Skiljde mig för drygt ett år sedan och var tvungen att rätt så hastigt införskaffa bil. Har fyra barn i åldrarna 4-10, vi hade en folkabuss tidigare som exfrun fick ta och jag agerade alltså rätt så snabbt och köpte mig en begagnad Renault Espace av en lokal bilhandlare. Eftersom jag var van vid bussens utrymmen och två av fyra barn åkte bakåtvänt vågade jag inte köpa något för litet. Även om jag tyckte priset var lite väl högt (ca 80000 kr och ca 21000 mil) när jag köpte den tänkte jag att jag kunde få ett par trygga år innan alla barn åkte framåtvänt och jag skulle kunna leta efter något annat, och bilen kändes fräsch och trygg. Och jag hade lite bråttom. Men ack så fel jag hade. Bilen har krånglat en del och jag har lärt mig att delarna är otroligt dyra till den bilen, bilhandlaren har tagit på sig ett av felen men jag har just nu betalat 25000 kr under de 11 månader jag hunnit äga bilen och mer kommer det bli då ac:n är trasig (jag hävdar att den varit trasig hela tiden och att bilhandlaren måste ta sitt ansvar, han tycker naturligtvis inte samma sak), de bytte handbromswire och styrdon men lyckades inte slutföra reparationen så jag måste åka till märkesverkstaden och lämna in den där också för att fixa elektroniken (även här tycker jag bilhandlaren borde ta sitt ansvar), plus att jag räknar med att en service behöver göras nu när jag snart ägt bilen ett år. Så slutnotan för service och reparationer för första året ser ut att landa på ca 37000-40000 kr. Så gick det med den tryggheten. Bufferten är tömd och jag vet inte riktigt vad jag ska hitta på härnäst.
Att ha sju sittplatser i bilen ser jag inte längre som en nödvändighet utan mer som ett lyxproblem, det är ju bara jag och de fyra små till vardags. De små åker numera framåtvänt och ingen vagn har jag kvar så jag skulle kunna tänka mig att åka vilken normal kombi som helst bara jag får in alla bälteskuddar, så skapligt brett baksäte vore väl bra. Eller en mindre sjusitsig typ Touran eller Corolla Verso. Hur resonerar jag för att tänka så ekonomiskt som möjligt så jag inte går under helt? De alternativ jag funderar kring är
a) ta smällen och betala det som krävs för att få ordning på Renaulten och fortsätta köra den och hoppas att det inte dyker upp fler mardrömmar innan jag hunnit amortera färdigt på lånet och skaffat något annat. Det är trots allt en jäkligt härlig bil när den funkar och helt perfekt för stor familj, och bara för att några saker pajat nu är det ju inte säkert att det fortsätter vara så. Gamla bilar går ju sönder, det är mer att det verkar vara så otroligt dyra delar till den bilen plus att jag rent känslomässigt ballar ur på den då jag känner mig "lurad" i köpet.
b) Sälja renaulten till vrakpris, ta den ekonomiska smällen för "värdeminskningen" och skaffa något så billigt det bara går för pengen jag får för Renaulten. På så vis kanske jag kan skapa mig så stort amorteringsutrymme som möjligt för att kunna "komma ifatt" och kunna börja om. En skrotig "volymbil" som exempelvis v70 eller passat som det finns otroligt många av kanske kan vara en ekonomiskt försvarbar lösning där varenda verkstad kan serva och det finns gott om prisvärda tredjepartsdelar på marknaden.
c) Sälja Renaulten till vrakpris och låna upp ytterligare för att kunna skaffa en fräshare bil som jag räknar med att kunna köra länge och amortera av så mycket det går.
Alt a ger mig magsår. Alt c känns som det roligaste alternativet men som en stor risk, har jag otur även med det bilköpet får det ännu större ekonomiska konsekvenser för mig. Alt b känns trist men kanske har lägst ekonomisk risk av de tre alternativen? Eller är alt c ett mer ekonomiskt alternativ än b i längden om jag gör ett klokt val av bil?
Brukar oftast känna mig rådig i de flesta situationer men nu känner jag mig faktiskt helt lost, hur skulle ni resonera?
/Fyrbarnsfarsan
Kommentarer
B, inse att du hade lite otur när du tänkte då du skaffade en fransk bil. Byt den mot en V70.
En V70 tycker jag inte är något alternativ, lite för trång, törstig och på tok för övervärderad och inte speciellt billig att reparera.
Där finns det mer passande bilar i ditt fall.
