Forskare vid Chalmers påstår att dubbdäck tar fler liv än de räddar. Nu får de mothugg av Nokian Tyres.
I studien som offentliggjordes i början av oktober har tre forskare vid Chalmers avdelning för miljösystemanalys gjort en uträkning över hur många liv som sparas i trafiken tack vare dubbdäcksanvändningen kontra hur många för tidiga dödsfall dubbdäcken bidrar till – både på vägarna och när de tillverkas. Forskarna kom fram till att dubbdäck beräknas rädda upp till 770 levnadsår, samtidigt som upp till 2.200 levnadsår går till spillo under hela deras livscykel. De negativa aspekterna är bland annat de hälsofarliga partiklar som dubbarna river upp ur vägen och den riskfyllda koboltbrytningen Kongo-Kinshasa, eftersom kobolt är en beståndsdel i dubbar.
Nokians kritik mot studien är bland annat att den utgår ifrån att människor hela tiden är utsatta för de hälsofarliga mikropartiklar som rivs upp av dubbdäck:
”Dubbdäck river upp större partiklar som har en diameter på minst 10 mikrometer (PM10). Det är problematisk att man i undersökningen utgår från att människorna ständigt är utsatta för PM10-partiklar. Det här stämmer inte när det gäller dubbdäck eftersom dubbdäck endast används under andra halvåret. Dessutom är man endast lokalt utsatt för PM10-partiklar från dubbdäck, på vissa ställen och under en begränsad tid. I verkligheten är man utsatt för PM10-partiklar från dubbdäck i betydligt mindre utsträckning än vad man utgår från i undersökningen.”
Nokian skriver också att det förutsätts i studien att all kobolt som finns i dubbdäcken bryts i konflikthärjade Kongo-Kinshasa.
”Dubbarna innehåller väldigt små mängder kobolt och endast på dubbens hårdmetallstift för att förbättra styrkan. Hårdmetallstiften på ett dubbdäck innehåller totalt cirka 5 gram kobolt (som jämförelse innehåller batterierna på en elbil 4.500 – 11.000 gram kobolt). Däckindustrin använder nästan uteslutande, upp till 95 procent, återvunnen hårdmetall som bland annat kommer från arbetsmaskiner och hårdmetallklingor som schakt- och borrmaskiner använder. Kobolt finns inte enbart i Kongo utan utbrytning sker även till exempel i Finland. Kobolten kommer upp till 95 procent som biprodukt från brytningen av andra typer av malm.”
Slutligen lyfter däcktillverkaren fram att om alla skulle köra med friktionsdäck skulle väggreppet bli sämre:
”En undersökning (2016) från finska teknologiska forskningscentralen (VTT) visar att greppet blir bäst när minst hälften av alla däck är dubbdäck. Även de som kör med dubbfria vinterdäck drar nytta av dubbdäck som gör vägbanan mer sträv vilket gör att odubbade däck får bättre grepp.”
Diskutera: Vad tycker du om Chalmersstudien om dubbdäck?
Nokians kritik mot studien är bland annat att den utgår ifrån att människor hela tiden är utsatta för de hälsofarliga mikropartiklar som rivs upp av dubbdäck:
”Dubbdäck river upp större partiklar som har en diameter på minst 10 mikrometer (PM10). Det är problematisk att man i undersökningen utgår från att människorna ständigt är utsatta för PM10-partiklar. Det här stämmer inte när det gäller dubbdäck eftersom dubbdäck endast används under andra halvåret. Dessutom är man endast lokalt utsatt för PM10-partiklar från dubbdäck, på vissa ställen och under en begränsad tid. I verkligheten är man utsatt för PM10-partiklar från dubbdäck i betydligt mindre utsträckning än vad man utgår från i undersökningen.”
Nokian skriver också att det förutsätts i studien att all kobolt som finns i dubbdäcken bryts i konflikthärjade Kongo-Kinshasa.
”Dubbarna innehåller väldigt små mängder kobolt och endast på dubbens hårdmetallstift för att förbättra styrkan. Hårdmetallstiften på ett dubbdäck innehåller totalt cirka 5 gram kobolt (som jämförelse innehåller batterierna på en elbil 4.500 – 11.000 gram kobolt). Däckindustrin använder nästan uteslutande, upp till 95 procent, återvunnen hårdmetall som bland annat kommer från arbetsmaskiner och hårdmetallklingor som schakt- och borrmaskiner använder. Kobolt finns inte enbart i Kongo utan utbrytning sker även till exempel i Finland. Kobolten kommer upp till 95 procent som biprodukt från brytningen av andra typer av malm.”
Slutligen lyfter däcktillverkaren fram att om alla skulle köra med friktionsdäck skulle väggreppet bli sämre:
”En undersökning (2016) från finska teknologiska forskningscentralen (VTT) visar att greppet blir bäst när minst hälften av alla däck är dubbdäck. Även de som kör med dubbfria vinterdäck drar nytta av dubbdäck som gör vägbanan mer sträv vilket gör att odubbade däck får bättre grepp.”
Diskutera: Vad tycker du om Chalmersstudien om dubbdäck?
