20 år efter premiären fortsätter Trafikverket sätta upp nya fartkameror – eller trafiksäkerhetskameror som de egentligen heter – längs vägarna. De kommande åren ska omkring 1 000 fartkameror monteras upp.
Men efter det är det slut. Fler än 4 000 fartkameror totalt ska inte sättas upp, rapporterar Sveriges Radio. Anledningen är att det inte förväntas vara ”samhällsekonomiskt lönsamt”.
– Sedan är tanken att inte sätta upp några fler. Vi har tillsammans med polisen kommit fram till att 4 000 är ett rimligt antal, säger Per Hurtig, verksamhetsledare inom trafiksäkerhet på Trafikverket, till P4 Skaraborg.
På sikt räknar Trafikverket med att mitträcken längs farliga och utsatta vägar är en viktigare åtgärd för att få ned antalet omkomna och skadade i trafikolyckor.
Att det blir just 4 000 fartkameror är en avvägning mellan uppmätta hastigheter, trafikflöden och kostnaden för en ny kamera.
”Vi kan då se vilka vägar och korsningar som är aktuella och har då kommit fram till att det landar runt 4 000 kameror totalt”, uppger Trafikverkets presstjänst för Vi Bilägare.
Vi har tidigare rapporterat om Trafikverkets nya fartkamera som kan sättas upp på fler typer av vägar. Men Sverige har inte valt att införa en ny typ av fartkamera som också kan mäta hastigheten på en hel sträcka, så kallad ”sträck-ATK”. Det politiska stödet för den typen av kameror är svagt.
Flera av de nationella trafiksäkerhetsmålen ser inte ut att nås. Det skrev Vi Bilägare om för drygt två år sedan.
– Vi ser med oro på att flera av måtten inte uppfylls tillräckligt snabbt, har Per Hurtig tidigare sagt i ett uttalande.
