Nästa artikel
Begtest: Skoda Fabia
Begbil

Begtest: Skoda Fabia

Publicerad 16 augusti 2007 (uppdaterad 27 september 2010)
Skoda Fabia har teknik från VW. Men det finns svagheter som dåliga hjullager och läckage.

Skoda Fabia introducerades 2000 som en betydligt modernare ersättare till Felicia. Det var den första modell i Volkswagenkoncernen att baseras på den nya bottenplattan för småbilar, senare följde kusinerna VW Polo och Seat Ibiza. Fabia finns i tre karossvarianter, vanligast är femdörrars halvkombi. En liten kombimodell finns också på programmet, liksom en fyrdörrars sedan. Den senare är dock inte särskilt vanlig.

Motoralternativen är hela elva styck­en. Från trecylindriga på 1,2 liter och 50 eller 64 hk till 2,0 liter och 115 hk. Vanligast är 1,4-litersmotorerna på 60, 68, 75 eller 101 hk. Det finns också dieselmotorer på 64, 75, 101 eller 131 hk.

1,4-litersmotorerna med 60 och 68 hk är föråldrade konstruktioner med stötstänger. Fördelen är att man slipper byte av kamaxelrem eftersom det inte finns någon, här är det kedja som gäller. Nackdelen är att de små motorerna är ganska slöa. Dyrare att köpa, men också  trevligare att köra, blir Fabia med  motorerna på 75 eller 101 hk. På senare år har den trecylindriga 1,2-liters­motorn också sålt ganska bra. Den låter kul men ger väldigt mediokra fartresurser. Dieselvarianterna är eftertraktade på begagnatmarknaden eftersom  förbrukningen i dessa kan hållas på en mycket låg nivå. Både femväxlad manuell låda och till vissa versioner en fyrstegs automat.

Skoda Fabia har bra köregenskaper, men kan bli aningen sidvindskänslig. Däremot är väghållningen stabil, chassiet är småstötigt fast och styrningen direkt. Sikten är dock inget vidare, speciellt svårt är det från förarplats att se var fronten börjar. Även sikten snett bakåt är dålig, beroende på att bakrutestolpen är bred.

Fabia är en liten bil men komforten i framsätena är ändå riktigt skaplig. Baksätet är också rätt dugligt med tanke på storleken. Bagageutrymmet är som i alla småbilar litet, men kombiversionen är betydligt rymligare - och mer eftertraktad på begmarknaden.

Trepunktsbälte och nackskydd på fem platser finns dock inte i äldre Fabia, däremot i den nya faceliftade versionen som kom 2004. I övrigt är säkerheten bra för storleksklassen. Fabia har fått fyra stjärnor av Euro NCAP.

Enligt Bilprovningens statistik klarar sig Fabia klart bättre än medelbilen. Det finns ingen punkt som är sämre än snittet. Rostskyddet är också mycket bra, Fabia fick betyget fyra i vårt rostskyddstest.

Men det finns andra svagheter att se upp med. Hjullager kan ta slut i förtid, ibland redan efter 2 000 mil. Felet hörs som ett morrande ljud, speciellt när man svänger. Eftersom tillverkaren känner till det här felet är det många hjullager som byts på goodwill. Om inte, så kostar det  3 000 kronor.  

Om ett klapprande ljud hörs när bilen rullar över ojämnheter, kan det vara glapp i ett krängningshämmarstag. Att byta kostar en tusenlapp styck.
Vattenläckage är ett fel som vanligen drabbat de första årsmodellerna. Mellan list och sidoruta i främst framdörrarna kan vatten tränga in i kupén. På många bilar har detta åtgärdats på garanti. Gäller inte garantin kostar det 1 000- 1 500 kr per dörr att åtgärda.

Elektronikproblem är ett annat gissel. En varningslampa har tänts i tid och otid vilket skapar irritation hos ägaren. Verkstäderna har uppdaterat styrdatorns mjukvara efter hand.

Läckande kylvatten har drabbat närmare var fjärde Fabia-ägare. Oftast är det kylfläkten som gått sönder som gjort att bilarna blivit överhettade. Imma på rutorna, högt vindbrus och hög oljeförbrukning står också på
klagomålslistan från ägarna.

Även märkesverkstäderna är Skodaägarna ofta missnöjda med. Det framgår av vår ägarundersökning BilQ/Autoindex där Skoda hamnar i botten när det gäller nöjda verkstadskunder.

Fabia marknadsförs med lågt pris som främsta lockbete. De enklaste modellerna heter Classic och Compis och är mycket påvert utrustade. Men
tillvalslistan är lång och lockande och en ny Fabia kan bli väldigt dyr.
Även säkerhetsmässigt kan det skilja mellan olika utrustningsversioner. De bäst utrustade har både sidokrockkuddar och aktivt antisladdsystem. Dessa är oftast dyrare också i andra hand - och tyvärr ovanliga.

Relaterade bildspel

Ämnen i artikeln

Kommentarer

Missa inget från Vi Bilägare

Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.