Relaterade dokument
Mer från Vi Bilägare
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Lasse J, forskarna och Trafikverket har givetvis ingen annan agenda än att rädda liv. Låt oss skippa konspirationsteorierna om skumma agendor. Däremot har ju däcktillverkare som Nokian ett intresse av att sälja däck och Nokian har länge plöjt ner enorma summor i just dubbdäck - de är marknadsledande på dubbdäck med extremt gott rykte, de utvecklar även dubbdäck åt andra tillverkare (som Bridgestone och Falken som anlitat Nokian som konsulter). För de dubbfria däcken så svajar de mer i testerna och har tuffare konkurrens.
Min erfarenhet säger mig att Dubbdäck är bäst vid bromsning och svängning när det är isigt på vägnätet. På barmark är oftast bromsverkan och sidostabiliteten bättre med odubbat. I snö/snömodd råder ingen väsentlig skillnad. Vill man ha svart på vitt är det är det bara att kolla de senaste däcktesterna. Dubbfria når inte upp till dubbdäckens nivå i visa väglag (möjligen kan de bästa dubbfria spöa de sämsta dubbdäcken). Polisbilar utrustas med både dubbfritt och dubbat, de radiobilar som används dygnet runt och bilar som används vid tuffa eskortkörningar i Sthlm har dubbdäck då de helt enkelt är bäst lämpade. Det är kanske så att Nokian säljer bäst av dubbdäcken och därmed propagerar för dessa, men de säljer också en massa dubbfria som oftast håller hög kvalitet. Jag tycker därför att deras expertis ska tas i beaktan.
Att dubbdäck river upp asfalten och sprider hälsofarliga partiklar som leder till en för tidig död hos många, är ett faktum! Detta är en viktig fråga hur vi ska minska skadeverkningar från dubbdäck och samtidigt behålla en säker trafikmiljö. Jag anser att dubbdäck ska förbjudas i alla stadskärnor!
Ingen som reagerar på hur smutsiga bilarna blir i Sverige jämfört med t ex Tyskland?
Vad kostar det samhället?
Jag håller med Farbror Blå i #14 - utom i ett fall. Dubbdäck är bättre vid snömodd/slask, då de har ett mer öppet mönster än dubbfria däck. Således blir risken för slaskplaning mindre.
Jag kör dubbfritt f.ö. Och Chalmers-rapporten har jag mycket lite över för - bara spannet i följande citat borde rendera utvisning: "Forskarna beräknar att den svenska användningen av dubbdäck räddar mellan 60 och 770 levnadsår i trafiken under vintern, samtidigt som mellan 570 och 2200 levnadsår går till spillo i ett bredare livscykelperspektiv över dubbdäckens livslängd."
Som vanligt håller jag inte alls med Notariuspublicus. Stäng av innerstaden i Sthlm för all fordonstrafik utom för dem med särskilda behov, t ex varutransport, funktionshinder, kollektiv persontransport (bussar) och batteridriven taxi. För personen med dubbdäck från Piteå så kan han ställa bilen utanför tullarna och ta tunnelbanan eller bussen in. Låt oss ha en dubbfri och bilfri innerstad!
När det gäller Miljöpartiet så är de starka i storstäderna. Väljare röstar på dem. Jag tycker de är ett utmärkt parti.
Jag har kört dubbfritt sedan 90-talet och det fungerar väldigt bra!
Audi, man måste se till helheten. Ska vi verkligen acceptera att dubbdäck tar fler liv än de räddar? Det är onekligen väldigt individualistiskt att tycka det är okej att någon räddas medan andra dör. Jag tycker att vi ska bry oss om samhällsperspektivet! Man får helt enkelt anpassa hastigheten till underlaget! Ska liv gå till spillo för att det finns folk som vill köra på dubbar för de tror sig kunna köra fortare?
Jag tycker vi ska införa en teknik i bilarna som analyserar underlaget och automatiskt stryper motorn när det är is och snö. T ex att ingen får ich ingen kan köra fortare än 50 vid vinterväglag. Samt förbjuda dubbdäck.
Raphael, normalt brukar jag inte svara dig, då du bara trollar med dina franska favoriter.
Men nu ber jag dig att läsa vad jag skrev i #18. Kan du det? Om du inte kan/orkar:
1. Jag kör odubbat.
2. Jag anser att Chalmers undersökning är usel. Man kan inte påstå att ett spann på 60 till 770 eller för all del 570 till 2200 är ö.h.t. relevant. Det är inte seriöst.
3. Ditt "Ska vi verkligen acceptera att dubbdäck tar fler liv än de räddar?" påminner väldigt mycket om det där en viss Vivianne Franzen torgförde.
Tar båda studierna med nypa vägsalt.
Tycker folk ska få välja själva hur de vill göra med sina däck.
Jag håller med om att det blir lite löjligt när forskare översätter i det här fallet ett resultat till räddade/förlorade människoliv. Lite samma sak som dieseldebatten.
Har dem verkligen uteslutit att de räddade människoåren inte berott på minskad chipsätning?
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.