
Foto: Rikspolisstyrelsen
Staten tjänar storkovan på fartsyndare
Staten tjänar mångmiljonbelopp på fartsyndare. Fler fartkameror och
högre bötesbelopp har fått intäkterna att skjuta i höjden. Men polisens
satsning blir kritiserad.
2010-07-29
Staten tjänar mångmiljonbelopp på fortkörningsböter. Enligt Dagens Nyheter drog polisen i fjol in 671 miljoner kronor i så kallade ordningsböter, vilket till stor del består av trafikbrott. Detta är en ökning med över 135 procent jämfört med 2005, då motsvarande belopp låg på 285 miljoner.
Men polisen vill inte se fortkörningsböterna som en kassako.
– Vi vill inte trycka på pengarna. Vi gör inte detta för att tjäna pengar, utan snarare för att förbättra trafiksäkerheten, säger Bengt Svensson, kommissarie på Rikspolisstyrelsen, till Dagens Nyheter.
"De är effektiva"
Den stora intäktsökningen beror främst på höjda bötesbelopp och mer effektiva fartkameror. På fem år har böter från fartkameror ökat från 5 274 stycken till 64 836 ifjol. Något som ökat intäkterna – och enligt Trafikverket även ökat trafiksäkerheten.
– De är effektiva eftersom man får ner medelhastigheten med fem kilometer i timmen. Då räknar vi inte precis vid kameran utan vid hela det markerade avsnittet, säger Östen Johansson, expert på trafiksäkerhet vid Trafikverket, till Dagens Nyheter.
Motormännens riksförbund ställer sig dock kritiska till polisens satsning.
– Det är möjligt att det är bra med intäkter till staten, men det kommer inte att göra att vi kommer till rätta med trafiksäkerhetsproblematiken, säger Motormännens vd Maria Spetz till Dagens Nyheter.
Motormännens vd ifrågasätter satsningen på fartkameror och frekvent hastighetsövervakning och vill hellre se ett större fokus på exempelvis rattfylleri.
– Det vore mycket bättre att hastigheterna sänktes på grund av att det var fler poliser på vägarna. Då skulle man även kunna få tag på folk som kör berusade, drogpåverkade och folk som kör övertrötta, säger Maria Spetz.
Diskutera: Är satsningen på fartkameror och höjda bötesbelopp rätt väg att gå?