Behåll den du har tills det dyker upp ett bra alternativ, det är aldrig bra att byta bil i panik!
Men du verkar ha valt fel verkstäder, man måste inte reparera på märkesverkstad, försök att hitta billigare verkstäder, prata med flera och begär kostnadsförslag på de åtgärder som behövs.
Fördomar ventileras ser jag. Moderna franska bilar är inte sämre än andra bilar. Skillnaden är att fransmännen sällan ägnar sig åt industrispionage så konstruktioner upplevs som annorlunda.
Alla bilköp är chansningar. Det man har lagat en gång brukar inte gå sönder direkt och då är risken en mindre mot att köpa en annan bil.
Att låna pengar för att riskera ytterligare problem när man bara har skulder kvar från ett tidigare lån låter osmart.
Ehm Mäkinen, jag vill inte vara sån, men har inte TS just beskrivit den fantastiskt fina kvaliteten på sin franska bil? Mina Volvoprodukter har inte ens varit i närheten av något liknande i problemväg som TS beskriver, oavsätt om vi pratar om 140, 240, 740, V40, V70.
Jag har ingen fransk bil och jag har inte tänkt köpa någon men att döma ut en bil bara för att den är hopplockad i Frankrike känns inte helt genomtänkt. Halva Afrika trafikeras av franska bilar som man håller vid liv under decennier. Taxi i Norrbotten tror jag har valt franska bilar i eviga tider. En bekant fick nyligen byta växellåda i en tysk premiumbil. Jag försökte hjälpa hen att finna en bra begagnad låda. Det fanns inte då denna låda alltid går sönder på samma sätt. En renoverad låda, lagom när maskinskadeförsäkringen upphört att gälla, blev lösningen. Dyrt. Hade bilen varit fransk hade den nog gått på skroten. En annan bekant hade fel på bromsarna på en Toyota Yaris. Vilken reservdel som skulle användas berodde på om bilen var monterad i Frankrike eller inte. Är Yaris skräp när de är tillverkade i Frankrike? Volvo, förresten - de är ofta försedda med dieselmotorer från Peugeot...
Otroligt svårt att ge ett råd här.
Bilar med 20000 mil på mätaren kan om man har otur bli ett årligt återkommande av utgifter och reparationer.
Men jag tror att espace inte är den bästa bilen att åldras med.
Har pillat under huven på en äldre sådan och fy tusan vad trångt och bakvänt franskt.
Behöver du inte 7 platser skulle jag nog byta mig en större kombi
Afrikas släktskap med Frankrike och koloniseringen kanske förklarar mängden franska bilar i Afrika. Man pratar även franska i stora delar av Afrika.
Taxifirmor i Norrbotten kör MB säger allabolag.se, men du kanske har en bättre källa för ditt påstående?
Mitt resonemang om den franska bilen bygger på trial and error som vänner och bekanta har gjort. I samtliga fall har man klargjort efter en bils ägande ”aldrig en fransk bil igen”. Detta gäller bilar i urval, Renault Scenic, Laguna, Clio, Peugeot 205, 405, 605, Boxer, Citroen C3, Xsara, Berlingo.
Samtliga som jag känner som kört dessa bilar, dvs. varje bil representerar en ägare, har bara haft denna enda franska bil och sedan bytt märke då det krånglat för dom.
Samtliga bilar utom Boxer och Berlingo köptes helt nya. Jag har bara hört ”aldrig mera” om en annan tillverkare vid ett tillfälle, och det var en chefs XC70 2004 som hade otroliga problem med automatlådan.
En ny fransk bil idag är säkert betydligt bättre, det gäller väl alla bilar över lag. Men skulle jag köpa en äldre bil som fungerar vid 15-20000+ mil så skulle jag nog hellre välja något annat än en fransk. Likväl är en Passat med dsg uteslutet där också, och det kan jag skriva även fast jag själv har en dsg-bil, men den har i skrivande stund bara rullat 4000 mil. En V70, gärna manuell, är mitt råd.
Jag skulle snarare se det som att TS har beskrivit en gammal sliten bil med okänd historia.
Ursprunget ger möjligen att små verkstäder inte vill skruva med dem så man blir hänvisad till dem som är vana vid märket.
I en ekonomiskt utsatt situation hade jag aldrig köpt en Volvo då de har oförtjänt högt andrahandsvärde. Passat hade jag också undvikit eftersom de sällan behandlas varsamt.
Man kan ju ställa sig frågan varför en bil har högt andrahandsvärde.
