Nu börjar man på riktigt tröttna på sitt en gång trevliga och nöjda bilköp. Har en Hyundai i40 1,6 2013 kombi. Den är tillverkad 2013 och registrerad 2014. Köpte den med enklaste utrustningspaketet, och landade på 225.000 kr. Noteras bör att alla andra modeller jag var och tittade på låg en bit över 300.000 kr, och då inte med samma garantier och utrustningspaket. Men det kanske man får äta upp nu.....
I skrivande stund har den rullat drygt 4200 mil, och på de milen har den hänt några saker. Vet inte om det är "normalt", men själv tycker jag att detta är anmärkningsvärda kvalitetsproblem. Dessa är hittills:
* Rost på bakluckan ( Fick detta på garantin, men känns såklart inte som kvalité).
* Materialet på ratten släppte fläckvis. ( Fick en ny ratt med annat material på garantin).
* Plastdetalj som är lös och ligger och vibrerar i lägre farter. ( Detta skall åtgärdas på garantin, kommer ta 2 dagar och hela instrumentpanelen får demonteras).
* Tätningslist i framrutan har släppt och är synlig. ( Skall anmärka på detta när jag lämnar in bilen).
Detta är felen som upptsått på de åren jag hittills ägt bilen. Har även märkt att materialet har flagnat och nötts på växelspaken på samma sätt som ratten.
Bilder på några av felen kommer in detta inlägg.
Nu såhär långt efteråt har man väl ingen ångerrätt eller reklamationsrätt?
Är detta "vanliga" fel , eller rena kvalitsproblem?
Någon mer som äger en Hyundai i40?
Övriga kommentarer och åsikter?
P.S. Undanbeder mig kommentarer och åsikter som inte hör till ämnet.
Tack på förhand.
Kommentarer
Som sagt, vad spelar priset för roll? Rosten finns där oavsett vad hon betalade för bilen är den i princip osäljbar nu.
Jag vet att du bara trollar, vad bilden förställer är klart även om du lever i något slags förnekelse och min morbror (inte farbror, återigen troll-beteende) är inte det minsta sur då han bara gillar franska bilar. Däremot tycker han nog liksom jag och alla normalt funtade personer synd om ägaren av bilen.
Jag bryr mig särskilt varken om Hyundai eller VAG då inget av märkena attraherar mig särskilt mycket. Av trådstartarens inlägg så verkar de hålla ungefär samma kvalitet. Din teori som alltså verkar vara att jag på något sätt arrangerat bilden, tagit den för drygt en månad sen och sen suttit och väntat på ett tillfälle att smutskasta VAG. Tja... Du hör nog själv hur rimligt det låter och det säger nog mer om dig än något annat.
Själv kör jag sedan många år Honda som har ett rykte om sig att vara rostbenägna vilket jag inte märkt av mer än en rostig skärmkant på min första Accord som var från -98. Det var ett typfel på den modellen och jag tyckte det var lite dåligt då men den bilen var 12 år gammal när jag köpte den för 25.000:-.
Sov gott nu och dröm gärna ihop fler fabricerade bilköp så kan jag få något att roa mig med i morgon med. :-*
Att VAG-bilarna mellan 2000-2010 rostar rejält kan väl ingen neka till, man ser ju dagligen exempel på detta. Audi hade en gång ett föredömligt rostskydd, men det prutade väl nån ekonom bort...
På gatan i Eskilstuna brukar det stå en A6 från 2005, den rostar överallt! Jämför jag den med min C5 från samma årsmodell, så finns där ingenting. Samma lika med en bekants A6 från 2005 (den som brukar stå på verkstad så de lånar min Cittra), finns en skärm som inte är rostig, resten bubblar friskt. Inte mycket kvalitet där inte.
På parkeringen på jobbet finns flera Seat som har bruna sorgkanter...
Den där gröna bilen är väl en A3? De brukar se ut sådär längst ner på dörrarna. Misstänker att det är plastlisten som är orsaken.
Stjärna till Deeds för ett nyktert och rakt inlägg. Alla fabrikat har problem av varierande natur, även om det verkar vara omöjligt för somliga att inse det.
Vad som är gemensamt med problemen är att de i de flesta fall är ett resultat av dålig konstruktion, och därmed egentligen onödiga.
Men, självklart vill företagen producera billigt och ofta, finns ingen affär i en evighetsbil...
