Bild
Nästa artikel

Bilfrågan: Saltets fel att bilar rostar

Bilfrågan följer upp

"Ni behöver inte skriva en stor artikel om det, skriv istället att saltet förstör vår bilpark." Vi Bilägare följer upp.

Vi Bilägare svarar varje vardag på en läsarfråga om bilar eller trafik.

FRÅGA:
I Vi Bilägare kan man läsa om att många får bromsarna underkända av Bilprovningen och vi får inte veta anledningen till detta. Det är till 100 procent beroende på att Vägverket öser ut salt på vägarna som i sin tur hamnar på känsliga bromsdetaljer.

Det har inget med bilisterna att göra utan bara det där jävla saltandet. Inte bara bromsar blir förstörda utan hela bilar rostar sönder. Så var det med den saken. Nu vet ni det och behöver inte skriva en stor artikel om det utan skriv om att saltet förstör vår bilpark.

H S

SVAR:
Vi Bilägare har inte ifrågasatt saltets inverkan på våra bilar. Saltet är en av flera orsaker till bilars broms- och rostproblem. Tyvärr bor vi i ett land där halka är ett återkommande problem och där trafiksäkerheten prioriteras.

Ska Trafikverket välja mellan färre allvarliga olyckor och broms- och rostproblem på bilarna, så är det givet vad svaret blir. Tyvärr finns ingen annan metod för halkbekämpning att ta till idag än att sprida sand och salt på vägarna.

Hos biltillverkarna utgör Sverige en parentes i tillverkningsvolymen och en helt Sverigeanpassad bil kommer vi därför aldrig att se. Tyvärr.


Bengt Dieden, Vi Bilägare

Diskutera: Vad tycker du om halkbekämpning med salt?

Kommentarer

#1
2011-04-12 08:48

I de södra delarna av landet där det inte råder ett stabilt vinterväglag kan halkbekämpning med salt vara ett motiverat inslag.

Tyvärr sprider sig saltbekämpningen även uppåt i landet där det normalt råder ett stabilt vinterväglag. Saltet gör knappast någon nytta vid temperaturer under -10 grader. Så varför kasta pärlor för svin?

Sannolikt någon i Stockholm eller på trafikverket i Borlänge som tänkt till i vanlig ordning.

#2
2011-04-12 08:49

Saltet förstör växtligheten längs vägar som saltas mycket, vem ska betala när bönderna drabbas? Eller vem ska betala för salt i grundvattnet när saltet nått ner dit, det tar många år men när det väl kommer dit så finns det kvar för lång tid.

#3
2011-04-12 09:16

Jag läste någonstans att i något län där man normalt saltar, men inte kunde göra det i vintras pga för låg temperatur, SJÖNK olycksstatistiken eftersom folk helt enkelt var tvugna att köra försiktigare. Jag vet inte huruvida det är sant, och jag kommer ju inte ens ihåg var jag läste det, men det låter väl inte helt osannolikt.

#4
2011-04-12 09:25

Att saltningen av vägar räddar liv, är en lögn som bara trafikverket tror på. Det är bara att köra på saltade vägar och se själv. Högre farter, mindre avstånd och framförhållning. Jag läste också det som amoC refererar till och trodde att det skulle få någon ansvarig att tänka - men det var tydligen för mycket begärt.

#5
2011-04-12 10:12

Skåne är ett sådant landskap där man MÅSTE salta.
När snön blåser över vägarna eller vid underkylt regn bildas en is-hinna på vägbanan och det blir snorhalt.
Folk som trycker sig ut framför bilar och lastbilar i knapp styrfart. Cyklister som korsar gatan utan att tänka.
Alldeles för många i trafiken som inte tänker på bromssträckan under dessa förhållande.

