Bild
Nästa artikel

Här är städerna med mest bilköer i Europa

Nyheter

Stockholm må vara på väg mot en trafikinfarkt - men i jämförelse med andra städer är problemen små. Ny statistik rangordnar 59 europeiska städer.

Bryssel har mest bilköer i Europa.

Det visar ny statistik från gps-tillverkaren TomTom.

Mest köer i Bryssel
Med information från användare av företagets gps-mottagare har trafiken i Europa kartlagts.

TomTom har analyserat informationen från stora vägar i städer med minst 500 000 invånare och presenterar nu en rangordning över städerna med mest bilköer.

För att göra statistiken överskådlig har man definierat en väg som överbelastad om bilarna håller hastigheter som är 70 procent eller lägre av gällande hastighetsbegränsning.

I Bryssel är 37,7 procent av de stora vägarna överbelastade.
 
"Få köer i Stockholm"
Bland städerna med mest köer finns också två från Polen och fyra från de brittiska öarna.

Bäst är trafiksituationen i spanska Zaragoza, där endast 1,5 procent av vägarna är överbelastade.
 
Om man ska tro statistiken är problemen med bilköer i Stockholm inte så stora som i övriga Europa.

Endast 6,4 procent av vägarna är överbelastade och Stockholm placerar sig därmed på plats 56 av 59 i rangordningen.

Diskutera: Vad tycker du om statistiken?

Hela listan:
(Siffrorna intill städerna anger antal procent av de större vägarna som är överbelastade.)

















































































































































































































































1.Bryssel



37.7 %



2.Warszawa



37.5



3.Wroclaw



35.7



4.London



34.7



5.Edinburgh



34.5



6.Dublin



33.9



7.Belfast



31.8



8.Marseille



31.2



9.Paris



30.4



10.Luxembourg



29.4



11.Milano



29.4



12.Rotterdam



28.8



13.Birmingham



28.5



14.Rom



28.0



15.Amsterdam



27.7



16.Oslo



26.4



17.Barcelona



26.3



18.Budapest



26.2



19.Neapel



26.1



20.Poznan



25.4



21.Lódz



25.0



22.Turin



24.2



23.Palermo



24.1



24.Prag



23.6



25.Genoa



22.7



26.Cardiff



22.6



27.Wien



22.4



28.München



22.4



29.Leeds



21.8



30.Krakow



21.2



31.Essen



21.1



32.Hamburg



20.6



33.Lissabon



20.0



34.Sheffield



19.5



35.Stuttgart



19.1



36.Cologne



18.1



37.Düsseldorf



17.9



38.Berlin



17.2



39.Tallinn



16.8



40.Helsingfors



16.8



41.Nürnberg



16.7



42.Madrid



16.3



43.Frankfurt



15.3



44.Hannover



14.8



45.Glasgow



14.7



46.Bremen



14.6



47.Köpenhamn



13.9



48.Bratislava



13.7



49.Sevilla



13.6



50.Bern



10.9



51.Vilnius



10.8



52.Leipzig



10.6



53.Dresden



9.7



54.Dortmund



9.3



55.Málaga



7.9



56.Stockholm



6.4



57.Zagreb



5.9



58.Valencia



5.3



59.Zaragoza



1.5


Källa: TomTom

Kommentarer

#1
Jägaren
2010-04-27 16:30

Man kan ju fråga sig på vilka grunder trängselskatterna i Stockholm kom till på. Egentligen. Jisses, vägbelastningen i Stockholm ter sig som en lantlig grusväg i jämförelsen. *Suck*

#1
Kalle Anka
2010-04-27 16:50

Jägaren!
För en gångs skull kan jag hålla med dig!
Själv antar jag att MiljöPartisterna fick komma med på en "studieresa' till Bangkok och där fick se hur verkliga trafikprobelem ser ut. Problemet var att 99 prcent av befolkiningen där cyklar. Perfekt för MP! Luftförorengar OCH cyklar! Orgasm i MP-brallorna!
Trängeseln fick det väl att gå för Umeås hjälte!
Små asiatiskor mot MP:s nordiska ståndare! Undra på att han vill vara kvar i EU-parlamentet!!!
Språkrör eller ej, det man kommer att änka på i amband med denne "man" är rör. Rör att stoppa in saker i...
Jag

#1
Raphael
2010-04-27 17:21

I Stockholm med omnejd finns det många vägar som är obelastade, därför att de är mindre och är opraktiska att åka på. Huvudvägarna i Stockholm är extremt belastade under rusningstrafik och farten är närmare under 30Km/h på dessa 70-vägar. Där det på landsbygden kan ta 10-15 minuter att åka en sträcka tar på dessa vägar en timme.
Men när man räknar statistiken så räknar man in alla vägar. Det skulle vara mer realistisk statistik om man strök de vägar som är mindre praktiska att åka på och enbart räkna med huvudvägarna, de som folk använder och vill använda.

