Bild
Nästa artikel

Roligaste bilmärket!

Biltestarbloggen

Lova att inte berätta det här för någon men det finns ett numera nästan okänt bilmärke som är mycket roligare än alla andra. Tag bara en sådan sak som de slogans företaget rört sig med under åren:
”We do compact”. Eller ”We make it compact”. Vad tycks om ”Innovation for tomorrow”? Min favorit: ”Light you up”.
Det finns något rörande enkelt och intagande över de där meningarna, eller hur? Befriande tycker jag, inte minst i ljuset av den aggression många tillverkare älskar att sprida omkring sig, med bilnamn som Ford Raptor, Chevrolet Bison och Dodge Hellcat. Eller allt skryt om meningslösa varvtider runt Ringen.

Bilmärket jag talar om är förstås Daihatsu, helägt dotterföretag till Toyota och numera ett av världens äldsta bilnamn. Daihatsu grundades som motortillverkare redan 1907, för 111 år sedan, och har under decennierna sedan 1960-talet gjort sig känt (nåja!) för rader av små, delikata bilar som med förunderlig träffsäkerhet nästan (men inte riktigt) sett ut som större, mer kända motsvarigheter – inte sällan europeiska.

Daihatsu kom till Sverige i slutet av 1970-talet med den trecylindriga fyradörrarsbilen Charade, en verkligt liten rackare som blev känd för sin bensinsnålhet. Charade fanns kvar i ett par generationer, mot slutet också med fyrcylindrig motor och fyrhjulsdrift – udda till tusen. En jeep kallad Feroza och en bonsai-SUV vid namn Terios förgyllde också våra vägar ett tag, men numera är märket tyvärr helt borta från Europa.

Det är som tillverkare av så kallade kei-cars Daihatsu blivit mest känt, alltså de inhemska mikrobilar som av skatteskäl får ha motor på som mest 660 kubikcentimeter. I denna genre har Daihatsu utvecklat ett mästerskap i roliga, kreativa och inte sällan rent knasiga modeller.

Titta på bara på det här bildgalleriet, Daihatsus laguppställning på bilsalongen i Tokyo nu i januari. Det är rena fruktsalladen av färger och former!

Daihatsu Copen är måhända en smula bekant som minimal ”plåtcabriolet” för somliga läsare, det ska visst finnas ett och annat exemplar av modellen i Sverige. Nu kommer den som riktig coupéversion också, med turboladdad trea på 660 kubik och antingen femväxlad låda eller steglös automat. Den vore kul att se här!

Lilla Mira kommer i specialversioner kallade Tocot, inte så tokigt! Den ena är en bjäbbig mini-GTI med vinge på taket och allt, den andra en tvåfärgad leksaksaktig skapelse med takräcke fyllt av färgglada … ja, vad det nu är. Kul hur som helst!

Move Canbus heter den uppenbarligen jättelyckliga, minimala minibussen med skjutdörr och retroartat takräcke. Hit med den, vet jag!

Frukt- och grönsakshandlare jorden runt vill förstås dra till sig kunder med hjälp av en Daihatsu Hijet Marche. När blev du så sugen på blomkål och bananer senast?

Trevlig helg, alla läsare, och god fortsättning på 2019!

Kommentarer

#1
2019-01-04 10:47

En Charade jag såg i forntiden hade en hemgjord dekal "Six valve Singlecam" på bakluckan. Me like!
I trång stadsmiljö passar de utmärkt. Hellre en udda kei-car än en Aygo eller smart.

#2
2019-01-04 12:47

Där håller jag helt med Mäkinen och det finns ju andra fabrikat av kei-cars så nog borde det finnas en marknad även här i Sverige om priset blir rätt.
Men det kanske blir som i Japan, av skattetekniska skäl blir det i framtiden enbart de verkligt rika som har råd med de bilar vi har idag?

#3
2019-01-04 15:44

Vi behöver relativt stora bilar i ett glesbefolkat land med stora avstånd. Men det finns utrymme för den här typen av små småbilar som t.ex. andra bil (eller som enda då man hyr en större bil de gånger som man ska resa långt). Nu har vi redan en småbilsklass typ VW Polo, men en ännu enklare och billigare typ kei-bilar kunde vara ett mellanting mellan dessa och rena mopedbilar. Som kunde hastighetsbegränsas till 70 km/t i stället för mopedbilarnas 45 km/t. Det skulle räcka i princip överallt i storstadsområden där 70 km/t är som regel den högsta hastigheten, utan att bli trafikproppar som mopedbilarna.

#4
2019-01-04 21:04

Svenne60
Varför måste vi ha stora bilar bara för att landet är glest befolkat och har stora avstånd. Det fungerade ju ypperligt på 60-talet i vårt då betydligt mindre befolkade land, med lika stora avstånd och sämre vägar, med betydligt mindre bilar. Hela familjen inklusive packning rymdes utan problem i en Volvo PV eller en Opel rekord. Det som inte rymdes i bagaget vid semesterresan packades på takräcket.
En Polo är ju större och komfortablare än någon av dessa och skulle setts som rena lyxbilen

#5
2019-01-04 21:49

Jag fullkomligt älskar Daihatsu själv och hade det bara funnits en generalagent i Sverige eller åtminstone lite större utbud på Blocket hade jag nog skaffat en som andrabil/pendlarbil till familjen.

#6
2019-01-18 15:16

Svenne, jag är uppväxt men en bubbla. Mina föräldrar tog min syster och mig på resor runtom i Sverige och Norge. En 1200 från 1963 utan AC men med KD.

I mitt liv behöver jag egentligen inte större bil idag än en bubbla. Mina nuvarande bilar är 2,5 gånger större. För att det är roligt. Inte för er, men för mig.

#7
2019-01-24 21:11

När SAAB en gång i tiden höll på att testköra den nya 99-ans modell på allmänna vägar ska man enligt ett rykte haft ett Daihatsumärke på den. Man visste inte om att det fanns en riktig bil som hette så. Den bilen lär stå på SAABs museum.

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.