#6
2011-04-12 11:37

Huruvida innuiterna har 70 ord för snö - eller ännu fler - vet jag inte, men underlaget på vintervägar kan verkligen variera. Där det är ett instabilt, föränderligt underlag kan sandning och saltning vara säkerhetsfrämjande, men det förutsätter att saltningen görs innan snöfallet eller när det är ett mycket tunt snötäcke och inte kallare än -8 grader.
Saltmodd är det jävligaste man kan ha under hjulen. Där hjälper varken dubbar eller mönster. Vanlig snömodd har en bromsande effekt, men saltmodden består av minikulor som gör att bilen far omkring lite hur som helst. Andra obehagligheter och faror är nerslaskade strålkastare och rutor där spolarvätskan snabbt tar slut och torkarna vispar förgäves.

Det här ämnet har ju varit uppe ett otal gånger tidigare och inte minst AL har, med stöd av statistik, tillskyndat som saltningens försvarare.
Det är säkert så att på de vägar som är helt snöfria på grund av saltningen så minskar olyckorna. Frågan är bara om de inte ökar på de områden som inte är saltade. Dels rinner smältvatten ut från de saltade områdena och bildar glansis i gränstrakterna och dels blir skillnaden mellan den saltade vägen och den osaltade avsevärt större än den annars skulle varit.
Det kan till och med vara så att det här tas som intäkt för saltningens säkerhetshöjande effekt. "Se själva vilken skillnad!"
Den enda riktiga mätningen vore att registrera en och samma vägsträcka under exakt lika väderförhållanden (hur nu det ska gå till) med respektive utan saltning.

Att saltningen hjälper till att rosta sönder våra bilar, att snabba på vittringen av stenmaterial, att förstöra livsvillkoren för växter och även insekter och att på sikt förstöra grundvattnet är väl knappast några fördelar.

#8
2011-04-12 19:42

Kan inte annat än hålla med Leifer mfl.
Jag har genom åren åkt till fjällen i snitt säkert 3 gånger varje år och gud så skönt när man kommer in på osaltat väglag! Man vet dessutom mer vad man kör på tycker jag, en saltad väg kan vara helt asfaltsren på en sträcka där saltet verkat medans det en mil längre fram kan vara moddigt och snorhalt där det tex. är lite kallare och saltet inte lyckats verka, så en natrurlig väg är mer förutsägbar i mina ögon!
Är det sen mycket halt på någon sträcka funkar det rätt fint med vanligt grus att sanda med i så fall.

Har man sånt väglag slipper man dessutom alla olyckor som beror på ingengäggade rutor/slut på spolarvätska som förmodligen är en hel del.
Vi får även en klart bättre miljö, saltet är säkert betydligt sämre för miljön än våra dubbdäck, för att inte tala om arbetsmiljön för oss mekaniker som drar i oss bromsdamm från massor av fastkärvande bromsar i onödan och tvingas slipa ur rostiga okhållare m.m och smörja upp detta med koppar/aluminiumpasta för att det ska kunna fungera igen så att bilarnas bromsar/chassie-detaljer skulle fungera betydligt bättre utan salt skulle inte heller direkt öka olyckorna.
Dessutom lär sig folk att köra mer med skallen och slipper tro det är sommar för att sen blåsa av vägen när asfalten helt plötsligt inte är bar längre av någon anledning.

#9
Gert Andersson
2011-04-12 22:16

Nja.

Min far har ägt sin Volvo 244 i 31 år. En bil med dåligt rostskydd och dålig konstruktion.

Bilen har rullat 29 000 mil året om och är nästan som ny trots normal skötsel. Stenskott och liknande har åtgärdats skapligt fort.

Så extremt farligt är inte saltet...

För inte så länge sedan var medellivslängden på Volvos rostkänsliga modeller 22 år. Trots att dessa brukas flitigt och sköts dåligt...

Man ser numera mer bilar på sktoten som skrotats p g a diverse dyra fel än p g a rost.