#1
Jägaren
2010-04-27 17:35

RAPHAEL: Om du läser artikeln (!) står det faktiskt att man i den här statistiken definierar en väg som överbelastad om bilarna håller hastigheter som är 70 procent eller lägre av gällande hastighetsbegränsning. Den här statistiken blir alltså lika för för alla städer. Och då minsann ter sig Stockholm som en lantlig grusväg i jämförelsen.

#1
Thomas
2010-04-27 19:08

Undrar hur många av Stockholms vägar som det går bra att åka på från norr till söder och hur många procent av totala antalet vägar Essingeleden (den enda icke avgiftsbelagda) utgör? Inte så många andra städer som har samma smala midja som Sthlm har och därmed lika känsliga för mínsta lilla störning. Trängselskatten rör centrala Sthlm, antar att den här statistiken snarare omfattar Sthlms län, då finns det många vägar att åka på tvären på men få norr till söder!
Det är som vanligt; med statistik kan man bevisa precis det man vill...

#1
Jägaren
2010-04-27 21:41

THOMAS: I artikeln står "TomTom har analyserat informationen från stora vägar i städer med minst 500 000 invånare och presenterar nu en rangordning över städerna med mest bilköer." Utifrån denna information finns ingen anledning att anta att man skulle mena Stockholms län, utan just Stockholsm stad.

#1
Seken
2010-04-27 21:41

Ja, det är ett elände för många, dom häringa trängselskatterna. Jag syftar främst på de som vill komma senast möjligt hem till det lea fruntimret.
OBS att Irland har 3 städer bland de 7 främsta. Ett paradis för JÄGAREN och likasinnade. Själv har jag ofta flanerat kilometervis, avundsjukt gluttandes in till de lyckliga (och gratiskörande) bilisterna i Dublin, (när jag passerar dem).

#1
Mr Colt
2010-04-27 22:10

Seken,geografi är inte ditt starkaste kort va?
Tycker dock den innebördes ordningen av dom städer jag besökt stämmer bra, det enda jag blev förvånad över var Oslo`s placering.

#1
Seken
2010-04-27 22:59

Jo, MR COLT, geografi är ett av mina starkare ämnen. Faktiskt ett av de allra starkaste. Kanske t.o.m. det starkaste. Att jag råkade placera Edinburgh i Irland, var bara ett litet misstag.

#1
Jägaren
2010-04-28 00:46

SEKEN: Jag har endast kommenterat artikeln och det resultat som presenteras där. Mot den bakgrunden har jag antytt att jag finner trafiksituationen i Stockholm som tämligen oproblematisk. Däremot har jag inte presenterat någon personlig åsikt om trängselskatterna vara eller icke vara. Bara en fråga om hur de egentligen kom till.

#1
Thomas
2010-04-28 00:49

Då verkar underlaget för den statistiken inte spegla hur det ser runt omkring Stockholm specielllt bra eller alls. Ganska meningslös statistik då i mina ögon då ingen hänsyn tas till hur geografin så uppenbart påverkar resultatet. Det är alldeles utmärkt att vi inte har så tät trafik inne i stan! Men situationen utanför tullarna ser helt annorlunda ut och skulle inte bli mkt bättre av att ta bort trängselskatterna för att få en större del av trafiken att återigen gå igenom centrala Sthlm. Den del av flödet som bara skall passera Sthlm ska göra det utanför stadens centrum!

#1
Seken
2010-04-28 01:12

JÄGAREN, innan trängselskattens tid befann jag mej ibland på de lantliga grusvägarna i Stockholm.
Ofta i promenadtakt, fast jag var bilburen. Jag tyckte mej kunna läsa mellan raderna, att det var bilåkning i din smak.

