Felaktig uppgift... vändcirkeln var 5.6 meter, betydligt mindre än Londontaxin och Volvo, eftersom min pappa hade en och hade för vana att ofta vända runt på smala landsvägar kan jag bekräfta att det stämmer.
Möjligen kan större däck öka radien några 10-tal cm men skillnaden kan inte vara stor.
Annars är en del mindre design detaljer i inredningen och den smala svarta grillen återanvända i nya Astra och bilen på bilden har vita blinkersglas, en original utrustning för Schweiz.
En annan detalj är att strålkastarglasen är horisontellt vinklade som dekoration, en detalj som återinfördes på Vectra 1993.
Man får nog bestämma sig om man talar om radien eller diametern på "vändcirkeln". Artikeln talar nog uppenbart om diametern och du N-iclas om radien - vilket ger en "vändcirkel" 11,2 m. Rätt lika det som står i artikeln. Dina uppgivna 5,6 m (diameter) är en helt orimlig uppgift för en bil i den storleken. F ö var nog Volvos bakhjulsdrivna bilar bland de med minst "vändcirkel" i denna bilklass på den tiden.
Lilla bakhjulsdrivna Honda E har en vändcirkel på 4,3 m vid hjulbas. Men vändcirkeln vid kaross, som är den som oftast anges, är då 9,2 m. Det är en extrem snäv vändcirkel! N-iklas uppgift om vändcirkel 5,6 m för Opel Rekord lär vara mätt vid hjulbas. V-B:s värde på vändcirkel 11,4 m bör vara riktigt, om man mäter som brukligt numera.
Har haft 5 bilar med den karossen, min första var en -67 2d sedan 1900 med orginaldäcken (diagonal) kvar 1981 när jag köpte bilen. Åka rakt fram i 70 var en bedrift, bilen for som en vante över vägen. Med radialdäck gick den fint. I svenskt utförande var blinkersen orange.
Bilarna var mer bruksaktiga än motsvarande Fordar, men väghållningen/kontroll över hjulen var överlägsen (med radialdäck)
Samma med växellådan, den långa spaken må se omodern ut, men låda protesterade aldrig.
Bilen var stor, och ingen hitt att vända runt med.
Haha, jag har aldrig varit intresserad nog för att ifrågasätta eller tänka närmare på saken, men uppgiften i papperet står när jag nu läser "vändradie", jag inser nu att det är en helt annan sak, men den tanken har aldrig dykt upp förut.
Däremot man kan ju om man studerar siffror räkna ut vad den verkliga ytan som krävs bör vara.
Den vägen som den vände runt på var lagd på 1960-talet, vad normal väg bredd var då har jag ingen aning om... men i dag uppges det vara 6,5-7 meter, med ett hjul precis utanför asfalten på båda sidor gick det runt, så ta vägbredden från 60-talet och lägg till 30 cm så blir det den ytan som krävs.
Betydligt mer men fortfarande en rätt ovanlig siffra.
Emellertid med den typen av mätning kan i varje fall jag inte jämför det med någon annan eftersom det är en privat mätmetod baserad på en specifik väg, någon annan med expertkunskaper på vilka mätmetoder som används kanske kan räkna ut det vad Volvo skulle klara på den vägbredden, men den kunskapen har jag inte haft orsak att skaffa mig.
Men blinkersglasen tycker jag ser tvåfärgade ut, kan de verkligen vara från Schweiz?
De var standard på de Rekord som såldes i Schweiz, Opel hade en fabrik i Schweiz, ursprungligen GM men den togs över av Opel, och det är en detalj jag inte vet men det är möjligt att det var de i Schweiz tillverkade modellerna som hade vita blinkersglas.
Nåja, vi kan nog konstatera att denna Rekord inte hade nåt rekord i att ta sig runt på små ytor - vilket inte minst bekräftas av Rikard och alla officiella siffror.
Enligt Jan Ulléns Bilfakta nr 16 från 1971 så har en Volvo 140 en vändcirkel på 9,2 meter och en Opel Commodore 2,5 2 dörrars Coupe en vändcirkel på 11,4 meter. Enligt samma bok verkar Austin Mini (hundkojan) ha den snävaste vändcirkeln med 8,8 meter. Saab 99 uppges ha vändcirkeln 10,4 meter - trots framhjulsdrift - så Opeln verkar inte vara särskilt smidig att vända runt med.
Kommentarer
"Vändcirkel 11,4 m."
Felaktig uppgift... vändcirkeln var 5.6 meter, betydligt mindre än Londontaxin och Volvo, eftersom min pappa hade en och hade för vana att ofta vända runt på smala landsvägar kan jag bekräfta att det stämmer.