#10
2011-04-13 11:32

Trots att jag lärt mig i andra slingor att signaturerna nedan har väldigt högt säkerhetstänkande så är det ingen som är för användandet av vägsalt.

När det inträffar svår halka, vilket det ändå gör då och då så behärskar bilisterna inte detta väglag vilket innebär olyckor trots numera lag om vinterdäck, införande av ABS-bromsar och anti-sladd.

Med ett naturligt väglag (efter plogbil och väghyvel som i övre norrland eller förr i tiden) skulle bilförare lära sig att köra på alla vägar och gångtrafikanter att det kan vara halt även på vägen.

Jag håller inte med Bengt Dieden: ”Ska Trafikverket välja mellan färre allvarliga olyckor och broms- och rostproblem på bilarna, så är det givet vad svaret blir.”

Till Gert Andersson vill jag säga att även jag har en så gott som rostfri 245 av 85 års modell. Men det har inte skett utan svett och tvättvatten. Så är det nog även med din far, för har han liksom jag varit inställd på att ha bilen kvar livet ut så har han nog agerat därefter. T ex åkt buss när man förstår att vägen är saltad. Betydligt enklare och framförallt roligare har det varit att fått åka på helt saltfria vägar.

#11
2011-04-13 12:17

Har en bror som körde av E4 vid Piteå för många år sedan. Han kom körande från ett osaltat vägavsnitt och in på ett saltat och bilen tappade då styrförmågan.
Har en dotter som planade i saltmodd i Idre för några år sedan. Bilen gick av vägen knappt en meter från en jättestor brun stolpe och upp på en sten. Jag är tacksam för att hon inte rände in i stolpen.

Jag rekommenderar alla att protestera mot denna vidriga metod att snöröja:
http://www.nordiq.net/saltupproret/

#12
1 Tysken
2011-04-13 15:04

Många propagerar för att bort antispinn och antisladd, man skall sluta o salta och andra även att sluta flisa/sanda.
"Saltupproret" sitter uppe i skogen i norra Sverige och tycker o tror sig veta hur vägarna ser ut i södra delarna av landet.
Ni förespråkare för att ta bort allt,
jag förstår era synpunkter, när ni sitter i er stuga i en djup skog, ute i ödemarken där det passerar en bil om dagen.
Försök att förstå att det inte fungerar att ta bort saltet eller liknande halkbekämpningsmetoder i de delar av landet som det finns bilar,
Idag är våra stora europavägar och andra genomfartsleder livsnerven för tung trafik, detta måste fungera , i städerna skall all kollektivtrafik fungera, det fungerar inte när det snöar om inte snön försvinner "pronto" och då är det exv. salt som gäller.

#13
2011-04-13 19:43

Nu tycker jag att Tysken överdriver alldeles väldigt. Vem propagerar för att:
"ta bort antispinn och antisladd, man skall sluta o salta och andra även att sluta flisa/sanda."

Dessa hjälpmedel är bra och det tycker de flesta vad jag vet. Hjälpmedel som gör att man ofta kunde slippa sprida miljöfarligt salt på vägarna.

Som det nu är sprids mer salt än någonsin trots dessa fina hjälpmedel. Sand och grus är inte så bra hjälpmedel på vägar där man kör fort. Även saltet blåser ner i diket om man kör fort. Alltså får man inte köra fortare än sand- och saltbilen för att det skall vara någon ide att halkbekämpa. Kör man så sakta behövs ingen halkbekämpning, åtminstone inte för personbilar eller timmertransportbilar som är vana att köra på betydligt brantare skogsvägar.

Man kan ju fråga sig varför det inte är lag på att lastbilar skall ha sandspridare monterade när man inte behöver använda vinterdäck.