Vi kan nog enas om att rostmässigt har bilarna blivit bättre. På 70-talet var det alldeles normalt att byta trösklar och framskärmar efter typ 6 år, då de var helt upprostade. Sånt ser man aldrig idag!
Jag har en historia som jag hörde igår när jag åt middag med en kollega.
Denna kollega har jag jobbat med i många år och jag minns bilen i fråga. Jag var nämligen spekulant på den innan allt hände.
Det gäller en BMW 520dA 2008 års modell.
Den är servad efter bok och synnerligen välskött. Min kollega (vi kan kalla honom Roger) är 50+ och otroligt aktsam och noga med sina bilar.
I 2012 så hade bilen gått 10.700 mil. En dag på motorvägen så började den gå dåligt och tillslut stannade helt. Inga varningslampor eller annat kom upp. Bilen bärgades till BMW. Efter någon vecka hör dom av sig och säger att bränslepumpen har skurit och att allt som har med bränslesystemet måste bytas pga metallspån. Pris: 65.000:- Roger frågar då om BMW har något ansvar i detta eftersom bilen bara är fyra år och servad efter ordning på auktoriserad BMW-verkstad. Svaret blir NEJ, det finns ingen garanti och ingen goodwill. Då vänder han sig till försäkringsbolaget som också ger kalla handen eftersom den passerat 10.000 mil. Roger hörde även av sig till BMW centralt men fick även där nobben. Det va bara att punga ut själv. 65.000:- plus 25% av hyrbilskostnad i 6 veckor.
Roger har haft ytterligare en BMW efter detta (en F11), han köpte nämligen min tjänstebil (530 dA) efter att leasingperioden gick ut. Även den bilen fick han problem med. Vinande fläkt, krånglande nyckellöst system samt att bakluckan började öppna sig i tid och otid. (Jag hade problemet med vinande fläkt och det åtgärdades på garanti men kom tydligen tillbaka.)Ingen garanti och ingen hjälp från BMW. Denna bil såldes och igår fick jag en tur i hans nya KIA Sorento. Otroligt fin bil! Återstår att se om allt fungerar över tid.
Människor skall veta att om man får kvalitetsproblem med BMW, så får man stå sitt eget kast.
Vi behöver nog berätta detta för folk.. Med tanke på hur många BMW som glider ute på vägarna så verkar folk ovetande ;)
Skämt och sido så är inte jag heller speciellt imponerad av BMW. Har haft 3 st BMW i rad(tjänstebilar) och ingen har varit felfri och varje gång man skulle hävda garanti så ville dom på något sätt få det över på oss. Nu har jag hört att min förra arbetsgivare har bytt tjänstebilsleverantör och jag är inte förvånad. Bemötandet från BMW var under all kritik.
Absolut.
Men samtidigt är det är väl ingen nyhet att VAG-bilar från denna tid rostar mer än medel? Eller att Saab 9-5 ofta har rost längst ned mellan bakdörren och bakhjulet. För mig är mönstret ganska tydligt, uppenbara konstruktions- eller produktionsfel som inte i första hand är ägarrelaterade.
Den gröna A3:an, det är vardagsmat, men de verkar inte rosta speciellt mycket under i bärande delar.
Rostskydd är svårt verkar det som.
Franska bilar i allmänhet klarar sig väldigt bra från rost, men de har ofta andra kvalitetsproblem...
Tyska bilar rostar, och det spelar ingen roll vad de heter, även om både MB och BMW har blivit mycket bättre (E-Klass W210 och 5-ser. E39 var ju hemska rostburkar). Varför verkar ingen veta, de kör ju också förzinkad plåt och vet ju hur man ska göra (eftersom de brukar få högt betyg).
Japanare och koreaner verkar inte speciellt känsliga i karossen i allmänhet, men däremot bak och framvagn och bärarmar, och på vissa hela underredet, verkar kunna rosta hur mycket som helst.
En rostskyddsgaranti är helt verkningslös också, då den täcker GENOMrostning.
Kommer någon och erbjuder en lång lackgaranti, då börjar vi snacka.
F.ö förstår jag inte vad folk gör med sina bilar ibland, vissa saker som t.ex långtestbilarna drabbas av, har aldrig hänt mig på någon av mina bilar, och jag har bara haft gammalt skit.
Varför är inte folk i allmänhet lite jobbigare mot verkstäderna? Jag hade aldrig, som ovan, betalat 65k för att byta hela bränslesystemet efter en skuren bränslepump (BMW har alltid haft dåliga pumpar, varför?)
