Volvo Cars varslar 1300 i Sverige

J.L Det är ett helt annat resonemang. Här handlar det inte om ett aktivt finansiellt stöd utan om konkurrensneutralitet, d.v.s att ge vår industri och företag samma förutsättningar som konkurrenterna ute i världen (och utanför ankdammen Sverige).

För det är inte situationen i ett land där koldixidvärderingen ligger på en faktor tio kontra vad som är motiverat.

MVH AL

Uj vad du tjötar AL. Jag, och många med mig, anser det motiverat att beskatta koldioxidutsläpp, och därför är det just det som sker i den tid vi lever i nu, både i Sverige och andra länder. Finns ingen naturlag som ger att svenskar ska producera just bilar med motorer enbart drivna av fossila bränslen, och därför sker nu en omställning. Volvo satsar, om än på tok för sent, ganska rejält på ny teknik och har därför anställt massor med folk för detta, enligt ditt resonemang är det då tack vara MP så tacka då dem för det. Det finns däremot en naturlag som gör att denna omställning är helt nödvändig, det är bevisat även om de mest uppkäftiga förtvivlat kämpat emot. Så, inse att det kommer att orda sig, det kommer inte se ut som det gjort förr, men det blir bra och troligen till och med bättre.

AL, "glömmer" gärna att de företag som släpper ut allra mest i Sverige också är de som betalar nästan noll och ingenting för sina koldioxidutsläpp i Sverige. Det är när man t ex som bilist ska tanka fossilt drivmedel (oavsett grad av förnyelsebart innehåll) som den höga koldioxidskatten slår in.

John. Om jag ger dig fakta, varför läser du inte in dig på den? Är det för jobbigt eller är det den där berömda manliga prestigen som spökar nu igen? Jag har ju redan förklarat det här för dig tidigare, har du missat det?

Men det är förvisso sant att privatpersoner påverkas negativt även dem. De får ju högre skatt när de tankar och varorna i butiken har ju fraktats dit och producerats (d.v.s priset blir högre). Men varorna i sig har också producerats, utvecklats och distrbuerats. Och ju högre förädlingsvärdet är, desto fler komponenter och transporter är oftast inblandade. Det är dessa transporter som producenterna får betala och som urholkar deras konkurrenskraft (I jämförelse med de som inte betalar dem).

Inom infrstrukturplanering är dessa faktorer också konkretiserade. I samband med att man investerar i en ny väg, tunnel eller spårbana upprättas en s.k EVA-kalkyl. Där värderar man produktivitetsvinster och tillgänglighetseffekter osv. Och tyvärr får vi en negativ effekt även på nödvändiga investeringar i samband med den inkorrekta koldioxidvärderingen, något som inte minst kommit till uttryck i satsningarna på högfartsjärnväg.

Läs på nu John!

MVH AL

AL, nu missuppfattade du mitt inlägg! Det var den stora skillnaden i koldioxidskatter jag skrev om och ungefär hälften av de svenska koldioxidutsläppen ingår i EU:s handel med utsläppsrätter (gäller kraft, värme och stora industrier). Känner AL till detta? Tveksamt.

Jag får korrigera mig själv för EU har skärpt handeln med utsläppsrätter för under andra halvan av år 2018 blev det klart dyrare att släppa ut ett ton koldioxid. Priset ökade från 50 till 250 kronor per ton genom regeländringar (där bland andra Sverige varit pådrivande). 250 kr/ ton kan inte anses vara ett speciellt högt pris i sammanhanget om man jämför med att den andra hälften av landets koldioxid beskattas med runt 1 200 kr/ ton.

Se http://www.sverigesnatur.org/aktuellt/de-slappte-ut-mest-koldioxid-2019/

I länken ovan står också:

"Sveriges koldioxidutsläpp från industrier minskade under 2019 med 1,1 miljoner ton, eller 6 procent, till 18,8 miljoner ton. Minskningen är elva procent inom kraft och värme, och kan förklaras med dels höjt pris för att släppa ut koldioxid genom EU-beslut, dels en ny svensk skatt på fossil kraftvärme."

Nu kan AL klura på om hans mantran/ dogmer om att en sänkning av koldioxidutsläpp per automatik också innebär en minskning av den ekonomiska tillväxten och att ökade koldioxidskatter är meningslöst för att minska utsläppen.

