Om gatubelysningen skruvas upp finns risken att trafikanterna ökar hastigheten, konstaterar VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, i en ny rapport. VTI gav sex försökspersoner i uppgift att köra en rutt i Linköping både i dagsljus och i mörker. Körningen filmades och hastigheten registrerades kontinuerligt.
Resultatet visar att hastigheten ökade med 2,8 procent när en obelyst gata försågs med belysning som motsvarar 30 lux. Om belysningsstyrkan i stället ökade från 15 till 30 lux ökade hastigheten med 1,7 procent.
”Det kan låta som små ökningar, men man ska ha i åtanke att konsekvensen av en olycka ökar betydligt mer än så”, skriver VTI och pekar på tidigare forskning som visar att 2,8 procent högre hastighet i tätort innebär nio procent fler trafikdöda.
I Sverige omkommer ungefär 30 fotgängare varje år i mörkerolyckor. En fördubbling av belysningsstyrkan skulle öka den siffran med ytterligare tre, bedömer VTI.
Forskarna påpekar att underlaget med bara sex försökspersoner är litet och att resultatet ”måste tolkas med stor försiktighet”, men drar samtidigt slutsatsen att ”en hög belysningsnivå knappast bidrar till trafiksäkerheten”.
”Mycket talar för att belysningsnivåerna i tätort kan sänkas utan att trafiksäkerheten försämras. Däremot måste tryggheten beaktas; nivåerna får inte bli så låga att gatorna upplevs som otrygga”, skriver VTI i rapporten och konstaterar att det finns anledning att närmare studera sambandet mellan ökad belysning och ökad hastighet.
Diskutera: Ger bättre vägbelysning sämre trafiksäkerhet?
| Toyota | Halvljus | Helljus |
| Längd, m | 86 | 182 |
| Bredd, m | 27 | 26 |
| Betyg | 4/5 | 3/5 |
Spolning: Ja.
Mer från Vi Bilägare
Länkar
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Den publikation som AL:s senaste länk leder till är något av det mest genomarbetade jag sett. Berömvärt och kan användas som grund för allehanda ljusplanering - under förutsättning att planerarna själva har grundläggande belysningskunskaper och verkligen läser hela publikationen.
Mitt enda frågetecken är den statistik som ligger till grund för det skattade sambandet mellan belysning och mörkerolyckor.
Osäkerheten anges i % och med det antar jag att man menar procentenheter och inte procent relativt den skattade effekten.
Alltså - om den skattade effekten är -60 % och osäkerheten +-20 %, så hamnar värdena mellan -40 och -80 %. Menar man relativ procent så hamnar värdena mellan -48 och -72 %. Lite farligt när man blandar % på det där viset.
När man anger toleranser så menar man alltid relativ procent. Alltså - ett resultat är 80 +-0,5 % innebär att det rätta värdet kan vara vad som helst mellan 79,6 och 80,4.
I de alltför vanliga undersökning om politiska sympatier anger man procentenheter. "Mudderutterna har minskat med 0,5 procentenheter" innebär som exempel en minskning från 28,1 till 27,6 procent.
Hade de däremot minskat med 0,5 procent (relativt, så som man normalt räknar) så hade de minskat till 27,96 procent.
Sen brukar för all del ofta de uppgivna värdena ligga "inom den statistiska felmarginalen", vilket innebär att de inte alls ska redovisas.
För att förtydliga effekten så tar jag till lite rejälare siffror.
Vi säger att minskningen från 28,1 procent är 20 procentenheter. Då hade det endast blivit kvar 8,1 procent.
Hade minskning istället varit just 20 procent så hade det varit kvar hela 22,48 procent.
Jag vill med detta bara visa att det sannerligen är noga med att visa vad man menar.
Dessvärre tycks en del av de nya LED-armaturerna sprida ljuset på ett obehagligt sätt.
Jag har som exempel de nya armaturerna på Ölandsbron, vilka har en väldigt "digital" ljusbild. Dvs de strålar kraftigt rakt ner, men bara lite åt sidorna, vilket för med sig att man uppfattar belysningen som blinkande när man kör. Ljuset i sig är vitare än det gamla, och därmed mer störande.
Bästa sättet att skydda sig är att fälla ner solskyddet, hur konstigt är inte det?
Den minskade sidospridningen medför också att brons vackra profil numera nästan inte syns kvällstid.
Sen kan man ju förstås fundera på nyttan av att belysa bron, då varken fotgängare eller cyklister är tillåtna där. Finns heller inga korsningar eller djur.
Med samma logik kör folk fortare (och de gör det enligt finsk forskning) om bilen är utrustad med nya vinterdäck, ABS/ESP/krockkuddar o.s.v.
Så fort en säkerhetshöjande åtgärd vidtas ökar folk hastigheten så mycket att konsekvenserna av en olycka blir lika lite/stor som innan åtgärden.
Nu är det frågan: ska vi ha bilbältet kvar och tar bort allt annat säkerhetshöjande åtgärder / elektrisk utrustning eller betalar vi svindyrt för alla dessa nymodigheter och idiotier (rondellnojja, idiotlåga hastighetsbegränsningar o.d).
Jag röstar nästan på det första alternativet...
Den här studien kan väl ändå inte tas allvarligt? 5 av 6 körde någon procent snabbare? Urvalet kan inte på något sätt skapa tillräcklig data för ett beslut!
//Magnus
http://www.uttaget.se - Lampor & Belysning på nätet
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.