#14
2011-04-13 23:30

Alla som tar avstånd från vägsaltet bor inte i en stuga i skogen. Min lägenhet, t ex, finns noga räknat på latituden N 59 gr 37.373', 400 m norr om E18, ca 7 m från en bussgata. Det saknas inte precis trafik här.
När det snöar beordras saltning på E18 och alla bussgator som då blir bruna av klibbet.
Man saltar förstås först och främst i förhoppning att bussar och tunga fordon ska kunna ta sig fram och inte hascha in i övriga fordon och skapa kaos vilket ändå har hänt vid flera tillfällen i de här trakterna i vintras. I andra hand är det en billig men tyvärr mindre miljövänlig snöröjningsmetod. Tunga fordon har bara krav på mönsterdjup och de har knappast antisladd o d. I alla fall inte de som kommer från sydliga länder. Har själv aldrig provat antisladd, kan därför inte uttala mig uttala mig om det är bra eller inte.
Måste också nämna att en vårvintermorgon vaknade jag av en smäll utanför min lägenhet. Vad hade hänt? Jo, en dam hade tappat herraväldet över sin bil och sladdat in i ett träd framför min balkong, på insidan om gatans kurva. Någon hade tydligen missat att salta/snöröja typ knappt en kvadratmeter, resten var snustorr gata. Alltså, vad spelar det för roll om man saltar aldrig så mycket när det finns trafikanter som dels låter sig invaggas i falsk trygghet av "barmarken" och dels inte vet hur man fixar en sladd.
Har hört att Trafikverket avser att använda olika metoder i södra resp norra delarna av landet. De två senaste vintrarna har dock krävt rejäla norrländska metoder i mälardalen. Såg faktiskt en gul, hederlig, stinkande väghyvel på gatorna.

#15
2011-04-28 22:50

Att bromsarna rostar beror på att dom inte används.
Saltet hjälper iof. inte men vi lever och kör inte bil i Australien.

#16
2014-05-28 16:08

samme helvetet her i Norge, nå burde man opprette et saltskadefond hvor staten tar omkostninger ved rep av underkjente saltskader ved p.k.k. kontrollen

#17
2015-07-11 12:49

Jag undrar vad Vägverket har för tankar när det snöar ymnigt och man möter plog/saltbilar med plogen uppe och saltspridaren på. Är tanken den att först ska vi skapa modd som inga vinterdäck rår på för att senare ploga bort det som är kvar av modden och blottlägga den underliggande isgatan?
Så skulle i alla fall jag göra om jag var delägare i en bärgningsfirma. Man kan nog lugnt konstatera att det inte är intelligentian söm sköter vägunderhållet på E 18!
Hur gjorde man på 50 och 60-talet när man körde på vintern med sommardäck och "hårdtrampad" snö. Jo, man tog det lite lugnare och lärde sig att pumpbromsa och häva sladdar!

