Att öka skatten på bränsle är det mest effektiva sättet att sänka koldioxidutsläppen, men drabbar främst de som bor utanför stan.
VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, har jämfört olika sätt att uppnå Riksdagens mål om att sänka koldioxidutsläppen från transporter i landet med 70 procent mellan 2010 och 2030.
Studien har gjorts av forskare på VTI tillsammans med Chalmers och TPmod AB. Tre metoder har vägts mot varandra: bonus/malussystemet, ökad inblandning av biodrivmedel och skatteökning på bränsle.
– Beräkningarna indikerar att en skatteökning motsvarande 50-procentig prisökning på bränsle från 2020 och framåt tar oss till en 60-procentig minskning av koldioxidutsläppen mellan 2010 och 2030. Höjda bränsleskatter är det som verkar ge störst effekt av de styrmedlen vi har studerat, säger Roger Pyddoke, senior forskare på VTI.
De som förändringen skulle vara mest kännbar för är landsbygdsborna.
– I tidigare studier, som inte tagit hänsyn till hur fordonsmarknaden utvecklas i framtiden, har vi sett att styrmedlen kostar bilägare i landsbygd klart mer än för invånare i mindre tätorter. Minst kostar det för bilägare i storstäder. Bilägare i landsbygd med låga inkomster drabbas relativt mest. I vår nya studie har vi sett att detta gäller även när vi tar hänsyn till vilka fordon som finns i framtiden, säger Jan-Erik Swärdh, senior forskare på VTI.
Forskarna kom också fram till att det skulle kunna vara effektivt att blanda in mer biodrivmedel för att minska utsläppen, men eftersom importerad palmolja är en viktig beståndsdel i biodrivmedel anser man inte att det är rätt väg att gå.
Studiens upphovsmän ger inte mycket för nya skattesystemet bonus/malus. Det infördes 2018 och gynnar låg- och nollutsläppsbilar medan det straffar de med högt utsläpp.
Författarna menar att systemet kan bidra till ökad andel elbilar, men att det inte påverkar användningen av det stora antal fossilbilar som finns kvar 2030, därför blir effekten blygsam sett till utsläpp.
Diskutera: Är höjd bränsleskatt rätt väg att gå för att få ner koldioxidutsläppen?
Studien har gjorts av forskare på VTI tillsammans med Chalmers och TPmod AB. Tre metoder har vägts mot varandra: bonus/malussystemet, ökad inblandning av biodrivmedel och skatteökning på bränsle.
– Beräkningarna indikerar att en skatteökning motsvarande 50-procentig prisökning på bränsle från 2020 och framåt tar oss till en 60-procentig minskning av koldioxidutsläppen mellan 2010 och 2030. Höjda bränsleskatter är det som verkar ge störst effekt av de styrmedlen vi har studerat, säger Roger Pyddoke, senior forskare på VTI.
De som förändringen skulle vara mest kännbar för är landsbygdsborna.
– I tidigare studier, som inte tagit hänsyn till hur fordonsmarknaden utvecklas i framtiden, har vi sett att styrmedlen kostar bilägare i landsbygd klart mer än för invånare i mindre tätorter. Minst kostar det för bilägare i storstäder. Bilägare i landsbygd med låga inkomster drabbas relativt mest. I vår nya studie har vi sett att detta gäller även när vi tar hänsyn till vilka fordon som finns i framtiden, säger Jan-Erik Swärdh, senior forskare på VTI.
Forskarna kom också fram till att det skulle kunna vara effektivt att blanda in mer biodrivmedel för att minska utsläppen, men eftersom importerad palmolja är en viktig beståndsdel i biodrivmedel anser man inte att det är rätt väg att gå.
Studiens upphovsmän ger inte mycket för nya skattesystemet bonus/malus. Det infördes 2018 och gynnar låg- och nollutsläppsbilar medan det straffar de med högt utsläpp.
Författarna menar att systemet kan bidra till ökad andel elbilar, men att det inte påverkar användningen av det stora antal fossilbilar som finns kvar 2030, därför blir effekten blygsam sett till utsläpp.
Diskutera: Är höjd bränsleskatt rätt väg att gå för att få ner koldioxidutsläppen?
