Volvo: Räkna aldrig ut Sverige

AL, jag tror inte att du skall köpa den där Mercedesen. Du har en förutbestämd uppfattning om Mercedes som gammalmodiga, klumpiga och gubbiga bilar med bakhjulsdrift som kommer att bete sig som en fyllehund på vägen. Garanterat att du kommer att återkomma med svidande kritik mot denna "förhistoriska" konstruktion. Köp den inte. Vi vill inte höra dig raljera i stil med "Vad var det jag sa!".

När det gäller Nobelpriset i ekonomi förstår jag tillräckligt mycket för att döma ut den forskningsgrenen som just flum - och ett riktigt Nobelpris är det INTE! AL skriver: "Och ingen pristagare i ekonomi har mig veterligen argumenterat för skuldsättningsgrader av den digniteten som vi nu upplever, de är snarare en konsekvens av politiska beslut." Det är ju faktiskt så att en lång rad "framstående" forskare i ekonomi - däribland till och med Nobelpristagare i ekonomi - verkar i direkt anslutning till regeringar i världens stora ekonomier. De "resultat" och de åsikter som dessa personer lägger fram utgör ju faktiskt basen för de beslut som regeringarna senare tar. Att skylla problemen som en konskvens av politiska beslut blir bara så fel - besluten har tagits med ekonomivalparnas rekommendationer. Detta bevisar således att de här ekonomivalparna inte själva vet vad de förespråkar. Du kan ha hur mycket kunskap som helst i matematik och sannolikhetslära - men du lär ändå inte kunna sätta alla rätt på Lotto.

Jag minns ett avsnitt av "Snillen spekulerar" - dock i den engelska varianten - för några år sedan, i vilket samtliga Nobelpristagare samtalar om forskningen och omvärlden. Och då hände något mycket roligt. En av de riktiga pristagarna (!) hade så mycket vettigt, sunt ekonomiskt tänk i huvudet att han helt sonika sågade en av Nobelpristagarna i ekonomi och sa just hur fel de har och hur osäker deras "forskning" är. Situationen blev väldigt laddad: Nobelpristagaren i ekonomi blev svart i ansiktet och märkbart förbannad och försökte dra ytterligare floskler - men till ingen nytta. Den andre pristagaren fortsatte att såga den ekonomiska forskningen. Så gött det var att se. Ekonomiforskningen bygger på kända fakta men utan möjlighet att vidta åtgärder som ens är i närheten av att fungera i framtiden - för om så vore fallet skulle alla problem vara ur världen. Men icke. Den riktiga forskningen - den som Alfred Nobel ville stödja - bygger också kända fakta (men ibland också på hittills okända fakta) men med den skillnaden att den kan vidta ytterst exakta åtgärder.

Jag förstår att AL inte vill lyssna på detta eftersom det som jag skriver går emot hans värld som är uppbyggd på just den kritiserade matematiken. Matematiska modeller och teorier kan förvisso spela en mindre roll - men då i samklang med en stor portion verklighet. För AL är vidare högskole- och universitetspoäng av stor vikt, nästan lite av ett skrytobjekt - man kan lätt märka att AL surnar till när någon försöker decimera dessa poängs värde. Men tyvärr AL, jag har skrivit det tidigare och jag skriver det igen: Du tillhör den skaran som tror att allt som produceras med hjälp av siffror, konstanter ocxh variabler på ett papper är sanningen. Men den riktiga sanningen är en annan. Men den får du försöka finna på egen hand.

"Därför skall man i kategoriska ordalag akta sig för att döma ut andras slutsatser." (citat MVH AL)
Wow!
:oD

Se där ja Al ,du kan ju.

Vad jag säger crister är att:

a) Det finns ekonomiska analysmetoder som fungerar i verkligheten
b) Ens egna preferenser och referensramar är inte en objektiv sanning
c) Bara för att man inte förstår något så är det inte "flum"
d) Forskningen är inte värdeneutral

Redan gamle Galileo Galilei fick kämpa mot dåtida ideal, myntade av Katolska kyrkans egen "forskningskår" och vi vet ju alla hur korrekt det var.... Därför skall man i kategoriska ordalag akta sig för att döma ut andras slutsatser.

MVH AL

Med risken AL för att bli betraktad som dum i huvudet så måste jag säga att jag läst igenom vad du skrivit 5 ggr nu och förstår fortfarande inte vad du vill ha sagt egentligen.Om du har ett budskap,försök då skriva så fler en du förstår vad du vill säga.Det är en konst också att uttrycka sig begripligt!