Ja du John, om du hade haft mental närvaro nog att läsa folks inlägg och vad där står så hade du upptäckt att jag lagt in priserna sedan lång tid tillbaka. Det gjorde jag faktiskt i samband med justeringen. Hade du alltså lyssnat, läst och förstått skulle du undvikit att behöva "korrigera" dig själv (#27). Men det klart, det är ju inte innehållet som intresserar John utan hur han upplever och tolkar in avsändarens intentioner. Av tradition brukar John dock "försvinna" iväg från tråden när denna lista läggs upp (det har hänt några gånger nu): Vi får se om han läser innantill den här gången (inlägg 34 i en tråd från augusti 2019):

Här har ni nu listan, Håll till godo (källa World Bank Group) i kr/ton

Sverige 1307
Schweiz: 988
UPPFYLLA PARISAVTALET: 823
Finland: 669
Norge: 607
Frankrike: 514
Island: 319
Danmark: 267
UTSLÄPPSRÅTTER inom EU: 257
United Kingdom: 247
Korea: 226
Slovenien: 195
Nya Zeeland: 174
Stater som har skatter i USA: 164
Regioner som har skatter i Kanada: 154
Portugal: 144
Utsläppsrätter i Kina: 113
Argentina: 62
Chile: 52
Lokala skatter i Shanghai och Singapore: 41
Mexico/Japan: 30
Estland: 20
Sverige 1307
Schweiz: 988
UPPFYLLA PARISAVTALET: 823
Finland: 669
Norge: 607
Frankrike: 514
Island: 319
Danmark: 267
UTSLÄPPSRÅTTER inom EU: 257
United Kingdom: 247
Korea: 226
Slovenien: 195
Nya Zeeland: 174
Stater som har skatter i USA: 164
Regioner som har skatter i Kanada: 154
Portugal: 144
Utsläppsrätter i Kina: 113
Argentina: 62
Chile: 52
Lokala skatter i Shanghai och Singapore: 41
Mexico/Japan: 30
Estland: 20

https://www.vibilagare.se/nyheter/kravet-till-regeringen-avakta-med-wltp

Som svar på din avslutande frågeställning finns det ett samband mellan att öka priserna och minskad konsumtion. Något annat har jag aldrig skrivit (du har tyvärr blandat ihop begreppen). Det är vad teorierna om negativa externa effekter handlar om (vilket John missat i sina påhittade studier i ekonomi). Men för att en sådan korrigering skall vara meningsfull utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv så måste det dels resultera i en varaktig korrigering samt - framförallt - generera motsvarande kostnadsminskning på annat håll. Och det är just i det sistnämnda som utmaningen ligger, d.v.s vilket skuggpris skall man sätta på koldioxid? D.v.s vad är rätt pris (och jag är inte intresserad av Google nu så skippa gärna det)?

Och som listan ovan visar: Sveriges skuggpris är politiskt beslutat. Det ger inga som helst effekter på klimatet utan medför enbart kostnadsökningar som gör oss alla fattigare.

MVH AL

AL, som sagt är det bara runt hälften av Sveriges territoriella koldioxidusläpp som beskattas med 1307 kr/ ton. Resten ingår i EU:s utsläppshandel och har en prislapp på 257 kr/ ton.

Därför är det förment att klaga på de höga svenska koldioxskatterna om man inte kan och vill hålla isär de olika priserna. Sen kan vi i listan även se att priset för att uppfylla Parisavtalet är 857 kr.

Man ser också en minskning av koldioxidutsläppen i Sverige från industrin tack vare höjningen inom EU:s utsläppshandel. Att AL sedan påstår att "vi blir alla fattigare tack vare detta och får sänkt levnadsstandard" får han själv stå för.

Sen glömmer gärna AL att Sverige ska vara klimatneutralt om 25 år, alltså år 2045.

John. Nu handlar det inte bara om koldioxid i producerande enheter, utan om priset inom både investeringar, konsumtion som produktion. Och då ligger det långt över konkurrenterna, både i form av produktion, konsumtion som investeringar. Det gäller även utifrån EU:s utsläppsrätter.

Att vi alla blir fattigare kopplat till det för höga priset är vidare inte mitt påhitt utan resultatet från beräkningar gjorda av konjunkturinstitutet. Jag ser inget direkt anmärkningsvärt i deras beräkningar, vilket inte John gör heller eftersom han inte vill eller förmår att diskutera sådana frågeställningar.

Men en sak kan nog alla förstå - till och med om man har ett politiskt perspektiv och väljer bort grundläggande ekonomiska och matematiska perspektiv En kostnad som är fiktivt skapad (bestämd på politisk väg) ger inget ekonomisk utbyte. Den är negativ och gör alla fattigare. Den innebär - bokstavligt talat - att man eldar för kråkorna.

MVH AL

AL: "En kostnad som är fiktivt skapad (bestämd på politisk väg) ger inget ekonomisk utbyte. Den är negativ och gör alla fattigare."

Visst är det så, men nu är det ju frågan om att sänka koldioxidutsläppen. Det finns en mängd ekonomer som är rörande överens om att koldioxidskatter är rätt väg att gå. Sen kan det råda delande meningar om vad som är rätt pris, men en del av dem föreslår priser som ligger runt 890 kr/ ton.

I en del länder används koldioxidskatten i grön skatteväxling, men detta verkar okänt för AL.

John. Ja det var ju utmärkt att det myntet ändå trillat ned. Alltid något;-).

Att man via skatter kan sänka koldioxidutsläppen är också korrekt. Men modellen förutsätter homogenitet, d.v.s att samtliga av världens länder enas om en prisnivå och också inför den.

I annat fall blir åtgärden meningslös och snarare ett politiskt slagträ, och det passar ju John utmärkt;-)

MVH AL