Bild
Nästa artikel

Klassiska bilmärken: Adler

Märket

Adler är det tyska ordet för örn och det har använts som varumärke på allt från cyklar och skrivmaskiner till personbilar. Tillverkningen av bilar startade år 1900, men redan tidigare hade Adler gjort komponenter till Benz.

Det dröjde bara något år eller så innan Adler var i färd med egna motorkonstruktioner och snart tävlade också Adler-bilar. Pionjärtiden måste ha varit spännande, ty ännu var det inte alldeles självklart hur en bil skulle vara konstruerad.

I Tyskland fanns, liksom i England och Frankrike, mängder av förhoppningsfulla bilbyggare. De flesta höll ut i några år, men Adler växte sig allt starkare och byggde framemot 1910 både små och stora bilar, vissa modeller med cylindervolymer på drygt fem liter.

År 1914 hade den största av de nio Adler-modellerna en motor på 9,1 liter! Trots den imponerande volymen var motorn bara fyrcylindrig.

Inspirerad av Bentley?
1925 presenterade Adler sin första sexa, en motor med aluminiumkolvar – vem vet, inspirationen kom kanske från Bentley? Denna Adler-modell hade också bromsar på framhjulen, vilket var ovanligt vid den tiden. En rak åtta kom 1928 och hade till och med hydrauliska bromsar.

Adler var inget stort märke i Sverige, men det skulle bli! De egentliga framgångarna började med presentationen av modellen Trumpf på Genève-salongen 1932. Trumpf var framhjulsdriven och hade individuell fjädring som konstruerats av H.G. Röhr, en man som även hade ett eget bilmärke åren 1928–35.

Framhjulsdrift låg i tiden och framför allt höll DKW på att göra sig känt för detta. Modellen Trumpf med 1,5-litersmotor följdes året därpå av en 1,7-litersversion, men det var Trumpf Junior, lanserad 1934, som blev en verklig fullträff för Adler.


Här var den fyrcylindriga motorn på futtiga 995 cc men utvecklade ändå 25 hk vid 4 000 varv. Jämför det med VW 1200 från de första efterkrigsåren!

Samtidigt med den blivande storsäljaren Trumpf Junior fortsatte Adler att bygga större vagnar, men den sista åttan tillverkades just 1934. Det hjälpte inte att den kände arkitekten Walter Gropius (Bauhaus-rörelsen) hade ritat karossen – en stor Adler var inte vad köparna behövde i de ekonomiskt ansträngda tiderna.

100 000 bilar
Trumpf Junior var i många stycken mycket lik DKW-bilarna och liksom detta märke erbjöd man ett antal olika karosstyper. Detta var nätta små vagnar med vackra proportioner och harmoniska linjer. Liksom Dekorna blev Trumpf Junior mycket uppskattade också här i landet.

Karosserierna tillverkades på olika håll. Den täckta modellen och den så kallade cabriocoach-karossen byggdes av Ambi-Budd i Berlin. Detta företag gjorde också en del av de fyrsitsiga cabriolet-karosserna medan resten byggdes av Karmann.

Det fanns också tvåsitsiga cabrioleter bygga av Wendler och andra fristående firmor. Tvåsitsarna var så fräna att man passade på att ta litet bättre betalt för dem!

Åren 1935–37 fanns också en sportmodell med motorcykelskärmar som följde framhjulens rörelser.

I augusti 1939 firades tillverkningen av Adler Trumpf Junior nummer 100 000. Kort därpå bröt kriget ut men produktionen av Trumpf Junior fortsatte ända till 1941, fast enbart för krigsmakten. Privatbilism var inte att tänka på.

Adler överlevde kriget och en viss vidareutveckling gjordes på Trumpf Junior. En eller två prototyper visades på en utställning i Hannover 1948 men projektet lades ner och bilarna skrotades.

Adler fortsatte emellertid sin motorcykeltillverkning fram till 1957.

Kommentarer

#1
Jägaren
2010-10-13 09:24

Så roligt det är med gammal sann industrihistoria, särskilt tysk. Här finns det traditioner och kulturarv som heter duga. Och några riskokare var inte ens påtänkta...

#2
2010-10-13 09:34

Jag minns speciellt fläktremmen på Trumph Junior som var placerad mellan motor och växellåda.
För att byta den var man tvungen att demontera växellådan.
Man hittade på en delbar fläktrem som såg ut nästan som en kedja med ett antal lameller.
Det fanns kul lösningar även på den tiden.

#3
2010-10-13 22:41

Du vet inte mycket om bilmärkens historia ser jag Jägaren. Men visst kan man vara nostalgisk över det man "vet" något om tex tyska bilars historia.........

#4
Jägaren
2010-10-14 08:22

Conny Karlsson: Var inte så bedrövligt styvmoderlig. Utveckla ditt resonemang i stället.

#5
Bentyl
2010-10-14 21:28

Kul med lite tysk bilnostalgi. Berätta gärna om Wanderer och prestigemärket Horch, gärna också om vad Auto Union stod för.

#6
MR X
2010-10-16 22:34

Väldigt vacker bil standard 6.
Och väldigt spännande efter som industrialiseringen nu började omfatta nästa hela Europa och även Sverige. Att se dessa vackra skapelser gör att man förstår vilken oerhört omvälvande samhällsomvandling vi gick igenom ekonomiskt en gång i tiden. Och som grädde på moset Jarl s lyser med sin frånvaro. Hittills i alla fall.

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.