Söker man på blocket för bilar till salu som rullat +30,000 mil så finner man:
Volvo 1535 st
Renault 36
Citroen 35
Peugeot 46
Söker man bland samtliga bilar till salu:
Volvo 14506 st
Renault 4708
Citroen 2877
Peugeot 4823
Man kan ju fundera på varför det går så många Volvobilar per fransk bil bland dom som rullat +30,000 mil mot hur fördelningen ser ut mot samtliga bilar. Livslängd? Extremt stor efterfrågan på franska bilar som rullat +30K mil?
Enkel matematik ger att en gammal Volvo är ca. En tiondel så populär som gammal begagnad, annars skulle dom ju vara sålda så som alla gamla fransk bilar verkar vara.
Eller så är väl att dom gamla Fransoserna är exporterade till Afrika och rullar efter lite bushfix på mångdubbelt längre än en Volvobil gör i snitt.
Att de "egna" bilarna rullar längre i tillverkningslandet är väl ganska naturligt. Samtidigt har det nog ett samband med förmågan att byta ut vraket. Många gamla 740 mekas av ungdomar med liten plånbok. I Algeriet rullar förmodligen en gammal Peugeot i evighet av samma ekonomiska skäl.
Okej, om vi tar max 10 år gamla och +20,000 mil, då måste det ju finnas mängder med franska bilar.
Volvo 802 st
Renault 49
Citroen 57
Peugeot 69
Har verkligen Volvos nyförsäljning varit 20 gånger större än dom franska märkena sista 10 åren? Hade varit spännande att ta del av statistik för nybilsförsäljningen och ställa det mot hur många som finns kvar av respektive årsmodell.
En bekant har en gammal Espace (har haft den i många år) han gillar bilen då han hatar rost, men reparationskostnaderna har varit absurda. Han är en duktig mek själv, men har flera gånger fått ge upp och lämnat iväg bilen till verkstad, med en fet räkning som följd.
Bilen är ett skolexempel på Fransk ingenjörskonst, byggd helt utan tanke på att den behöver repareras.
Byta kamrem som han gjort 2 ggr har kostat över 20.000:-, inte för att reservdelarna är dyra, utan för att det tar oändligt lång tid att byta den.
Om den nyare modellen är bättre på den punkten vet jag inte.
På Volvon kostar ett byte några tusenlappar, även om bilen gått 20" tycker folk att det är värt att kosta på det, när man får veta vad det kostar på Renaulten, kör man tills det rasar, och kör bilen till skroten sen. Säkert en anledning till att det finns fler långmilade Volvos.
Ja det kanske blir lite märkliga lösningar om man inte spionerar på vad andra fabrikanter har för lösningar:)
Saxat från nätet :
"Jag körde en Espace som tjänstebil i tre år. På tre år var den på verkstad 3½ månader. Det ska inte en ny bil vara.
- Generatorn (som är vattenkyld) fryste sönder. Ska inte hända (det var dessutom verkstaden som hade koll på vätskor). Anpassad för svensk vinter?
- Bromsar fram paj
- Länkarm fram paj
- Baklampa paj. (Det kan man ju tycka borde vara ett trivialt problem, men de var tvungna att plocka isär hela bakpartiet och plocka ut någon kasett. Kostnad 28.000:- som dessbättre täcktes av leasingkontraktet.)
- Uttag till släpkärra inte kopplat enligt standard. Resultatet var att säkring gick till bakljus och AC när jag kopplade in släpet. (När jag skulle läsa mig till detta var just den sidan på finska i bruksanvisningen. I övrigt var en massa dekaler och texter i bilen på franska.)
Sedan läste jag en resencion om bilmodellen i någon biltidning. De hade kört en testbil som de körde in i en biltvätt. När de tvättat bilen ville den inte starta och bärgare fick tillkallas. Han testade tricket att mata Espacen med 24V kort och då startade bilen.
När leasingperioden var slut fick jag erbjudande om att köpa ut den. Jag skulle inte tagit emot den mot betalning ens.
(Har f ö en kompis som privatägt en Renault Espace och som delar mina erfarenheter och känslor för bilen.) Äkta skitbil!"
Lyssna på vad Rikard skriver.
Jag har 3också ca30 års bilskruvande åt mig och bekantskapskretsen före 2010 och och jag brukar vara försiktig att råda tips på beg bilar och fel då det är som att köpa en lott på kiosken.
Har man tur då går det bra.
Har man mindre tur går det sämre.
Har man riktigt otur då går det åthelvete.