Att ämnesdiscipliner skiljer sig åt behöver inte nödvändigtvis innebära att de är flum Kapten. Det är en alldeles för enkel och kategorisk bild - faktum är att det förvånar mig att du uttrycker dig så. Varje ämne verkar inom sitt område, med varierande krav på reliabilitet. Även discipliner med naturvetenskaplig grund har olika precisionskrav - exempelvis fysik och medicin. Och påståendet att medicinare inte betvivlar forskningsresultat är felaktigt. Det ligger tvärtom i det positivistiska förhållningssättet att ständigt ompröva och värdera resultat (du vet, det där med repeterbarhet). Detta är ju lite av hela iden med vetenskap och som litterärt och naturvetenskapligt bevandrad torde du väl ha studerat några av upplysningstidens epokgörande gestalter, både Kant, Voltaire och Newton argumenterade för detta förhållningssätt. Därför finns det också många teorier av naturvetenskaplig karaktär som förbättrats - eller uppdaterats (till och med ogiltigförklarats och debatten med strängteorin är ju ett mycket intressant exempel).

Men det som gör ekonomiämnet tveksamt utifrån den traditionella forskningsansatsen är validiteten, d.v.s svårigheten att mäta rätt saker och få dessa att harmonisera i en och samma modell med en rad okontrollerbara faktorer inblandade. Det är bland annat därför som makroekonomiska modeller har det svårare. Att ekonomi också är en mänsklig uppfinning snarare än en evolutionär kausal lag gör det förstås också annorlunda, förutom det enkla faktumet att vi har en tidsaspekt att ta hänsyn till.

Att kriser står som spön i backen är heller inget argument emot ekonomisk kunskap (hur sjuka är vi inte exempelvis?), ämnet innehåller som sagt mer än åtgärder mot konjunktursvängningar. Och ingen pristagare i ekonomi har mig veterligen argumenterat för skuldsättningsgrader av den digniteten som vi nu upplever, de är snarare en konsekvens av politiska beslut. Däremot har ju Keynes varit inne på det som Solow sedan fullföljde, eller sambandet mellan tillväxt och investeringsgrad samt skuldsättning.

Och som sagt. Vare sig man diskuterar räkenskaper (som ju är helt av kausal karaktär), konkurrens eller andra mikroämnen så finns där goda förklaringsmekanismer. Och resultaten är mycket lätta att upprepa för vem som helst. Det är bara att sätta in siffrorna. Då är det svårare med nyttor, där man ju måste "prissätta" faktorer som värderas olika av den enskilda individen. Men som sagt, det är inte vad vi debatterar här.

Avslutningsvis. När jag en gång i tiden läste min civilingenjörsutbildning på en av de mesta ansedda lärosätena inom området hade jag en rad med studiekamrater som resonerade precis så här. De tyckte att mina parallella ekonomistudier mer eller mindre var helt onödiga och ovetenskapliga. Nu i efterhand, när de själva verkar inom finanssektorn, ångrar de detta milt uttryckt (korkade) ställningstagande. Många av dem har till och med vidareutbildat sig inom just ekonomi (mycket eftersom de insåg att deras karriär gynnades av kunskaper i "ekonomiska"). Detta bekräftar just det som ofta kännetecknar ett viss intellektuell mognad och det är att visa ödmjukhet inför andras arbete, ställningstagande och förhållningssätt (sensmoral - inget är värdeneutralt - inte ens forskningen). Kunde fler bara lära sig en sådan enkel sak skulle mycket i vår värld sannolikt se annorlunda ut.

MVH AL

Det är väl lustigt AL att det inte finns någon i Grekland,Italien,Portugal eller Spanien som har 80-100 högskolepoäng och förstår teoretisk ekonomi eller teoribildning?Kanske är det sunt förnuft som fattas?Rätta munnen efter matsäcken som det heter i Sverige?

AL: Nej, det är inte svårbegripligt för en lekman eftersom teori och verklighet är två skilda ting.

Pristagarna i fysik, kemi och medicin upptäcker saker, vilket kan ske genom iakttagelser, försök och experiment. Det som de här pristagarna upptäcker går alltid att återskapa för andra forskare som en slags kontrollfunktion för upptäcktens giltighet (man "nachvollziehen", som det heter på tyska). Utifrån resultaten kan till exempel forskarna i medicin ta fram nya vaccin och mediciner som faktiskt fungerar och vars effektivitet man i efterhand kan mäta ytterst exakt.
Men för Nobelpriset i ekonomi är bilden en annan. Man TROR att man har hittat "något" - problemet med detta "något" är bara att det inte kan tillämpas i framtiden eftersom framtiden inom ekonomi är helt oförutsägbar. Vi ser ju att Nobelpristagarna själva delar ut rejäl kritik mot sitt eget forskningsområde. När såg du detta hända inom till exempel medicinen?
Nej, det här är flum, kort och gott, och debatten kring just Nobelpriset i ekonomi understryker ju detta. Priset borde avskaffas, och skulle något pris komma att avskaffas är det det här priset som ryker först - med all rätt.

