Nästa artikel
Rosttest: Toyota Corolla (2019)
Rost

Rosttest: Toyota Corolla (2019)

Publicerad 1 juli 2019
Toyota Corolla.
Blästringsrisk i motorhuvens framkant och på dörrarna som är dåligt inpassade. Läs mer i Vi Bilägares rosttest.
Corolla är till största del en plåtkonstruktion bortsett från tvärbalkarna, kardantunneln och motorhuven som är av aluminium och bakluckan av plast. Filtinnerskärmar i hjulhus fram och bak. Den nedåtvända tröskelskarven är inte tätad.

Avgassystem av stål. Rostskyddsbehandling i tröskeln men ingen annanstans bortsett från en gnutta vax i vissa hålrum. Blästringsrisk i motorhuvens framkant och på dörrarna som är dåligt inpassade.

Rostskyddsgaranti: 12 år.

Besiktningen gjordes av Rostskyddsmetoder AB

Testinformation

Betyg rost: 2 av 5

Betyg

  • 5. Materialval, konstruktioner och övriga skyddsåtgärder är effektiva. Rostangrepp bör inte komma inom de första sex åren.
  • 4. Välgjort rostskydd med några tveksamma konstruktionslösningar som på sikt kan orsaka problem.
  • 3. Normalbra rostskydd där någon form av behandling gjorts i fabrik eller i efterhand. Konstruktioner/material kan under en tid rädda sämre behandling.
  • 2. Behandlingen är sparsam eller saknas ofta helt och hållet. Oftast enbart material av stål. Angrepp inom några år, inte alltid synliga för blotta ögat.
  • 1. Undermåligt rostskydd. Bilarna klarar inte en vinter på saltindränkta vägar utan angrepp. Behandling rekommenderas omgående.
Så här går rosttestet till:

Det är insidan som räknas. En vacker utsida behöver nödvändigtvis inte betyda inre egenskaper av toppklass. Vi Bilägares rostskyddstester bygger på prognoser, en samlad bedömning av hur väl en bilmodell kan motstå angrepp under garantitiden. Som ett viktigt instrument används fiberoptik för att kunna kika in i hålrum och balkar. Märk väl att prognoserna inte inkluderar lackkvalitet som också kan ge rostskador, utan enbart grundskyddet. Framtida lack- eller limsläpp är omöjliga att förutse. Revidering av betyg förekommer om uppföljningar efter några år visar på annat resultat.

Kriterier för bedömningen:t

Material: Upphängningar av aluminium och karossdelar av aluminium eller plast ger plus i kanten. Så länge materialet enbart består av stål finns alltid rostrisk. Aluminium kan vid galvanisk korrosion ge så kallad vitrost.
Design: Konstruktioner med avsikt att bygga bort rostfällor premieras, ju färre skarvar desto bättre. Stänkskydd för att förhindra blästring är också en del i bedömningen.
Rostskyddsmedel: Förzinkningen (galvaniseringen) nöts ned med tiden, liksom grundlacken. Nötningsskydd och vax i hålrum och skarvar ses som en bra gardering.
Tätning: Skarvar behöver limmas och tätas. Hur väl detta har gjorts påverkar bedömningen.
Instängd fukt: Plastskydd som inte håller tätt och filtmaterial/polymerer som binder fukt är en grogrund för framtida angrepp.
Prisnivå: Rostskyddsbetygen sätts i relation till den pris- och storleksklass som granskad bil tillhör. Det betyder att kraven ökar ju högre status och prisnivå som bilen har.

Ämnen i artikeln

Kommentarer

#b • Uppdaterat: 2019-07-01 20:59
A.L

C. Larsson.

Jag har inga uppgifter om varför fordon skrotas utan enbart åldern och även åldersfördelningen av de fordonen som lever kvar ute i trafik. Och uppgifterna härstammar från Norge som har god koll på sina fordon.

Då kan man se att det finns en skillnad i ålder kopplad till märket där Mercedes blir äldst (följt av Volvo) och där Peugeot, Renault och Citroen blir yngst.

Bland de japanska bilarna är det Mazda som håller ihop längst.