Men min erfarenhet är i huvudsak före 2010 och 30 år bakåt och att köp franskt då är risken störst för konstiga problem och fel.
Och alla som skruvat i allt kommer att erkänna problematiken.
Och ta PSA dieslar före 2010, finns inte en hel motor på skroten om du inte har en jäkla tur.
Och jo jag har skruvat lite japanskt också och ingengörskonsten där är ofta bra och genomtänkt bra.
Rost och svårt att få rätt reservdelar genomsyrar den tidigare epoken men oftast rullar motorerna länge.
Men som sagt.
Ett bilköp är som ett lott köp.
Och espace är en högriskbil av rang.
Franskt i dag då.
Många rykten om fel som på alla andra fabrikat.
Har dom lärt sig fransmännen.
Ja det har dom nog.
Dom har nog fattat att det är vinter i sverge men då jag öppnar huven på en c3eller var det C4 då börjar jag direkt fundera igen.
Halva motorn under torpedväggen.
Inte kul.
Toyota och Japan då.
Trots att dom har högt ägarbetyg så kan man nog säga att Toyota är en bra motorkonstruktion.
Men jag har trots allt två kamrater som fått sina motorer bytta på maskinskadeförsäkringen.
Som sagt. Beg Bil är ett lotteri.
Tack för alla svar.
Tanken var inte egentligen att det skulle bli en batalj kring huruvida franska bilar är skit eller ej, men jag förstår att det låg nära tillhands. Personligen vet jag inte riktigt var jag står i frågan. Har alltid varit skeptisk till franskt baserat på allt man hört och läst, samtidigt har jag lockats av en del genomtänkta finesser. Espace:n är exempelvis den enda i sitt slag av 7-sitsiga bilar jag känner till där man kan placera sätena så pass dynamiskt och till och med bakochfram.
Egentligen är det inga konstigheter att grejer gått sönder, det är grejer som gått sönder även på andra bilar jag haft. Kruxet är snarare att det blir så jäkla dyrt att laga skiten. Exempelvis kände jag mig inte så jätteorolig när bilprovningen sa att det var dålig bromsverkan på parkeringsbromsen, inte heller när verkstaden sa att det är wiren som behöver bytas. Sånt har jag råkat ut för på andra bilar. Men när verkstaden i nästa andetag sa att en ny wire kostar 7000-9000 :- börjar man bli kallsvettig, tydligen går inte wiren att byta utan att samtidigt byta styrdonet. Sedan lyckades verkstaden få tag i en begagnad wire + styrdon för 2500 vilket gjorde att hela reparationen slutade på ca 8000. Men då har alltså verkstaden inte ens lyckats slutföra reparationen utan säger att jag ändå måste åka till auktoriserad renault-verkstad för att programmera om. Och kupéfläkten är tydligen en unik variant som kostar ca 9000 :- och det finns inga tredjepartsvarianter att få tag på. Verkstaden hittade inte ens fläkten (!) utan fick ringa auktoriserad renaultverkstad och fråga, den satt tydligen under bilen. Vet i och för sig inte om det säger mest om bilen eller om verkstaden. Men sådär håller det på. Att jag pratar om volymbilar som V70 och Passat är inte för att jag har någon sorts övertygelse om att de nödvändigtvis är bättre, men det finns i alla fall en större marknad för delar och alla verkstäder kan väl och skruva med dem tänker jag. Vet inte om det är ett korrekt resonemang, men det känns som en trygghet för mig iaf. Espacen är väldigt ovanlig åtminstone i vårt land och det verkar inte finnas mycket delar att få tag på annat än originaldelar.
Men som sagt tack för era svar, en del klokt har skrivits. Jag hastar inte och gör inget nytt överilat köp. Ska sätta lite mer press på handlaren jag köpte bilen av för jag är inte nöjd med hur de hanterat saker och ting från start. Och jag får höra mig för med andra verkstäder, exempelvis min gamla trogna lilla verkstad för att se om de ligger på samma prisnivå. Men hur eller hur har jag inte råd att fortsätta reparera den här bilen mer, jag har aldrig råkat ut för något liknande. Och eftersom jag inte längre har behovet av alla snillrika funktioner kring sätesplacering etc så känns det som jag gärna gör mig av med den. Frågan är väl bara om jag ska fixa till alt först för att kunna få lite mer för den när jag säljer eller om det är bortkastade pengar. Jag är sugen på att köpa något mindre. En gammal Corolla verso kanske vore perfekt, lägre skatt, lägre servicekostnader (vad jag lyckats komma fram till i alla fall). Eller en Renault Grand Scenic kanske :) Räknar inte med att de är billigare att underhålla en Espacen, däremot verkar de vara snorbilliga i inköp när de börjar bli gamla. Jag gissar att en sådan reparerar man inte ens utan man kör tills den havererar sedan köper man en lika billig igen. Kanske vansinnigt, men en kul tanke :)
Lite andra alternativ
Opel Zafira tourer
Mazda 5
Dacia Lodgy
Ja, Espacen är förstklassig när det gäller egenskaper, rymlig, praktisk, bekväm med bra väghållning.
