MGB var rolig, lätt och omåttligt populär

MGB är den främsta symbolen för den omhuldade brittiska folksportbilen. Över en halv miljon tillverkades under nära två decennier.

MGB introducerades som årsmodell 1963 på den årliga bilsalongen i London och efterträdde MGA som tillverkats i sju år. Medan MGA hade rötter i TD och TF var MGB en tydlig BMC-produkt utan traditioner från Nuffieldepoken.

Motorn var precis som i MGA BMC:s B-motor men nu upptagen till 1 798 kubik. Framhjulsupphängningen var snarlik den på MGA men var i själva verket av Austins enklare konstruktion från slutet av 1940-talet. Bak var det fortfarande bladfjädrar och hävarmsstötdämpare.

Konstruktörerna övervägde mer avancerade chassilösningar, men tyckte inte fördelarna stod i proportion till merkostnaderna. Det var nära att de flyttat fram motorn för större utrymmen, men vågade inte för då skulle kuggstångstyrningen ha måst offrats.

Den stora nyheten var att karossen var självbärande. I jämförelse med MGA var luftmotståndet högre men utrymmena större.

Lädersäten med vit ”piping”, trådekerratt och krymplackad instrumentpanel med stilrena Smiths-mätare.

MGB var en sportbil baserad på komponenter från koncernens standardmodeller. Att det fungerade berodde främst på två saker – låg vikt och låg tyngdpunkt. Man satt lågt med raka ben och den korta växelspaken satt precis där den ska. Kuggstångsstyrningen var exakt och insugsmorrandet från motorn gav en fartkänsla som stoppuret inte alltid bekräftade.

Fabrikens officiella beteckning vid introduktionen var M.G. ’MGB’, vilket betydde att M.G. var bilmärket och MGB modellnamnet.

Engelska motortidningar skrev oftast M.G. B. Längre fram tog Leyland bort punkterna i märkesnamnet och sedan dess har man väl mest sagt och skrivit MGB rätt och slätt.

Det var först när GT:n kom som man behövde ett namn på den öppna versionen. Den kallades omväxlande Open Sports och Tourer. Roadster är en amerikanism som numera också används i England.

M.G. Series ’MGB’ Tourer 1963

Nypris: 15 259 kr.

Motor: Rak fyrcylindrig med toppventiler, stötstänger, två vent./ cylinder. Dubbla SU-förg. Vattenkylning. Volym 1 798 cm³. Max effekt 98 hk SAE vid 5 400 v/min. Max vridmoment 147 Nm vid 3 500 v/min.

Kraftöverföring: Längsmonterad motor fram, bakhjulsdrift, fyrväxlad låda, osynkad etta, golvspak.

Mått: L 389/B 152/H 125 cm.

Fjädring/hjulställ: Fram individuell med triangellänkar, den övre kombinerad med stötdämparen, bak bladfjädrar på stel axel. Hävarmsstötdämpare.

Styrning: Kuggstång, 2½ rattvarv. Vändcirkel 10 m.

Bromsar: Skivor fram, trummor bak, hydrauliska.

Fartresurser: Toppfart 175 km/tim. Acc. 0 – 100 km/tim 12,5 s.

Förbrukning: 1,1 l/mil.

Livscykeln

1962 Introduktion.

1963 Överväxel blir tillval.

1964 Femlagrad vevaxel införs på årsmodell 1965

1965 MGB GT kommer som årsmodell 1966.

1966 MGC introduceras som 1967 års modell. Med en rak sexa på 2,9 liter och ny framvagn skiljer den sig ganska mycket mot MGB.

1967 Helsynkroniserad växellåda och växelströmsgenerator. Automatlåda blir tillval men aldrig populärt.

1969 Sista året för läderklädsel, därefter vinyl och senare syntettyg.

1970–1972 Den traditionella MG-grillen offras till förmån för ett oinspirerat försänkt galler.

1973 Den traditionella MG-grillen återkommer.

1974 MGB GT kan på den brittiska hemmamarknaden fås med V8 hämtad från Rover.

1975 Stötfångare i gummi!

1977 Med denna årsmodell går MGB in i sin sista utvecklingsfas. Instrumentpanelen moderniseras, klädsel med färgglada markisränder införs. Produktionen av vänsterstyrda GT upphör.

1980 Sista produktionsåret.