Du skriver: "Därtill glömmer de faktiskt en sak och det är att vi hela tiden får det bättre. Vi har en kontinuerlig ekonomisk tillväxt - ofta på grund av att vi kan öka vår produktivitet - många gånger faktiskt till följd av förbättringar lanserade av Nobelpristagarna till Alfred Nobels minne."
Vi får det bättre? Med lånade pengar? Sant förvisso, men kriserna står som spön i backen. Lille vän, snart är vi tillbaka på 1890-talet. Och om de här förbättringarna som du pratar om skulle vara en följd av Nobelpristagarna i ekonomi - ja, då kan vi alltså tacka dem bland annat den hejdlösa lånekarusellen?! Jojo, jag känner igen en "ekonom" så fort han öppnar käften. "Vill du låna lite mer?" Eller är lånekarusellen kanske bara politikernas fel?
Nobelpriset i ekonomi handlar enbart om antaganden, obevisade förhållanden, tro och spekulationer. Priset drar till sig kritik. Befogad sådan, dessutom.

Och fortfarande: Till Alfred Nobels minne? Han ville ju uppenbarligen inte ha något pris i ekonomi. Här har Nobelstiftelsen kört över Alfred Nobels testamente. Uselt och respektlöst. Man kan till och med fråga sig om priset ens är giltigt.

Ja Kapten, jag får väl ta en titt på den. Problemet är väl bara den ljusa inredningen, även om jag har bur till hunden. Min förra 9-5:a hade just en sådan - när hunden var valp. Och det syntes rätt snabbt om man säger så.

När det sedan handlar om ekonomisk teoribildning kan jag i viss mån instämma i kritiken. Men en granskning förutsätter att man förstår innebörden i själva teorin - vilket förutsätter i alla fall en sisådär 80-100 högskolepoäng i matematik och lika mycket i ekonomi samt ekonometri. Det har väldigt få journalister. Dock finns det ett mycket välkänt problem inom NEK och det är att den i grunden bygger på ett subjektivt antagande - eller att vi alla önskar få ut maximal nytta för våra pengar och utifrån det ställningstagandet agerar helt rationellt.

Men rent teoretiskt finns det på mikronivå många teorier med hög bärkraft. På makrostadiet, det som artikeln handlar om, är det dock svårare. Oftast för att mediafokus behandlar konjunktursvängningar och mönster rörande arbetslöshet - två väldigt komplexa och svårvärderade områden. Det finns väldigt många anledningar till det - såpass många att jag inte hinner eller orkar att skriva ut dem.

Men bland pristagarna och som hör till konsumtion av transporter kan nämnas externaliteter, miljöekonomi eller produktion av varor och tjänster. Bland bilkonsumtion har vi asymmetrisk information (som nu när jag skall titta på MB:n). Räkenskaper stöter Kapten (sannolikt) på dagligen eller om han slår upp en ekonomisida på nätet. Går han till banken för att låna pengar kommer han snabbt i kontakt med finansiell ekonomi och öppnar vi lagboken eller handlar med utlandet finns där konkurrenslagstiftning. Handlar han någon gång alkoholhaltiga drycker i Sverige stöter han raskt på monopolistisk konkurrens - vilket även blir fallet om han tankar bilen - även om det då rör sig om oligopol. Alla dessa exempel återfinns faktiskt inom ekonomisk teori, bland annat med ursprung i och med en rad förbättringar lanserade av Nobelpristagare.

Så det finns en hel del som "kritikerna" missar - eller (troligen) inte förstår när det "analyserar" det hela. Därtill glömmer de faktiskt en sak och det är att vi hela tiden får det bättre. Vi har en kontinuerlig ekonomisk tillväxt - ofta på grund av att vi kan öka vår produktivitet - många gånger faktiskt till följd av förbättringar lanserade av Nobelpristagarna till Alfred Nobels minne.

Men jag instämmer i kritiken. Det blir snabbt abstrakt och väldigt teoretiskt och därför svårbegripligt för en lekman.

MVH AL

AL, är den lika fin som den ser ut att vara så bjud honom 30 000 cash. Jag kan till och med tänka mig att 35 000 skulle kunna vara vettigt.

Grejen var annars att journalisten kritiserade just det faktum att "ekonomiforskarna" alldeles för naivt tror på matematikens styrka enbart. Som ekonomijournalist efterlyser han ju en koppling till verkligheten. Eller hur? Det har ju visat sig att ekonomipristagarna faktiskt kritiserar sig själva för att de egentligen inte begriper vad som händer i världen och att deras alster - trots all forskning - ändå inte "biter" på det som verkligen sker. Kan du, AL, visa någon "uppfinning" från en nobelpristagare i ekonomi som har fungerat?
För övrigt anser jag att det är en skam att Riksbanken för ett jubileums skull fick ta sig friheten att instifta ett pris till Nobels minne - ett pris som Nobel själv uppenbarligen inte ville ha. Och flum är det. Punkt slut.