Kompisen köpte en ny Citroen C8 som ju är en likvärdig farkost. Hans far lyckades slira sönder kopplingen efter några år, få en ny monterad skulle gå på 27.500:- då motorn måste plockas ur. Men andrahandsvärdet hade fallit som en sten, bilen var inte ens värd 27" med fungerande koppling, så den blev stående på en gräsmatta, och står där än.
Jag köpte själv en Chrysler Voyager för 55", en känd problemvagn, men denna var sjukt välvårdad och påkostad, tex var den ökända växellådan åtgärdad "Vad kan gå fel tänkte jag??" Jo allt, gav bort bilen för 5000:- efter drygt 2 år. Det var bara att svälja och konstatera att jag slängt 50" i sjön.
När det gäller Zafiran verkar man kunna få rätt mycket bil för pengarna och verkar finnas skapligt många i omlopp, men jag vet inte hur de står sig om man siktar på att köpa en som gått långt. Mazda 5 är finurlig med tanke på skjutdörrarna, men både zafiran och mazdan verkar vara rätt smala i baksätet, stämmer det?
Lodgyn har jag sett fler och fler av senaste tiden känns det som. Men jag antar att det inte finns några gamla sådana ännu så det är ingen som vet hur de står sig över tid?
@Rikard, jag det är väl precis det scenariet jag är lite rädd för. Men det är lite för mycket pengar för mig att bara lägga på en gräsmatta, det blir en otroligt dyrköpt läxa i så fall.
Jag har haft två Voyager. En med fyrcylindrig motor och manuell låda. Den gick bra i många mil tills ett elfel fick mig att skrota den. Sen skaffade jag en med sexa och automat som nog var bland de sämre bilarna jag köpt. När jag hade tröttnat på bränsleförbrukning och småstrul med diverse saker sålde jag den till en "bilskojare" med finskt påbrå.
Ska man ha bil billigt till vardags och inte kan skruva själv tror jag att man ska köpa nåt för pengar man inte kommer sakna (5-20 000 kr) och vid problem ha ett maxtak för vad det får kosta. Allt över kostnaden för ett däck ska direkt göra att man kör bilen till skroten och börjar om. I den prisklassen ska man inte försöka hålla liv i bilen utan hellre köpa en annan.
Du har fått många råd och tips och jag får väl inledningsvis säga att jag lider med dig. Inget kul med saker som ideligen kräver stora summor för att man ska klara sitt transportbehov. Vad kan värdet vara på din bil om du gör som du nämnde, lagar upp Ac.n och säljer den?
Kanske ska du lämna långmilade franska bilar bakom dig för stunden. Sen håller jag med dig. Saker kan hända med vilken bil som helst och sk premiumvagnar från både tyskland och sverige går väl sönder och är knappast så värst billiga heller. Jag har egen relativt positiv erfarenhet från en Skoda octavia tdi med manuell låda och kört många, många mil under en femårs period med den. Även den har förstås gått sönder men ett kondensorbyte för Accn kostade inte 28 tusen utan 5500 med arbete, material och fyllning. Det går att hantera på ett annat sätt. Bromsar köps till verkligt bra pengar på tyska mekonomen, minns inte vad de heter just nu men det är småpotatis i pengar. Konstruktionen är enkel och det är ingen elektronik för handbroms eller annat som klarar sig bra på en Wire. Kort sagt, Octavian bör jämfört med din franska följeslagare vara billigare att hålla igång och är rymlig, snål och bekväm. Kanske kunde det vara något att titta på? Köper man den generationen mellan 2005 och 2012 så finns det mycket att välja mellan, bara att pricka in sin prisklass. Hoppas du får en bra lösning till slut och att du kan få ett liv där du kan göra roliga saker med barnen istället för att hinka alla pengarna du tjänar rakt ned i en otacksam bil som tydligen älskar att belöna dig med mer kostnader...