#18
2016-04-28 09:40

Finns väl inget att tillägga egentligen men saltet behövs egentligen inte för oss vanliga person-bilägare. Saltningen görs i första hand för den tunga trafiken som dessutom lever på att vi personbilsägare betalar alldeles på tok för hög vägskatt i förhållande till det slitage som en personbil orsakar jämfört med t ex en timmerbil. En timmerbil som passerar ett visst vägavsnitt sliter lika mycket som någonstans mellan 10 000 och 30 000 !! personbilar, då är även nedmanglingen av vägbanan inräknad? ( det har vägverket själv erkänt). Du kan själv räkna ut vilken skatt de egentligen borde betala, särskilt som de körs många gånger minst tio gånger så långt per år!! Dessa tunga fordon (särskilt de utländska) har oftast inte de däck som är dugliga på vinterväglag, man skulle också behöva bygga om de tunga fordonen så att flera hjul förses med drift. Då skulle saltningen kunna minskas till ett minimum, särskilt i Norrland. Lag på vinterdäck samt vid behov snökedjor (anv bl a i Alaska [där får långtradarchaufförerna sannerligen inte vara lata, bara att stanna och kliva ur och "Chain up"] som i den södra delen och vissa andra områden har ett liknande klimat som Norrland). Hastigheten bör också sänkas till max ca 60 km/h för dessa tunga fordon på vintertid/vinterväglag bl a så att inte sanden ska sopas bort (som måste användas istället för saltet. Man skulle kanske kunna använda sand med flera olika korstorlekar eller andra ämnen). I gengäld skulle de kunna få köra max 90 -95 på sommaren/sommarväglag (vilket ju många redan gör bitvis).
Varför genomför man då inte dessa förändringar? Ja det enkla svaret är ju att vägverket (eller vad det heter nu) behöver inte stå för alla stora kostnader som saltningen orsakar; oss bilägare, fastighetsägare (förstörda brunnar mm), Miljön (både direkt, saltet löser ut metaller och annat som hamnar i grundvattnet ) och indirekt stort slöseri med vatten vintertid till alla vansinniga fordonstvättar. Inte underligt att grundvattnet sjunker i många områden, jag tror att detta åtminstone är en delorsak. Det är istället vi bilägare som får stå för alla kostnader. Skulle vi inte betala allt vi betalar i bensin- o diselskatt och vägskatt så skulle hela vägtransportsystemet haverera! Inklusive flyget! Varför då? jo därför att flyget subventioneras indirekt av alla pålagor som vi personbilsägare tvingas betala.
Vad kan man då göra själv?
1. Protestera kraftfullt mot saltningen
2. Undvika saltade vägar så långt som möjligt, samåk eller åk kollektivt vintertid, eller lär dig meka och köp en katalysatorbil av årgångarna 87-88 dessa är nästan lika eller lika miljövänliga som nya bilar bl a eftersom många nya ju har fuskats igenom avgastesterna. (Min 88 klarade t ex även avgaskraven som kom på 90-talet). Med den gamla bilen som man kan få för 0-5000 kr blir inte kostnaderna för saltrosten så stora, när du mekar själv vill säga, mina bilkosnader är så låga att jag väljer att inte skriva ut dem, ingen skulle tro mig ! :-)

3. Tvätta INTE bilen vintertid! Detta vansinne har ju framkallats av saltningen. På sextiotalet innan saltningen hade börjat här i södra norrland, jag vill inte säga vad man skulle ha sagt om en person som då tvättade bilen på VINTERN!! Särskilt om du bor i ett område där temperaturen kan skifta kraftigt (om det t ex snabbt kan bli 10- 25 minusgrader, det kan räcka med mindre för den delen). Då får du frostsprängning i alla skrymslen dit vattnet har trängt in och då rostar bilen ännu snabbare när saltvattnet sedan kommer dit.
4. Kör med så låg fart som möjligt på saltvägar, högre fart ger mer sprut och under högre tryck. Vid motorvägsfart bildas dessutom en saltvattendimma (aerosoler med saltvatten) som kan tränga in överallt dit luft kan komma. Vanligtvis får man om möjligt välja en alternativ väg, man kan ju inte ligga som en bromskloss...
5. Om du har ett varmgarage som kan hållas TORRT, så kan su spola av bilen noggrannt efter saltvägskörningen, men då måste du ha någon form av torkanläggning för att bilen ska hinna torka ordentligt innan då åter kör ut i kylan, annars frostsprängning. Alt ett garage med ca +5 grader och kraftfulla avfuktare. Luftfuktigheten måste under 60%, helst 45-50% för att det ska torka snabbt. Ju kallare garage desto lägre relativ fuktighet krävs för snabb torkning. Bäst är som sagt att undvika att blöta ner bilen vintertid!

6. Rostkyddsbehandla bilen noggrannt! Lär dig det själv! och gör det på sommaren helst på försommaren då det är och har varit torrt (torr luft och helst regnfritt) några dagar. Då har även det "dolda" vattnet i springor och sprickor mm hunnit torka ordentligt. Då kommer rostkyddsvätskan åt dessa skrymslen och occuperar dessa mot (salt)vattnet.

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.