Jag hade frågat en enkel fråga: Har inte skiten något bränslefilter?
T.om på 25-30 år gamla Volvo, Audi, Saab, BMW, et.c lyckas bränslefiltret stoppa så stora saker som metallspån...
Att skaffa sig ett hum i alla fall om hur sin bil är uppbyggd kan spara mycket pengar, det är tydligt... Märkeshandlare verkar ju kunna lura i sina kunder vad som helst ibland...
Såg min f d Focus -07 igår på en parkering. Ford anses ju av vissa som rostburkar men denna bil såg efter 9,5 år i trafik oförskämt fräsch ut. Kollade i bilregistret och det var samma ägare fortfarande som köpt den efter mig. Körde ca: 10.000 mil på 4,5 år utan det minsta fel på bilen så gissningsvis har den rullat på utan större problem även hos nuvarande ägare - annars hade den nog varit bortbytt skulle jag tro. Jag blev i alla fall överraskad av den totala problemfriheten på denna Focus och då hade jag ändå ägt en Toyota före..:) Visst - inte världens tystaste bil men en helt OK "fraktare" som dessutom var lasttålig - i motsats till Toyotan. Nu skall man ju inte bedöma ett bilmärke efter ett enstaka exemplar men känslan är att Ford är lite underskattade numera när det gäller problemfrihet.
Ett lysande inlägg som förtjänar att citeras.
Det är ju ingen hemlighet att det är på eftermarknad man tjänar pengar, så dels gör man vad man kan för att binda kunden (serva på märkesverkstad), dels ser man till att argumentera för vad som behövs bytas (du vet, det är ju mer som kan skadas, lika bra att byta)...
Köpte nyligen en bil av en kille som var sur på BMW för på båda hans (X5 och 330) hade autlådan rasat när han dragit husvagn. Kostade honom 46.000 för att få i en begagnad låda. Båda bilarna var utanför garantitiden, så pengarna rullade.
Nu kör han en gammal C5 manuell, än så länge rullar det på...
Dom MB ägare som köpte bilar mellan 1996-2003 dom köpte sig minsann inte fria från rost för att dom la till 100000 extra, jag har aldrig sett några franska märken rosta så mycket det byttes dörrar bakluckor huvar o skärmar för milliarder tills et blev för dyrt även för MB så att dom ställde hårdare krav på service för att ersätta på garanti, jämfört med dom rostskadorna är I40 rosten en bagatell.
Så sant. Den "besparingen" kostade MB miljarder, pinsamt är bara förnamnet. Förmodligen en ekonom som skulle spara några Dmark per bil genom att minska förzinkningen.
På min kompis 1998 E-klass hittade vi rost i samtliga dörrar, framskärmar, bakskärmar och baklucka när den var 3 år gammal. Jag körde en gammal Sierra från -90, och den hade inte hälften så mycket rost. Och då är ju inte Sierran precis känd för att vara bra skyddad...
Han hade ett elände att få bilen fixad, och numera kör han Passat och är nöjd.
Vad denna tråd kommit fram till hittills är ungefär. i40 s kvalité i paritet till en rostig Passat, en A1, några årgångar Mercedesar och en krånglig kundmottagare på Volvoverkstaden är, vad man får förvänta sig.
Den som har invändningar mot ovidkommande inlägg kan betraktas såsom rabiat.
De i40 jag har kört, har inte imponerat och det något lägre pris de betingar har man igen på bättre bilars nästa värde. Vad som onekligen är positivt med i40 är designen, den är väldigt lyckad.
Nja, i40 är väl en prisvärd och vettig bil med skön rattvärme och odugligt helljus.
Men, som sagt: alla fabrikat har sina svaga punkter.
Ingen kan neka till att koreanerna utvecklats enormt sedan den tid de gjorde eländiga varianter på gamla Kadetten.
Jag har, som de flesta vet, en i40 som jag är överlag nöjd med. Maskinellt har den funkat som en klocka.
Andrahandsvärdet tror jag inte är så mycket sämre än andra bilar procentuellt sett. Bilen kostade 249.000:- ny och vid inbyte efter 3 år och 8000 mil så fick jag 135.000:- Skulle jag säja den privat skulle jag lägga ut den på runt 145-150.
Alltså har den sjunkit 45% på tre år, vid inbyte!. Det tycker jag låter som en rätt normal siffra.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.