Bild
Nästa artikel
Audi A1 Sportback.

Rosttest: Audi A1 Sportback (2019)

Rost

Mycket stålplåt, istället för aluminium som i storasyskonen. Läs mer i Vi Bilägares rosttest.

Läs hela testet!

Vill du veta allt om de testade bilarna? I det kompletta testet redovisas samtliga testmoment, all fakta och fler bilder. Där kan du läsa mer om bland annat bränsleförbrukning, bilekonomi, rostskydd, ljus, kupébuller, barnsäkerhet, prestanda, kupé- och lastmått, krocksäkerhet och utrustning. PDF 14 sidor. OBS! Du som är prenumerant kan läsa testet gratis på vibilagare.se/fri. Du behöver prenumerationsnummer och postnummer.
Hela karossen är av stålplåt. Även i chassikomponenterna används stålplåt, större modeller från Audi använder aluminium i hjulupphägningarna. Presskarvar är väl tätade både i baklucka, huv och dörrar. Huv och baklucka saknar skydd i form av vax. Dörrarna är behandlade. Hjulhusen har innerskärmar av hårdplast fram och bak. Tröskelskarven är nedåtvänd och utsatt för visst sprut men är väl tätad.

Bottenplattan har bra slitskydd. Stora plastsköldar, men bakom plasten saknas behandling. Presskarvar där rost lätt får fäste är tätade. Ingen behandling i balkarna. Stänklappar skyddar mot blästring fram. Avgassystemet är av stål.


Rostskyddsgaranti: 12 år.

Besiktningen gjordes av Rostskyddsmetoder AB

Testinformation

Betyg: 4 av 5

Betyg

  • 5. Materialval, konstruktioner och övriga skyddsåtgärder är effektiva. Rostangrepp bör inte komma inom de första sex åren.
  • 4. Välgjort rostskydd med några tveksamma konstruktionslösningar som på sikt kan orsaka problem.
  • 3. Normalbra rostskydd där någon form av behandling gjorts i fabrik eller i efterhand. Konstruktioner/material kan under en tid rädda sämre behandling.
  • 2. Behandlingen är sparsam eller saknas ofta helt och hållet. Oftast enbart material av stål. Angrepp inom några år, inte alltid synliga för blotta ögat.
  • 1. Undermåligt rostskydd. Bilarna klarar inte en vinter på saltindränkta vägar utan angrepp. Behandling rekommenderas omgående.
Så här går rosttestet till:

Det är insidan som räknas. En vacker utsida behöver nödvändigtvis inte betyda inre egenskaper av toppklass. Vi Bilägares rostskyddstester bygger på prognoser, en samlad bedömning av hur väl en bilmodell kan motstå angrepp under garantitiden. Som ett viktigt instrument används fiberoptik för att kunna kika in i hålrum och balkar. Märk väl att prognoserna inte inkluderar lackkvalitet som också kan ge rostskador, utan enbart grundskyddet. Framtida lack- eller limsläpp är omöjliga att förutse. Revidering av betyg förekommer om uppföljningar efter några år visar på annat resultat.

Kriterier för bedömningen:

Material: Upphängningar av aluminium och karossdelar av aluminium eller plast ger plus i kanten. Så länge materialet enbart består av stål finns alltid rostrisk. Aluminium kan vid galvanisk korrosion ge så kallad vitrost.
Design: Konstruktioner med avsikt att bygga bort rostfällor premieras, ju färre skarvar desto bättre. Stänkskydd för att förhindra blästring är också en del i bedömningen.
Rostskyddsmedel: Förzinkningen (galvaniseringen) nöts ned med tiden, liksom grundlacken. Nötningsskydd och vax i hålrum och skarvar ses som en bra gardering.
Tätning: Skarvar behöver limmas och tätas. Hur väl detta har gjorts påverkar bedömningen.
Instängd fukt: Plastskydd som inte håller tätt och filtmaterial/polymerer som binder fukt är en grogrund för framtida angrepp.
Prisnivå: Rostskyddsbetygen sätts i relation till den pris- och storleksklass som granskad bil tillhör. Det betyder att kraven ökar ju högre status och prisnivå som bilen har.

Kommentarer

#1
2019-04-02 11:26

Chassidetaljer av stålplåt?
Det borde nog vara grövre material än plåt i sådana komponenter.

"Tröskelskarven är väl tätad"
Kanske, men det är knappast ett snyggt och sofistikerat utfört arbete, det ser ut som en träl från vikingatiden varit där med en vedträ och kletat på.
Görs det så slarvigt kan kvaliten inte garanteras.

#2
2019-04-02 11:33

N-iklas,
Grövre än plåt? Hur tänker du då? 20 mm är väl något av det grövsta jag känner till att man valsar. Så tjocka bitar behöver inte jag i mina fordon.

#3
2019-04-02 11:35

Jag kollade hos B-E. De säljer plåt i 100 mm tjocklek också...

#4
2019-04-02 15:14

Huv och baklucka saknar skydd i form av vax.
Bakom plasten saknas behandling.
Ingen behandling i balkarna.
Betyg 4:a??

#5
2019-04-02 16:02

För mig är plåt max 1 mm tjock, är det tjockare kallar inte jag det plåt.
Det är ett dåligt uttryck eftersom det inte säger ett dugg om vad det egentligen är för typ av metall man pratar om.

Vill man förtydliga att det inte är ölburksplåt så får man bekväma sig att uppge tjockleken, 5 mm tjockt stål exempelvis.

I det här fallet borde ordet plåt inte ha använts överhuvudtaget utan endast "i chassikomponenterna används stål".

Att sedan stridsvagnar och slagskepp också påstås ha "plåt" när den är 30-40 cm tjock är bara dumt.

#6
2019-04-02 20:15

Visst kan man ha egna definitioner, men det är knappast användbart för att kritisera andra som använder uttryck som de vanligtvis används.

#7
2019-04-02 20:55

Hm, vad ska det annars vara än plåt som används? Gjuten gods?

#8
2019-04-02 21:17

N-iklas, tidigare talade man om tunnplåt som var under 3mm och grovplåt däröver, men plåt är det även om den är 100mm!
Nu är det plåt oavsett tjocklek och kännetecknande är att den är valsad och det gäller oavsett material.

#9
2019-04-03 07:55

Ser ut som en pundare har tätat bilen; (

#10
2019-04-03 23:02

jag tar det igen. VIB skriver (Prisnivå: Rostskyddsbetygen sätts i relation till den pris- och storleksklass som granskad bil tillhör. Det betyder att kraven ökar ju högre status och prisnivå som bilen har.)
Det betyder att om en bil i 1000000 kronorsklassen och en i 200000 kronorsklassen har exakt samma rostrisk så får den billigare bilen bättre betyg än den dyra. Hur ska man då förstå sig på betygsättningen?!

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.