#1
AL
2010-04-28 01:58

Nej Thomas, en mycket liten del av trafiken har annan målpunkt än innerstaden för sin resa. Det handlar om bara några procent (vid sidan av Essingeleden där 15-20 procent är trafik som skall igenom staden). En kringled hjälper alltså inte nämnvärt (se bara på London som har samma storlek på innerstaden, fast ocksån tre kringleder och ändå trängsel). MVH AL

#1
AL
2010-04-28 02:13

JÄGARN, jag skall se om jag kan hjälpa dig. I Stockholm kom den första rapporten om trängselavgifter 1979. Då hade Bosse Wallin varit i Singapore och studerat deras trängselavgifter och kom hem och skrev "Styrmedelsutredningen". I Stockholms stadsfullmäktige motionerade också moderaten Anders Gustâv, som sedan blev en rabiat motståndare till trängselavgifter, om att frågan borde utredas.
1991 rådde politisk enighet i såväl Stockholms stadsfullmäktige som i landstinget om att trängselavgifter skulle införas som en del av Dennisöverenskommelsen. Alla partierna var för.
Men Dennisöverenskommelsen sprack, mest beroende på miljörörelsens motstånd, och vi fick inga trängselavgifter den gången. Däremot fortsatte arbetet med de trafikleder som miljövännerna ville stoppa. Folkpartiet bytte gruppledare från avgiftsvänlige Samuel Strandberg till mer populistiske Jan Björklund, och bytte åsikt om trängselavgifterna. Moderaterna gav också upp sitt stöd till trängselavgifter, trots att de trafikleder som avgifterna skulle finansiera ändå byggs.
Efter förra valet nådde man dock en överenskommelse om att införa Trängselavgifter på prov. Eftersom det blev en succè och då det i grunden är att betrakta som en marknadsliberal lösning på trafikproblemen valde också den nuvarande regeringen att behålla avgifterna.
Inom den ekonomiska teorin är dock avgifterna ännu äldre. De lanserades redan år 1949 av en amerikansk ekonom och har därefter ingått i det mesta inom det transportekonomiska området (inklusive det som år 1967 belönades med Riksbankens nobelpris). Trängselavgifterna är därför relativt gamla som fenomen betraktat (om än inte äldre än marknadsekonomin - som ju lanserades redan 1776). MVH AL

#1
Thomas
2010-04-28 10:31

AL: Undrar lite över ditt "nej" till det jag skrev. Ser inga större skillnader i våra åsikter även om jag tror (eller snarare trodde) att mer än 15- 20 % ska förbi Sthlm Med ditt resonemang borde det ju vara synnerligen effektivt att tex fördubbla trängselavgiften intill Sthlm även för att minska trafiken på Essingeleden. Med den handlingskraft som våra politiker visar vad gäller utbyggnad av kringfarter runt Sthlm så är det bara en tidsfråga tills dess att vi får avgifter även på Essingeleden för att i ngn mån minska belastningen på den. Helt i din smak Al?

#1
AL
2010-04-28 13:42

I projekteringen för Förbifart Stockholm konstateras att den kommer avlasta Essingen med upp till 20 procent. Dagens trafikflöde på Essingen är c:a 145 000 f/d och ökar stadigt. När Förbifart Stockholm står klar 2016-2017 väntas exempelvis Essingen trafikeras av c:a 195 000 f/d. Därefter avgår 20 procent via Förbifarten, återstår c:a 156 000 f/d som skall in till innerstaden (vilket är 8 procent över dagens situation). Trängseln kommer alltså vara värre än idag, trots Förbifarten och då återstår i princip bara trängselavgifter helt i linje med tillgång och efterfrågan (om fler efterfrågar en vara eller tjänst stiger ju priset på densamma). Vad det sedan gäller Förbifartstrafiken generellt utgör den c:a 5-8 procent av totalen och man kan diskutera hur rationellt det verkligen är att lägga 40-50 miljarder för att underlätta framkomligheten för denna minoritet - i alla fall kontra alternativa satsningar. MVH AL

#1
Ischtar
2010-04-28 17:40

Ser att AL är ute med sin dyngspridare av idiote och lögner. Sedan när kan Stockholms trafiksituation jämföras med Bangkoks?
Har vi överhuvudtaget trängsel i stockholm? Styrmedelsutredningen är inte värd papperet den skrevs på, och det vet du AL!
Vems ärenden går Du egentligen, AL?
Affärerna kring "trängselavgifterna" borde Du som inblandad känna till. Försök inte med dimridåer utanför dina politiska rum, folk kan genomskåda dig!
Visa mig trängsel i Stockholm AL! Var? När?
I.ag

