Bild
Nästa artikel
Biltestarbloggen

Regionala trafikkultursskillnader

27 maj 2016
Vägrenskörning bestämmer jag. Så lyder en klassisk bakrutedekal. Och jag släpper gärna förbi mina medtrafikanter. Även på E20.

De sista veckorna har jag spenderat ovanligt många mil på det svenska vägnätet – från norr till söder och många mil däremellan. Att köra bil på långresor är alltid lika avslappnande och själavårdande. I ett hektiskt samhälle uppstår äntligen tid över till kontemplation och reflektion.
 
Denna gång uppmärksammade jag de regionala skillnaderna i körbeteende. Främst till vilken grad man visar hänsyn till varandra i trafiken och i vilka situationer.
 
Stockholmare blir ofta
måltavla för diverse nedsättande ord om de stroppiga huvudstadsinnevånarna. Men de ska ha beröm för att de alltid släpper in en medbilist i sin fil så länge blinkersen är på (vilket inte alltid är fallet …).
 
Denna kö-insläppande kultur har faktiskt gått så långt att Stockholmare tar sitt filbyte för givet. Det är inte ovanligt att någon byter riktning i samma millisekund som blinkers aktiveras och styr mot en obefintlig lucka i filen bredvid. En tillsynes oundviklig krocksituation avstyrs endast genom medtrafikanternas välvilliga inställning till filbyten.
 
Samtidigt kan ett filbyte vara smått omöjligt att genomföra i andra delar av Sverige, främst i mindre orter. Inte sällan har jag bevittnat hur en lucka täppts till så fort jag aktiverat min körriktningsvisare.
 
Istället är hänsynen vid omkörningar betydligt generösare i norr, jämfört med söder.

Det blev tydligt på den vältrafikerade E20-sträckningen, ökänd för sina allvarliga mötesolyckor. Här – om någonstans – kan man tycka att samarbete är A och O för allas överlevnad. Istället undveks vägrenen kategoriskt av samtliga bilister som om den vore smittad av pesten. Att underlätta vid omkörningsförsök var inget som låg i E20-resenärernas intresse.
 
Norrut är det snarare regel än undantag att öka framkomligheten för de som vill köra snabbare genom att gå ut på vägrenen – vare sig det behövs eller inte. Denna smidiga omkörningsprocedur avslutas med ett vänligt tack från blinkerslamporna från den förbisläppta bilisten,  och ett tack-för-tacket-blink med ljustutan från den den omkörda bilen. Ingen prestige, bara hövligt samspel.
 
Måhända har att bilister på den södra halvan av landet blivit bortskämda med motorvägar och 2+1-vägar med mittvajerräcke och därmed glömt bort att man kan behöva hjälpa till i trafiken ibland.
 
Mitt sommartips till alla oavsett hemvist: stick ut på en bilsemester i Sverige i år. Det finns massor av intressanta platser att upptäcka och regionala trafikbeteenden att lära sig av i vårt avlånga land.