@Hilife, jag har också bra erfarenheter av Skoda Octavia, körde en som pendlarbil under tre års tid. Visst kunde saker gå sönder även på den, men det fanns alltid delar till ok priser så det blev aldrig tal om några konstigheter. Däremot vet jag inte om jag lyckas knö in tre två bältesstolar och en bälteskudde i baksätet på den, mittenplatsen var rätt så smal vill jag minnas. Försökte för övrigt få in bältesstolar och bälteskudden i föräldrarnas V70 för att testa, men det gick inte. Mittenplatsen är helt enkelt för smal, "bälteslåsen" hamnar under kudden och det blir totalt omöjligt att kunna knäppa fast bälten när alla tre kuddar/stolar är inkilade i baksätet. Har hittat kuddar utan "horn" som blir lite smalare, får nog köpa hem en sådan så man kan testa lite och se vad det gör, annars är det helt kört med något annat än MPV känns det som. Har varit runt hos de lokala bilhandlarna men alla verkar vara rörande överens om att MPV med tre separata lika breda stolar där bak är det enda som fungerar. Jag vet inte om det är så illa men i och med att V70:en inte fungerade med de kuddar och stolar jag har nu så kanske det stämmer. Har fått för mig att Mondeon har ett rätt så brett och plant baksäte utan så mycket skålning som skäl plats, den kanske kan fungera men ingen handlare i stan verkar ha någon man kan kolla på så jag vet inte. Har också fått upp ögonen för Skoda Roomster, känns praktisk men i de recensioner jag läst klagar man på att mittenplatsen bak är väldigt smal, men jag har inte förstått om man jämfört med normala kombis eller med andra MPV:er.
Jag vet inte vad jag kan få för min nuvarande bil. Har gjort ett par värderingar online men det bygger ju såklart på att jag först och främst fixar felen som är på bilen nu annars får jag väl sälja den som GDS-objekt. Vi får väl se vad som sker...
Är det bara en bil som är billig att äga, och sällan går sönder du är ute efter? Då säger min erfarenhet, att du ska köpa en Toyota! Finns äldre, billiga Previa, Corolla Verso, Avensis Verso, Verso. Du slipper problem, alla efter 2001-2002 har kamkedja också.
Men är det andra kvaliteter än felfrihet du söker? Då får du leta nån annanstans än hos Toyota, tror jag? Men jag upplevde dina problem som just så? En krocksäker bil att frakta alla barnen i, som inte går sönder? Men inte gör så mycket mer än just det? Toyota har völ nån trygghetsservice på bilar som är äldre än 8 år, precis som Volvo. Som är mycket billigare än "original service" tror jag.
Edit: Kollade på Toyotas hemsida nu. Köper du begagnad Toyota, hos Toyota. Får du garanti. Tills bilen är 10år gammal, eller har gått 20.000 mil. Det som först inträffar. Det som skiljer mot nybilsgarantin. Är att den här följer ägaren, och inte bilen. Så säljer du bilen privat, så får den nya ägaren inte garantin.
Lägger in en länk till garantin. Den här från Toyota i Götebörg. Men gäller alla Toyota i Sverige enligt hemsidan.
https://toyotagoteborg.se/service/toyota-verkstad/toyota-kvalitetsgaranti/
Apropå Toyotas garantier så är det ju lite märkligt att om man köper en ny Toyota så har man 3 års garanti, om än lite mera omfattande, men köper man den begagnad hos Toyota-handlaren så har man garanti tills bilen är 10 år...
Sen är ju Toyota-märket i nosen ingen absolut garanti att bilen kommer att gå problemfritt trots allt.
Jag köpte en stol senast vars bottendel var betydligt smalare, just för att slippa ligga raklång över ungen när denna skulle knäppas fast. Kan kolla vad den heter och även måtta bredden.
Och just här utmärker sig Folksam som det mest fördelaktiga alternativet. Självrisken är 750kr upp till 10,000 mil och 1500kr upp till 15,000 mil.
Tyvärr så faller Volvia pladask på detta moment beroende på att man får betala en stor del själv beronde på hur långt bilen har rullat. Väger man sedan in vad en autoriserad Volvoverkstad debiterar så kan det i många fall bli billigare att laga bilen hos en mindre verkstad och betala själv.
