Bränslepriserna har pendlat rejält de senaste åren. En period hade Sverige några av Europas högsta bensin- och dieselpriser, men nu är läget det omvända.
Även om höga bränslepriser inte påverkar svenskarnas bilkörning så mycket på kort sikt är effekterna på lång sikt större än många tror. Det visar ny studie från VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut).
Den bygger på registerdata för över nio miljoner svenska hushåll mellan 1999 och 2018. Forskarna har både räknat på om hushållen äger bil och hur långt bilägarna kör.
På lång sikt innebär en höjning av bensinpriset på tio procent att den privata bilkörningen minskar med ungefär lika mycket. Den största effekten kommer av att bilägarna kör mindre, men en del beror också på att färre hushåll väljer att ha bil.
En annan faktor som påverkar är högre inkomster. Hushåll som ökar sin inkomst med tio procent ökar på lång sikt bilkörningen med 4,5 procent. En stor del av den ökningen beror på att fler hushåll skaffar bil, inte på att befintliga bilägare kör längre.
”Forskarna hittar inte så många tecken på att svenskarnas intresse för att köra bil har minskat”
I bilbranschen pratas det ibland om ”peak car”, som går ut på att bilkörningen nått sin topp och nu kommer minska. De genomsnittliga körsträckorna som svenskarna kör minskade mellan 2008 och 2020, men har därefter ökat för varje år.
VTI-forskarna hittar heller inte så många tecken på att svenskarnas intresse för att köra bil generellt har minskat över tid. Bilkörningen verkar fortfarande framför allt styras av ekonomi: vad hushållen tjänar och vad bränslet kostar.
En begränsning i studien är att den alltså innehåller siffror som senast är från 2018, då andelen laddbara bilar var låg. Resultatet säger därför inte säkert hur dagens elbilshushåll reagerar på förändrade el- och bensinpriser. Tjänstebilar ingår inte heller i den privata körsträckan.
