Frågeställaren ärger en Volvo V50 D2 från 2011 och undrar om motorbromsning kan vara skadligt vid höga varvtal.
”Finns det någon gräns för hur stor varvtalsskillnad man kan ”tvinga upp bilen i” innan det sliter allt för mycket?” Vi Bilägare svarar.
På vardagar svarar Vi Bilägare på läsarfrågor om bilar och trafik. Vill du att vi ska svara på din fråga? Fyll i formuläret eller mejla till bilfragan@vibilagare.se.
Fråga:
Jag har en Volvo V50 D2 från 2011 som jag brukar tillämpa motorbromsning på dagligen. Kan motorbromsning slita onödigt mycket på kopplingen och växellådan om man växlar ner två, tre steg för att öka bromskraften från motorn?
Exempel: jag kör i 80 km/tim på sexans växel (1 500–1 600 v/min). Längre fram upptäcker jag en hastighetsbegränsning till
40 km/tim och lägger då i fyrans växel för att öka motorbromskraften. Motorn ”tvingas” då upp i 2 300–2 600 v/min när jag släpper upp kopplingen. Jag rullar sedan vidare och landar
på cirka 40 km/tim vid skyltarna.
Men borde det inte slita en del när jag släpper upp kopplingen och med bilens hastighet tvingar upp varvtalet i motorn? Finns det någon gräns för hur stor varvtalsskillnad man kan ”tvinga upp bilen i” innan det sliter allt för mycket?
Emil
Svar:
Det finns inga gränsvärden framtagna för motorbromsning. Med det sagt tycker vi att Volvoägaren lugnt kan köra vidare med sin bil på det sätt han kör. Att använda motorbromsning är ju ett vanligt sätt att köra bil på.
Annika Bjerstaf, Volvo Car Corporation
Svar:
Motorbromsning är dessutom ekonomiskt och miljövänligt eftersom motorn på moderna bilar går ned på noll förbrukning och utsläpp när den bromsar.
Marianne Sterner, Vi Bilägare
Diskutera: Hur mycket motorbromsar du?
Fråga:
Jag har en Volvo V50 D2 från 2011 som jag brukar tillämpa motorbromsning på dagligen. Kan motorbromsning slita onödigt mycket på kopplingen och växellådan om man växlar ner två, tre steg för att öka bromskraften från motorn?
Exempel: jag kör i 80 km/tim på sexans växel (1 500–1 600 v/min). Längre fram upptäcker jag en hastighetsbegränsning till
40 km/tim och lägger då i fyrans växel för att öka motorbromskraften. Motorn ”tvingas” då upp i 2 300–2 600 v/min när jag släpper upp kopplingen. Jag rullar sedan vidare och landar
på cirka 40 km/tim vid skyltarna.
Men borde det inte slita en del när jag släpper upp kopplingen och med bilens hastighet tvingar upp varvtalet i motorn? Finns det någon gräns för hur stor varvtalsskillnad man kan ”tvinga upp bilen i” innan det sliter allt för mycket?
Emil
Svar:
Det finns inga gränsvärden framtagna för motorbromsning. Med det sagt tycker vi att Volvoägaren lugnt kan köra vidare med sin bil på det sätt han kör. Att använda motorbromsning är ju ett vanligt sätt att köra bil på.
Annika Bjerstaf, Volvo Car Corporation
Svar:
Motorbromsning är dessutom ekonomiskt och miljövänligt eftersom motorn på moderna bilar går ned på noll förbrukning och utsläpp när den bromsar.
Marianne Sterner, Vi Bilägare
Diskutera: Hur mycket motorbromsar du?
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Om man lägger i alltför låg växel när man motorbromsar kan det bli en dammhög kvar av lamellmaterialet. Det blir för hög hastighet på det innan man hinner släppa upp kopplingspedalen. Fast då är man ganska långt från acceptabla nivåer.
Har en gammal hederlig handbroms så kan man då och då motionera skivorna bak genom att bromsa lite med handbromsen.
Hacken, fungerar enbart om handbromsen tar på skivorna, många bilar har fjuttrummor till handbromsen.
Det blir billigare att byta bromsklotsar än att byta lamell. Låt bli nedväxlingen, släpp bara gasen och bromsa det sista vid behov. Ger en lugn och avslappad körning, inget extra rivande i växelspaken i onödan. Synkroniseringsringarna i växellådan slits också varje gång. Till slut går det inte ens att slita i växlar som här beskrivs.
Det blir billigare att byta bromsklotsar än att byta lamell. Låt bli nedväxlingen, släpp bara gasen och bromsa det sista vid behov. Ger en lugn och avslappad körning, inget extra rivande i växelspaken i onödan. Synkroniseringsringarna i växellådan slits också varje gång. Till slut går det inte ens att slita i växlar som här beskrivs.
Köpte ny Skoda med 1,4 liters bensinturbo för 3 år sedan. Effekten av motorbromsning är väldigt liten. Man får ofta hjälpa till med bromspedalen även i svaga lutningar utför. Annat var det med den förra bilen. Saab 9000 2.0T. Man kunde glida utför Trollstigen i Norge på 2:ans växel och bara bromsa inför kurvor och möten. Men med Skodan måste man bromsa väldigt ofta. Skodan har visserligen mindre cylindervolym men väger 1270 kg mot Saab:ens 1470 kg. Beror det på moderna motorers konstruktion? Fördelen är att bromsskivorna håller sig blanka. Än så länge.
Dublett
Är en myt att bromsarna inte tål att användas sparsamt, lyssna inte på sånt.
Man ska alltid möta upp med nedväxling och motorbroms oavsett om man endast motorbromsar eller även bromsar med fotbroms, med manuell växellåda. Då har man alltid rätt växel för aktuell hastighet och maskineriet är i fint samarbete. Har personligen helt tröttnat på manuell växellåda, men detta är annars det fina med sådan drivlina.
Helt rätt saabnisse, för länge sedan hade jag en Mitsubishi Galant V6 2001 a med just sådana bromsar. Så Hackenbush tips kan bli dyrt om man har sådana bromsar.
Senast jag hade bromsproblem som krävde åtgärder var med mina 80-talsbilar (Nissan, Saab, Vectra). Minns inte att jag skulle behövt åtgärda bromsarna över huvud taget på nån bil därefter, inte ens byte av belägg, varken fram eller bak.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.