Volvias självrisker:
Självrisker
• Om bilen vid skadetillfället körts högst 5 000 mil är självrisken 2 000 kr
• Om bilen körts 5 000–8 000 mil är självrisken 20 % av skadekostnaden, dock minst 2 000 kr
• Om bilen körts 8 000–10 000 mil är självrisken 25% av skadekostnaden, dock minst 3 500 kr
• Om bilen körts 10 000–12 000 mil är självrisken 30% av skadekostnaden, dock minst 5 500 kr
• Om bilen körts 12 000–17 000 mil är självrisken 35% av skadekostnaden, dock minst 7 500 kr
Folksam tycks som sagt ha fördelaktiga villkor avseende självrisken på maskinskador. Själv har jag Länsförsäkringar och där slår relativt höga självrisker till snabbt. Lägsta, 3000 kr, gäller till 6000 mil, sen blir det 5000 kr till 10.000 mil och sen den högsta nivån, 7000 kr, upp till maximala 12.000 mil och 8 år. Så har man bilar som gått lite längre får man nog se över var man skall försäkra bilen även om man kanske får betala lite högre premie hos t ex Folksam eller vilket bolag som nu har de fördelaktigaste villkoren i detta avseende. Sen är ju nästa fråga själva omfattningen av försäkringen och inte minst vilken historia resp bolag har när det gäller bedömningar och det är ju svårare att få klarhet i.
Tillägget MER reducerar skälvrisken.
Jag fick 1000 istället för 7000 (vag delen) i krock med vilt.
Tror det är samma med maskin skada.
Som FXX och Pi visat så är det viktigt vid val av försäkringsbolag att inte bara leta låg premie, utan att även jämföra villkoren. Hög självrisk kan snabbt äta upp förtjänsten om man har otur. Att som Volvia ha procent av skadekostnaden kan ju bli väldigt dyrt om det blir en kostsam reparation... Jag har numera också Folksam efter att ha noterat deras låga självrisker och premien är ändå inte särskilt dyr.
MER är bra, för att få hyrbil billigare och reducerar självrisken vid viltolyckor. Inget annat. MER påverkar inte maskinskadedelen i försäkringen. Från deras hemsida:
"MER-försäkring
En trygghet när du snabbt måste ha hyrbil om din bil går sönder, blir stulen eller om du krockar. Gäller upp till 45 dagar. Vid hyra av bil betalar vi 75 procent av hyreskostnaden. I stället för hyrbil kan du få kontantersättning med 100 kr/dag. Vid skadegörelse eller kollision med djur, betalar vi den del av vagnskade-/garantisjälvrisken som överstiger 1 000 kr."
https://www.lansforsakringar.se/goteborg-och-bohuslan/foretag/om-oss/erbjudanden/bilhandel/
Man kan få 1000 kr i rabatt/år på självrisker hos LF om man är s k Guldkund vill jag minnas - vilket jag själv är.
Det är nog antagligen bara viltskade-delen som har en så kraftig självriskreduktion via MER. Det gäller som sagt inte maskinskada - det vet jag av egen erfarenhet.
Nä Länsförsäkringar bör undvikas pga enormt höga självrisker på maskinskada tyvärr.
...eller så får man köpa bilar med lite längre garantier så att man slipper nyttja maskinskadeförsäkringen, junkers.
Nja det blir ändå knepigt samtidigt som för min egen del så kostar Folksam 2500:- mer per år i premie på min nya bil.
Utan att veta tror jag att skälvrisken ökas linjärt till sista året på LF.
Någon som vet vad det kostar.
Ja men då finns bara några få såsom Kia och Mazda.
Fem år räcker ju inte utan du måste åtminstone upp på 7 år och helst 10 års garanti.
Min Ford som har 5 år har jag i Länsförsäkringar men när de fem åren gått får man fundera på byte.
Har MaxiMera till och med och har fått utnyttja den, den står för din vagnskadesjälvrisk över 2000:- så istället för 6875:- blev det 2000:- för mig. Ger även i vissa fall ny bil vid skada i två år istället för ett år som är standard.
Självrisk Länsförsäkringar: 3 000 kr upp till 6 000 mil, 5 000 kr upp till 10 000 mil, 7 000 kr upp till 12 000 mil.
Folksam stor = 750:- upp till 8000 mil sedan 1500:- upp till 10 år eller 12000 mil.
Tror dock inte min Ford skulle hamna i Folksam pga att helförsäkring där kostar 34000:- per år.
Länsförsäkringar med halvförsäkring kostar idag 4500:- med alla tillägsförsäkringar medan Folksam stor skulle kosta 8500:-
mso 1000 - LFs självrisker redogjorde jag för i inlägg #32.
