Rätta mig hemskt gärna om jag har fel, men är det inte Cetanvärdet som avgör smörjbarheten på bränslet?
HVO har ju ett mycket högt Cetanvärde, högst av alla Dieselbränslen. Det förklarar i så fall varför Mercedesen går tystare i motorn (Mindre knack vid gaspådrag)o känns något piggare.
Rätta mig hemskt gärna om jag har fel, men är det inte Cetanvärdet som avgör smörjbarheten på bränslet?
HVO har ju ett mycket högt Cetanvärde, högst av alla Dieselbränslen. Det förklarar i så fall varför Mercedesen går tystare i motorn (Mindre knack vid gaspådrag)o känns något piggare.
Tack för länken, då fick det sin förklaring!
Mercorna både personbil o lastbil tycks i alla fall gilla högre Cetantal (HVO).
Mer kraft o tystare gång säger ju sitt.
Angående total miljöpåverkan och utsläpp av HVO:
Betänk följande.
All tillverkning som använder restprodukter (vilket ju verkar vara fallet för nästan all HVO) minskar ju avfallet av just restprodukter, ty vad gör vi av all frityrolja och annat krafs som stoppas i?
Slänger?
Bränner?
Och gällande vätgasen - hur stor blir den extra miljöpåverkan av att man skall transportera och försöka lagra på tankställen samt sedan verkningsgraden i bilarna jämfört med att man har det cetralt vid en eller fåtalet stora fabriker, där man dessutom har mycket stor omsättning vilket minimerar läckaget mätt per kg använd gas.
Vätgasen till bilar i Europa produseras lokalt med hjälp av förnyelsebar el i elekrolysrör vilket gör att transporter av energi bara sker via elledningar. Huvuddelen av HVO i Europa produseras på andra sidan jordklotet vilket ger tre gånger högre CO2 utsläpp än fossil diesel förutom de utsläpp som sker vid förbränning i dieselmotorer och buller som man vill slippa.
PREVIA - är en aning tveksam till ditt påstående om att mer eller mindre alla nuvarande och kommande vätgasmackar inom Europa har och kommer att ha sin egen, lokala vätgasproduktion...
I Tyskland har man haft ett vätgasnät som sträcker sig över hundra mil vilket gör att man självklart kommer använda det nätet för vätgasdistrubution till vätgasstationer. I Danmark är vätgasstationerna redan utbyggda så att alla Danmark kan tanka vätgas. Riktigt stora vätgasproduktionsanläggningar som i Norge kan distribuera vätgasen med fartyg. Vätgas har den till skillnad från el den fördelen att den kan sparas vid överproduktion av el som förekommer oftare nu när vindkraftverken och övrig förnyelsebar elproduktion hela tiden ökar.
http://www.vatgas.se/2016/08/08/danska-esbjerg-far-egen-vatgastankstation/
I våra tätorter med korta avstånd går det självklart bra att köra ut vätgasen till tankställen men i Norrland med långa avstånd går det bra att med hjälp elektrolysrör produsera gasen på plats och slippa transporterna. En av fördelarna med vätgasfordon är att man kommer lika långt på vintern utan att behöva snåla på värmen i bilen eller bussen. I Sverige har vi stor möjlighet att produsera olika bränslen och gaser från förgasad biomassa vilket kan göra oss självförsörjande även på flygfotogen och vätgas.
http://www.mynewsdesk.com/se/chalmers/pressreleases/befintliga-biopannor-skulle-kunna-klara-hela-sveriges-omstaellning-till-foernybara-braenslen-2510483
Kommentarer
Rätta mig hemskt gärna om jag har fel, men är det inte Cetanvärdet som avgör smörjbarheten på bränslet?
HVO har ju ett mycket högt Cetanvärde, högst av alla Dieselbränslen. Det förklarar i så fall varför Mercedesen går tystare i motorn (Mindre knack vid gaspådrag)o känns något piggare.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Cetantal
Tack för länken, då fick det sin förklaring!
Mercorna både personbil o lastbil tycks i alla fall gilla högre Cetantal (HVO).
Mer kraft o tystare gång säger ju sitt.
Vätgasen till bilar i Europa produseras lokalt med hjälp av förnyelsebar el i elekrolysrör vilket gör att transporter av energi bara sker via elledningar. Huvuddelen av HVO i Europa produseras på andra sidan jordklotet vilket ger tre gånger högre CO2 utsläpp än fossil diesel förutom de utsläpp som sker vid förbränning i dieselmotorer och buller som man vill slippa.
PREVIA - är en aning tveksam till ditt påstående om att mer eller mindre alla nuvarande och kommande vätgasmackar inom Europa har och kommer att ha sin egen, lokala vätgasproduktion...
I Tyskland har man haft ett vätgasnät som sträcker sig över hundra mil vilket gör att man självklart kommer använda det nätet för vätgasdistrubution till vätgasstationer. I Danmark är vätgasstationerna redan utbyggda så att alla Danmark kan tanka vätgas. Riktigt stora vätgasproduktionsanläggningar som i Norge kan distribuera vätgasen med fartyg. Vätgas har den till skillnad från el den fördelen att den kan sparas vid överproduktion av el som förekommer oftare nu när vindkraftverken och övrig förnyelsebar elproduktion hela tiden ökar.
http://www.vatgas.se/2016/08/08/danska-esbjerg-far-egen-vatgastankstation/
I våra tätorter med korta avstånd går det självklart bra att köra ut vätgasen till tankställen men i Norrland med långa avstånd går det bra att med hjälp elektrolysrör produsera gasen på plats och slippa transporterna. En av fördelarna med vätgasfordon är att man kommer lika långt på vintern utan att behöva snåla på värmen i bilen eller bussen. I Sverige har vi stor möjlighet att produsera olika bränslen och gaser från förgasad biomassa vilket kan göra oss självförsörjande även på flygfotogen och vätgas.
http://www.mynewsdesk.com/se/chalmers/pressreleases/befintliga-biopannor-skulle-kunna-klara-hela-sveriges-omstaellning-till-foernybara-braenslen-2510483
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.