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Hoppas att K-Klabbe har varit mer framgångsrik än Stockholms energi att räkna ut och presentera, dels hur mycket diesel vi förbrukar som samlar ihop dessa vedpinnar som åker till Sthlm, dels och främst hur mycket tillväxten i skogen minskar av närmast dammsugning av biomassa i skogen!
Inför körrätter, dvs x antal km/mån eller år. Alla ska vara med och minska utsläppen.Plånboken ska inte styra!
"A.L och skodaägare, ni kan vara lugna..förr eller senare slår vi i taket och då lär ni få begränsad tillgång till resurser, det kan vara mat, vatten, el eller att du inte kan köpa vilken onödig bil modell som helst."
Källa på det tack.
De flesta SUVar som folk köper i Sverige är knappast så stora miljöbovar.
Roger, du är dåligt informerad.
https://www.expressen.se/nyheter/klimat/koldioxidutslapp-for-nya-bilar-okar-for-andra-aret/
SUV släpper ut mycket mer än folk tror. Allt är relativt...att gå omkring och tro att 0,7-1,0 liter/mil är bra siffror är bara så fel! Hade folket avstått SUV och köpa vanliga mindre bilar istället för en klumpig sak som knappt rymmer någon last så hade utsläppen minskat mycket. Det var knappast av lastutrymmes skäl de köpte en SUV. En mellanklass SUV motsvarar en stor vanlig bil i utsläpp. En liten SUV motsvarar en mellanklass vanlig bil.
"Hade folket avstått SUV och köpa vanliga mindre bilar istället för en klumpig sak som knappt rymmer någon last så hade utsläppen minskat mycket"
Låt oss räkna på det! Ditt favorithatobjekt Volvo XC60 B4 släpper enligt WLTP ut som mest 214 g CO2 per km. Idealbilen Skoda Octavia 1.0 TSI släpper ut 183 g/km enligt WLTP i värsta fallet. Under 2018 körde Sveriges bilar 6 866 374 264 mil. Hade alla kört Skoda Octavia i stadstrafik med maxutsläpp så hade utsläppen legat på 12,6 miljoner ton. Hade de istället kört XC60 så hade de legat på 14,7 miljoner ton. Alltså en skillnad på 2 miljoner ton. Räknar man på blandad körning, vilket kanske är mer realistiskt så skulle Octavia-utsläppen ligga på 10,3 miljoner ton och XC60-utsläppen på 11,2 miljoner ton.
Alltså en skillnad på 1,2 miljoner ton. Vet inte vad din definition av mycket är men 1,2 miljoner ton motsvarar 0,03 procent av världens utsläpp. Det är alltså ganska uppenbart att om alla svenskar kör XC60 eller Skoda Octavia har ytterst begränsad effekt på utsläppen. Visst är alla utsläppsminskningar bra, men världen lär knappast räddas av att alla i Sverige kör Skoda Octavia.
"Styggavargen": När ska du sansa dej och inhämta sanningsenlig information från bilägare som vet vad det innebär att äga och köra en mellanklass-suv. Information från motorpressen där de älskar att "testa" bilarna d.v.s. provocera dem ger knappast relevant bränsleförbrukning. Vid lugn mjuk körning tar en sådan bil inte mer bränsle.( max ca 100 km/tim) Jag t.ex. har en automatväxlad mellanklass-suv av årsmodell 2017 som förbrukar ca 0.5 L miljödiesel per mil, har en överlägsen komfort vad gäller insteg, sikt m.m. i jämförelse med t.ex. en Oktavia. Min son har haft en sådan (2015) och absolut ingenting var till det bättre. Sen klagar du på bagageutrymme. Den bil jag har rymmer 475 liter med baksätets ryggstöd uppfällt. Är det inte tillräckligt? Att bagageutrymmet inte är så djupt att man tvingas skita ner sej mot stötfångaren vid lastning är en klar fördel. Har man väl vant sej vid en lite mer högbyggd bil blir det precis som när man vant sej vid automatlåda. Man går aldrig tillbaka till att sitta nära gatan med nedre fönsterkanten irriterande högt upp och med ett ständigt vevande med växelspaken. Suven har kommit för att stanna hur mycket du än spyr ut din okunniga galla. Var så säker.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.