Jag har nyttjat Folksam ett par gånger och det har aldrig varit något som hellst problem. Senast min fd. Honda där ac-kompressorn lämnade in, kostade 13,000kr att laga. Jag betalade 300kr i självrisk då jag avstod hyrbil (150kr/dygn) i 3 dagar som drogs från självrisken. Då var bilen 8 år gammal och jag hade servat den själv dom senaste 3-4 åren.
Jag vågar inte tänka på hur man löser det på tex. en Volvo som gått 11,000 mil hos Volvia där lådan eller motorn behöver bytas för 50-80,000kr och man ska bekosta 30% själv. Samma sak när dom ser i sin dator att man inte gjort alla servicar hos auktoriserad Volvoverkstad sedan bilen var ny, då kommer det knorras kan jag tänka mig.
Anledningen att jag valde Folksam var lyckligtvis att dom erbjöd lägst premie på bilarna. Även när jag kör en koll idag är dom billigare än Volvia/If.
Hade Folksam varit max 20% dyrare så hade jag valt dem.
Folksam riktar sig till kunder med ”normala” bilar. En V40 T5 skulle vara på tok för dyr att försäkra hos dom.
Ursäkta, tror jag var lite bakis :)
Försäkringar är svårt men för egen del så blir det en besparing på 10425:- på fyra år eller 21000:- på 8 år så om det mot förmodan skulle bli ett större motorhaveri eller växelådsras så har man en viss skälvrisk buffert där.
En stilla undran, vad betalar du i premie egentligen om det skiljer 2500kr????
En sån bil som du har, TUT 921 tex. kostar 351kr/mån för mig hos LF med MER i halvförsäkring eftersom du har vagnskada kvar och +2500 mil/år. Hos Folksam kostar samma försäkring 333kr eller 384 för Stor.
Det är alltså i mitt fall 4200/år hos LF eller 4000/4600 hos Folksam beroende på vad man väljer. Och då är villkoren hos Folksam vääldigt mycket bättre på i princip allt. Miltal, självrisker, hyrbilsersättning osv.
Men hur kan det skilja 2500kr, du måste ju ha en halvförsäkring på typ 10 papp på din bil isf.?
Folksam har jag mycket bra erfarenhet ifrån. Tyvärr använt dom några gånger, vilket man inte vill göra. Då man gjort det har bemötandet och allt annat varit bra.
Har alltid extra försäkringar så att viltolycka och dess självrisk är 0:-
Fick ett bra förmånligt pris hos VAG med den nya bilen så det priset och villkoren kunde inte Folksam matcha denna gång tyvärr.
Får snart ringa folksam igen och höra vad dom kan göra åt priset *ler*
Tack för alla svar alla ni som svarat!
@L.Mäkinen
"Ska man ha bil billigt till vardags och inte kan skruva själv tror jag att man ska köpa nåt för pengar man inte kommer sakna (5-20 000 kr) och vid problem ha ett maxtak för vad det får kosta. Allt över kostnaden för ett däck ska direkt göra att man kör bilen till skroten och börjar om."
Jag är benägen att hålla med, har alltid tänkt på liknande sätt med andra prylar man köper typ klockor och så, borde kanske tänka likadant för bil också tills man amorterat ifatt och hunnit spara ihop till något bättre. Köpa en beater som rymmer hela familjen för samma peng som det kostar att fixa AC:n på Espace:n...
@Rille_L
"Är det bara en bil som är billig att äga, och sällan går sönder du är ute efter?"
Ja exakt! Just nu skiter jag i allt annat, måste bara komma på fötter igen, köra så billigt som möjligt för att kunna amortera och spara så hårt som möjligt under tiden. Toyota Corolla Verso finns på min lista.
@Stoor
"Det är snarare så här att man kan köpa precis vilket bilmärke som helst och få nästintill allt reparerat på dess maskinskadeförsäkring tills bilen är 8 - 10 år gammal och rullat ca 12 000 mil."
Låter inte helt ovettigt, men just nu ligger såpass nya bilar utanför min radar om jag inte ska tänka enligt alternativ c i min ursprungliga post. Men vet inte om jag vågar, är just nu mer inne på att bara skaffa en "beater" och amortera + spara så hårt det bara går, så jag tar med mig ditt råd till framtiden :)
Om det finns någon som är bra på AC så kolla gärna min andra tråd kring Espace-he...vetet, http://www.vibilagare.se/forum/vi-bilagares-forum/fel-problem-och-gor-det-sjalv/hur-illa-att-kora-lange-med-tomt-ac-system.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.