Nästan varannan person (46 procent) har övervägt att köpa en elbil, elhybrid eller ladd hybrid och 42 procent har uppgett att de börjat gå eller cykla mer för att minska sin klimatpåverkan.
I studien framkommer det också att kvinnor i allmänhet och unga kvinnor i synnerhet gör de mest klimatsmarta valen. kvinnliga bilister i åldrarna 18–29 år är bättre på̊ att låta bilen stå till förmån för andra mer klimatsmarta transportmedel. På sträckor upp till tre kilometer säger 81 procent av de yngre kvinnliga bilisterna att de hellre går eller cyklar. Motsvarande siffra för samtliga bilister oavsett kön är 68 procent.
15 procent av de unga kvinnliga bilisterna uppger också att de samåker i större utsträckning idag jämfört med vad de gjorde för två år sedan. Motsvarande siffra för samtliga bilister, oavsett kön, är 10 procent.
I undersökningen deltog 1000 personer som både innehar körkort och kör bil minst en gång i månaden en genomsnittlig månad.
41 procent uppger att man kör bil minst en gång per dag. 80 procent kör bil minst en gång i veckan.
40 procent av kvinnorna och 27 procent av männen uppskattar att de kört mindre än 1 000 mil det senaste året.
34 procent av männen och 22 procent av kvinnorna har kört mer än 2 000 mil det senaste året.
76 procent av kvinnorna och 71 procent av männen promenerar, cyklar eller åker kollektivt vid sträckor kortare än tre kilometer. Vid sträckor mellan tre och sex kilometer är motsvarande siffra 39 procent för båda könen.
46 procent har övervägt att köpa en elbil, elhybrid eller laddhybrid. 55 procent av de som inte köpt eller inte överväger att köpa uppger att den främsta anledningen är bilens inköpspris.
De främsta anledningarna till att bilister som äger en elbil eller hybrid köpte sin bil är: bilens bränsleekonomi (70 procent), bilens klimatpåverkan (64 procent), samt låg fordonsskatt och bilens märke (båda 20 procent).
Var tredje svensk bilist (33 procent) uppger att de inte gjort något för att minska sin klimatpåverkan från sitt bilkörande.
Mer från Vi Bilägare
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Pinjong.
Även Stalin hade ett forskningsmässigt stöd för sina åtgärder. I alla fall tyckte han det själv;-). Historien upprepar sig som sagt.
Och i det här fallet finns det inte något forskningsmässigt stöd för att flytta konsumtionen av fossil energi från Sverige till USA, Kina, Sydamerika, Afrika eller Ryssland. Det är och förblir en helt kontraproduktiv åtgärd.
MVH AL
När stor del av forskarvärlden säger att det är bråttom med att sänka de fossila koldioxidutsläppen i världen, finns ingen anledning för Sverige att sitta med armarna i kors och vänta med att se vad andra länder tänker göra eller inte göra. Vad som behöver göras i världen är idag ganska klart och mer eller mindre färdigdiskuterat, för nu är det praktisk handling som gäller. Eller ska vi backa in i framtiden genom att börja utvecklas bakåt och återupprepa alla fel och misstag som tidigare skett? Det tycker inte jag.
John:
Nej det är helt ok att du inte tycker så.
Men det som återstår för dig att förklara är vem eller vilka som skall få det sämre i takt med de stigande transportkostnaderna?
Är det gamla?
Är det sjuka?
Är det våra barn?
Eller allihopa?
MVH AL
AL
Det är lustigt att du väljer ut gamla, sjuka och barn. Varför kan inte företagsledare, miljonärer, höginkomsttagare få det sämre?
För egentligen så är sanningen att gamla, sjuka och barn i lägre ekonomisk klass ALLTID drabbas vid konjunkturnedgångar, ekonomiska kriser eller krascher oavsett vilken politik som förs.
Det är ju knappast gamla, sjuka företagsledare/rika/höginkomsttagare eller barn till dessa som drabbas.
AL, vem eller vilka är det som påstår att man i Sverige kommer få det sämre så det märks, tack vare att det antas/ gissas att transportkostnaderna kommer öka? Detta verkar vara något lobbyn för fossila industrier kokat ihop! Tror du själv ens på det?
Vem som får betala vad i samhället är ju som alltid en fördelningspolitisk angelägenhet och man kan inte stirra sig blind på just på transportkostnader för det är bara en del av verkligheten. Ett exempel på där debatten gått helt överstyr och där den grundas på en hel del känsloargument är Bensinskatteupproret 2.0.
Axa: Högre transportkostnader får efterverkningar på alla grupper i samhället.
Allt från kommunernas budgetar (som ju är allt annat än i balans) till producerande företag ner till Svensson som kör till och från matbutiken.
Det är också av den anledningen som man bygger vägar och genomför stora infrastrukturinvesteringar (ja, det är en investering).
Alltså: högre kostnader=negativt, lägre kostnader=positivt.
Nu har vi en regering som tycker att vi skall öka kostnaderna, med konsekvensen att BNP sjunker och att arbetslösheten stiger (enligt Konjunkturinstitutet). Ja, vissa branscher drabbas hårdare än andra (exempelvis trä- och pappersmasseindustrin).
MVH AL
John: Om man räknar på en sådan här sak så måste man mycket riktigt göra en skattning. Metodiken att skatta en variabel används både när man räknar på nyttor och kostnader, samt när man försöker skatta parametern hos AGW-hypotesen, när man mäter blodtrycket hos läkaren eller gifthalterna i ett vattendrag. Man tar ett stickprov och när stickprovet uppfyller vissa villkor skattar man det verkliga värdet via matematik (oftast via CGS).(I IPCC är det en meta som ser lite annorlunda ut men som i princip utgår från en liknande transformation)
Fördelningspolitiken är inte vad jag diskuterar här. Fördelningspolitik handlar oftast om hur resurser fördelas.
Vad jag diskuterar är kostnader för resorna. En kostnad är inte samma sak som hur en resurs fördelas i populationen.
När kostnaderna ökar får det konsekvenser på arbetslöshet och BNP - i det här fallet negativa sådana. Vinsten är samtidigt obefintlig - eller den går i alla fall inte att visa med de metoder som vi har idag.
MVH AL
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.