern hade jag praoat på en däckfirma som nyligen hade börjat regummera däck och fick bra pris på vinterdäck av dem.
Började körkortsbanan med att köra 125a året runt. Underligt nog bet glattslitna däck bättre än fräsha. I alla fall med en trött och lätt MC, med bil är det annorlunda.
jörgenE, det är det märkliga minne jag har också, inte när det gäller MC där hade jag bra däck, men fläsksvålarna på bilarna hade ändå grepp på isen!
Hur kom det sig?
Vill minnas att min pappa hade vinterhjul på bakhjulen (bakhjulsdriven bil) runt 1960. Själv köpte jag min första bil 1970 och då blev det Trelleborgs dubbade vinterdäck under vintern och sen blev det dubbat under en mängd av år innan jag för ca: 10 år sedan testade s k nordiska dubbfria. Sen har de flesta vintermil skett på den typen av däck frånsett ett par säsonger.
saabnisse. Kanske pga den större anliggningsytan. Men jag minns också att gränsen mellan grepp och noll kontroll var p.g.a. det hårfin. De greppade bättre tills det slapp, då var det noll. Så det funkade så länge man smög
Japp, stämmer bra, det var väl därför man lärde sig att köra långsamt, det var nog inte enbart den låga motoreffekten!
Jag hade regummerade vinterdäck på bakhjulen på min "bubbla" i slutet av 60-talet. Man fastnade aldrig i snön men framhjulen hade ju noll fäste i böjarna!
När jag tog körkort vintern 1974-75 hade inte ens körskolebilen vinterdäck! Jag hade, som så många andra på den tiden, inte heller vinterdäck, bara hyfsade sommardäck.
Man lärde sig att köra med känsla, och jag överraskades aldrig, snurrade inte, var aldrig i diket, trots att man körde "farliga" bilar typ Opel Kadett o Rekord och Ford Taunus. Tvärtom var de ärliga och talade om när det började bli halt.
(var inte i diket förrän jag köpte en Saab 99 som inte ville svänga...)
På sextiotalet, när jag började köra, fanns det snökedjor och saker man fäste på hjulen om man satt fast. Dessutom en spade i bagaget.
Gunnar, det finns fortfarande, men det är inte många som känner till dem.
Snöskyffel borde alla ha med sig vintertid.
Vadå? Folk har fyrhjulsdrift och behöver inga vinterdäck... hahaha, faktum är vinterdäck gör väldigt stor skillnad. Många har nog glömt bort att helt vanligt granris kan användas för att skapa mer friktion om man kört fast.
Det gäller bara att hitta granriset mitt i villakvarteret för det är tydligen där man annars behöver sin SUV för att ta sig fram...:)
Med första bilen, en Kadett, genomlevdes med sommardäck ett par vintrar. Det gick bra utan dikeskörning.
Nu har jag dubbdäck men med tanke på hur snöfattigt det varit senaste vintrarna så har de knappt fått bekänna färg. Hade förmodligen klarat mig med sommardäck.
Kör man SUV och om det är en riktig SUV, så behöver man inget granris.
Christer - du missade ironin...:) Den avsåg att det tydligen behövs SUV:ar mitt i stan för att kunna ta sig fram - i alla fall om man kollar alla garageuppfarter. På landsbygden förstår jag det behovet bättre.
Jag förstod nog ironin, MEN vad vet vi var dessa SUVar i villakvarteren kör på deras jobb eller fritid. Ja inte kör dom bara runt i sitt villakvarter, även om flera inte skulle behöva SUV för att ta sig fram på vintern. Men så har vi ju detta med komfort och säkerhet. Det är nog inte bara för att skrävla inför grannen, som vissa tror, de äger en SUV. Det finns väl en anledning till att t.ex XC60 och XC40 säljer bland de bästa i Sverige. Inte är det väl det "låga" priset precis.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.