#1
Seken
2010-04-28 20:53

ISCHTAR, jag tror du filosoferar om den lantliga idyll med namnet Stockholm, som finns i USA. När jag bodde i svenska Stockhom, och senare besökte denna plats, så satt jag ofta i Teheran-likt stillastående och avgasputtrande trafikflöde.
Sen att många städer i världen har värre trafikproblem än t.o.m. "Före-trängselskatten-Stockholm" är en historia för sig.

#1
Thomas
2010-04-28 23:42

Då är slutsatsen att det inte lönar sig att bygga några nya vägar för de kommer ändå vara så att när de är färdigbyggda så kommer trafiken ha ökat så mycket att det är lika illa på den "avlastade" vägen som innan! Bara att luta sig tillbaka alltså och kanske bygga ngn järnväg någonstans för att visa sin goda vilja.
Kanske dags att tänka i helt andra banor och då tänker jag inte på kollektivtrafik utan snarare på ett totalt stopp för nybyggnation i hela Stor Stockholm, stoppa inflyttningen!

#1
AL
2010-04-29 01:19

Vad bra Ischtar! Då behövs det inga investeringar vare sig i ny vägkapacitet eller kollekrtivtrafik. Det finns ju alltid någon annan stad som är värre. Sanningen är annars att trängseln i Stockholm är värderad till mångmiljardbelopp på årsbasis. Något vi alla är med och betalar såväl direkt som indirekt. MVH AL

#1
AL
2010-04-29 01:25

Jodå Thomas. Man kan gärna bygga nya vägar men lägger man dem under jord blir de minst tre gånger så dyra som en vanlig lösning. Dessutom förmedlar de en tämligen blygsam transportnytta (max en 1500 f/h per vägfil). Därför är det svårt att få dem lönsamma rent samhällsekonomiskt. Kollektivtrafiken och satsningar däri är därför det enda som återstår för att de skall bli långsiktigt hållbart. MVH AL

#1
Jag
2010-04-29 21:55

Värderad av vem och med vilket syfte, AL?
Vägtullarnas motivering stämmer inte med deras vidarelevande. Men med AL-perspektiv är ju alla idioter som måste läras. Hitler hade en liknande syn på andras åsikter.
Stockholmstrafiken motiverar inte vägtullar, speciellt inte som de genomförts. (AL, du behöver inte svara, du vet ju bäst andå).
Ditt yrande om "investeringar vare sig i ny vägkapacitet eller kollekrtivtrafik.", vad har det med vägtullarna att göra? Har inte sett några investeringar vare sig i ny vägkapacitet eller kollekrtivtrafik som baserats på inkomster från vägtullarna? Har du?
Ger mig fan på att du är emot förbifart stockholm också...

#1
AL
2010-04-30 13:49

När man bygger en väg JAG så gör man en investeringskalkyl (på samma sätt som när du själv bygger om huset eller dyl). Man räknar med att kapitalet skall generera nyttor som överstiger investeringens grundvärde med minst 4 procent i nuvärde. Typiska faktorer som påverkar vägeninvesteringens nuvärde positivt är kortare restider, ökad säkerhet, mindre buller, bättre tillgänglighet och måhända förbättrad boendemiljö för vissa. Samtidigt finns där faktorer som kan vara negativa, såsom högre utsläpp, intång i när- och kulturmiljöer, kapitalundanträngningseffekter i den offentliga verksamheten eller att man gör anspråk på arealer. Som du själv ser finns det alltså en brytpunkt när investeringen är lönsam. I fallet Förbifart Stockholm, Norra samt Södra Länken är nyttorna inte i närheten av kostnaderna, även om biltullarnas existens förbättrar kalkylen avsevärt, och investeringen är idiotisk. En tunnel är som bekant rätt dyr. I fallet trängsel i Stockholm motsvarar kostnaderna den restidsförlust som drabbar resenärerna själva. I Stockholm är denna kostnad måhända tämligen blygsam med internationella mått mätt men den är likväl inte noll (då behövs ju inga nya vägar eller nya kollektivtrafikfrbindelser). MVH AL

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.