Möjligen kan större däck öka radien några 10-tal cm men skillnaden kan inte vara stor.
Annars är en del mindre design detaljer i inredningen och den smala svarta grillen återanvända i nya Astra och bilen på bilden har vita blinkersglas, en original utrustning för Schweiz.
En annan detalj är att strålkastarglasen är horisontellt vinklade som dekoration, en detalj som återinfördes på Vectra 1993.
Man får nog bestämma sig om man talar om radien eller diametern på "vändcirkeln". Artikeln talar nog uppenbart om diametern och du N-iclas om radien - vilket ger en "vändcirkel" 11,2 m. Rätt lika det som står i artikeln. Dina uppgivna 5,6 m (diameter) är en helt orimlig uppgift för en bil i den storleken. F ö var nog Volvos bakhjulsdrivna bilar bland de med minst "vändcirkel" i denna bilklass på den tiden.
Lilla bakhjulsdrivna Honda E har en vändcirkel på 4,3 m vid hjulbas. Men vändcirkeln vid kaross, som är den som oftast anges, är då 9,2 m. Det är en extrem snäv vändcirkel! N-iklas uppgift om vändcirkel 5,6 m för Opel Rekord lär vara mätt vid hjulbas. V-B:s värde på vändcirkel 11,4 m bör vara riktigt, om man mäter som brukligt numera.
De fakta som finns på nätet om Opel Rekord anger vändcirkel om 11,4 m.
Jo, eller att man blandar ihop diameter på cirkeln med cirkelns radie - vilket brukar vara ett vanligare fel som jag ser det.
Men blinkersglasen tycker jag ser tvåfärgade ut, kan de verkligen vara från Schweiz?
Har haft 5 bilar med den karossen, min första var en -67 2d sedan 1900 med orginaldäcken (diagonal) kvar 1981 när jag köpte bilen. Åka rakt fram i 70 var en bedrift, bilen for som en vante över vägen. Med radialdäck gick den fint. I svenskt utförande var blinkersen orange.
Bilarna var mer bruksaktiga än motsvarande Fordar, men väghållningen/kontroll över hjulen var överlägsen (med radialdäck)
Samma med växellådan, den långa spaken må se omodern ut, men låda protesterade aldrig.
Bilen var stor, och ingen hitt att vända runt med.
Haha, jag har aldrig varit intresserad nog för att ifrågasätta eller tänka närmare på saken, men uppgiften i papperet står när jag nu läser "vändradie", jag inser nu att det är en helt annan sak, men den tanken har aldrig dykt upp förut.
Däremot man kan ju om man studerar siffror räkna ut vad den verkliga ytan som krävs bör vara.
Den vägen som den vände runt på var lagd på 1960-talet, vad normal väg bredd var då har jag ingen aning om... men i dag uppges det vara 6,5-7 meter, med ett hjul precis utanför asfalten på båda sidor gick det runt, så ta vägbredden från 60-talet och lägg till 30 cm så blir det den ytan som krävs.
Betydligt mer men fortfarande en rätt ovanlig siffra.
Emellertid med den typen av mätning kan i varje fall jag inte jämför det med någon annan eftersom det är en privat mätmetod baserad på en specifik väg, någon annan med expertkunskaper på vilka mätmetoder som används kanske kan räkna ut det vad Volvo skulle klara på den vägbredden, men den kunskapen har jag inte haft orsak att skaffa mig.
De var standard på de Rekord som såldes i Schweiz, Opel hade en fabrik i Schweiz, ursprungligen GM men den togs över av Opel, och det är en detalj jag inte vet men det är möjligt att det var de i Schweiz tillverkade modellerna som hade vita blinkersglas.
N-iklas, det var ingen seriös fråga från min sida, bara en liten test på hur du skulle reagera.
Ursäkta!
Nåja, vi kan nog konstatera att denna Rekord inte hade nåt rekord i att ta sig runt på små ytor - vilket inte minst bekräftas av Rikard och alla officiella siffror.
Enligt Jan Ulléns Bilfakta nr 16 från 1971 så har en Volvo 140 en vändcirkel på 9,2 meter och en Opel Commodore 2,5 2 dörrars Coupe en vändcirkel på 11,4 meter. Enligt samma bok verkar Austin Mini (hundkojan) ha den snävaste vändcirkeln med 8,8 meter. Saab 99 uppges ha vändcirkeln 10,4 meter - trots framhjulsdrift - så Opeln verkar inte vara särskilt smidig att vända runt med.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.