37-tumshjul med inifrån reglerbart lufttryck – perfekt i såväl Hollywood som i ökenkrig.
Den här artikeln har tidigare publicerats i tidningen Klassiker.
Det har kallats för ”Världens första direktsända krig”. När USA rullade in i konflikten mellan Irak och Kuwait i januari 1991 så gjorde man det med nyhetsmedia i trossen, journalister fick följde med stridande förband i fält.
Och i bilderna som kablades ut blev vi för första gången bekanta med ett nytt ansikte. Det var brett över kindknotorna, hade en utpräglat platt panna och var fullkomligt likgiltigt inför de mest krävande arbetsuppgifter.
HMMWV, High Mobility Multipurpose Wheeled Vehicle, eller Humvee som soldaterna kom att kalla fordonet, föddes ur en drakonisk kravspecifikation utgiven av den amerikanska armén 1979.
Man önskade sig ett fordon som klarade av 60 graders stigning med två ton last. Eller lutningar om 40 grader utan att rulla runt. Det måste kunna köras både genom 1,5 meter djupt vatten och på vanlig väg utan att civil trafik bromsades. Av tre tävlande företag var det till slut AM General, ett dotterbolag till American Motor Corporation, som rodde hem kontraktet. Vid tiden för Irakkriget hade 72 000 fordon tillverkats.
”När både Stallone och Schwarzenegger köpte Humvee rullade en av världshistoriens billigaste reklamkampanjer igång.”
Innan krigsdammet lagt sig i Irak visste hela världen vad en Humvee var för något. Ett sug efter en civil version uppstod och när både Stallone och Schwarzenegger köpte rullade en av världshistoriens billigaste reklamkampanjer igång. Alla som var något skulle ha en. Arnold köpte sju.
I civilt utförande gavs bilarna namnet Hummer H1. De tillverkades längs samma löpande band som HMMWV, enda skillnaden var att de fick personbilsinredningar och sådant som ljudisolering och blank lack.
I Sverige var AB Rindab generalagent för Hummer. Företaget hade i många år levererat terränggående lösningar till kunder som kraftbolag och räddningstjänst och i det prydliga pressmaterialet från tidigt 1990-tal syns tydligt hur man föreställde sig marknaden.
Här finns jämförelser där ett elkraftbolag typiskt sliter ut tre japanska pickuper på de 15 år en Hummer förväntades överleva. Här förklaras de nedväxlade naven ingående liksom det system som gör att lufttrycket i hjulen kan ändras under färd.
Rindab ville sälja Hummer till de som behövde Hummer. Men i stället kom Hummer att köpas främst av de som behövde synas. Diskotek, skomärket Nike och Coca-Cola. Som rullande reklampelare var Hummer svårslagen. Ett 30–40-tal bilar om året såldes i Sverige. Av dessa hamnade blott en handfull hos kunder som kraftbolag och räddningstjänst.
Starkt bidragande till att volymerna inte blev större är förmodligen det faktum att Hummer H1 på grund av sin ansenliga bredd måste registreras som lastbil – vilket kräver C-kort av föraren.
De flesta av de svensksålda bilarna har i dag exporterats till Norge och till dags dato har 281 000 fordon byggts av fabriken i Southbend i Indiana. Av dem var bara knappt 12 000 stycken civilversionen, den lades ner 2006.