MVH AL

#c • Uppdaterat: 2019-07-02 08:18
HT19

Fniss

#d • Uppdaterat: 2019-07-02 09:03
Rikard

Har inte sett senaste statestiken, men för några år sen fick MB sota för sina synder, både Volvo och Toyota hade längre medellivslängd.

#e • Uppdaterat: 2019-07-02 09:24
hultarn

Mercedes är dyrare bilar, och ägs av folk som gärna lägger pengar på att hålla dem vid liv. Billiga bilar lever inte så länge, de når snabbare "bättre skrota än laga"-läget. Inget konstigt.
Är förstås även skillnad på en gammal V40 mot en gammal V70 när det gäller inköp, andrahandsvärde och livslängd. Samma sak mellan en A-klass och en E-klass.
Mercedes gjorde bort sig rejält när det gäller rosten, blev bättre med W211 men även de kan se för eländiga ut. åg en kombi häromdagen, den var rostig överallt! Och de har tydligen en hel del problem med elektroniken, dyrt och trist.
Men, nu kom vi från Toyota.

#f • Uppdaterat: 2019-07-02 11:09
Tobo

Jag har de senaste åren sålt tre bilar (Hilux-94, Corolla-96 och Avensis-00) till en afrikaexportör.

Då dessa bilar numera är borta ur den svenska registret så är det möjligt att de räknas som skrotade, men jag kan garantera att de är långt ifrån skrotmässiga.

Afrikaexportörerna betalar mer än den genomsnittlige blocketköparen, vilket gör det lönsammare att sälja dessa bilar utomlands, än att behålla dem i Sverige.

#g • Uppdaterat: 2019-07-02 12:10
Tobo

GRP: Visst finns det oseriösa exportörer, men de flesta som skickar ut riktad marknadsföring till ägare av äldre toyotabilar är registrerade företagare (F-skatt).
Mina tre exportbilar försvann ganska fort från det svenska bilregistret.

#h • Uppdaterat: 2019-07-02 12:37
Peter E

Kass som vanligt, men en eloge för att den inte e rostig som nya Lexus är....

#i • Uppdaterat: 2019-07-02 17:50
Axa

Nåja. Toyota kanske inte så populärt att exportera som en del tror.

”Om man bryter ned statistiken per bilmärke ser vi att Volvo är det klart vanligaste märket när begagnade bilar går på export från Sverige. Under fjolåret nästan dubblades antalet exporterade begagnade Volvo-bilar.
Även Volkswagen, Audi, Skoda och Renault noterades för markanta ökningar under fjolåret medan exempelvis Toyota stod mer eller mindre stilla (ett litet, litet tapp som gjorde att de tappade sin ”tredjeplats” till Audi).”

https://teknikensvarld.se/export-av-svenska-begagnade-bilar-okar-kraftigt-615588/

#j • Uppdaterat: 2019-07-02 20:38
Tobo

Axa: Den lågt värderade svenska kronan gör det attraktivt att exportera nyare begagnat till våra grannländer, vilket naturligtvis är större volymer jämfört med en sådan relativt smal nisch som att exportera 15-25 år gamla toyotabilar till Afrika.

#k • Uppdaterat: 2019-07-02 21:42
A.L

Hultarn. Jag kan förstå dina invändningar att MB är dyra och därför lättare att motivera i det långa loppet. Men det gäller ju i så fall även BMW och Audi som inte uppnår motsvarande snittålder.

Och jämför man de franska bilarna med de ungefär lika dyra bilarna från exempelvis Japan så lever de japanska i genomsnitt några år längre. Så även Opel och Saab (de som fortfarande förekommer i statistiken).

Jag tror därför inte att man kan förklara avvikelsen hos de franska bilarna med att deras ägare inte lägger lika mycket resurser på att underhålla dem.

Men, värt att notera är att siffrorna bygger på bilar som producerats kring år 1996-2000 (och I MB, Volvos och Opels fall även i början av 90-talet). Det är ju fullt möjligt att nyare franska bilar lever lite längre samtidigt som nyare MB inte orkar uppnå motsvarande ålder som tidigare årgångar gjorde.

MVH AL

Missa inget från Vi Bilägare

Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.