Döda märkens sällskap: Franska fordonen som försvann

Följ med till Paris och bese nyheterna där ”82 bilfirmors produkter trängs om publikgunsten” våren 1949.

De gulnade sidorna är ur Bilekonomi, Vi Bilägares föregångare, och visar ett verkligt myller. Montrarna är enkla, med staket, lite blomvaser och mattor. Skyltar i taket visar vilken tillverkare som står var.

En del av dem är uppenbara, Peugeot till exempel. Man anar en 203, en storsäljare som presenterats året före och inte lades ned förrän 1960. Simca är bekant. Vid den här tiden var det mest omstöpta Fiatbilar på programmet och i dag är ju märket borta. Lancia skymtas, ett anrikt märke som nu inom Stellantiskoncernen balanserar på dödens rand. Vi får se hur det går.

Men sedan? Franay, Hotchkiss, Panhard, Mathis, Delahaye, Delage, Talbot, Salmson, J. Saoutchik & Co? I texten nämns också Boiter, Julin, Tatra, Isotta-Frachini (sic!). Vad är det för märken? De är döda märkens sällskap, sällan tillsammans på samma bild.

Franay var en av de främsta franska karosseribyggarna, verksam c:a 1880–1955. En pampig, ljus skapelse med Sedanca de Ville-kaross (täckt bak, öppen fram) och några flotta öppna vagnar syns. Mitt emot står deras diametrala motsats i storlek, aluminiumbyggda Panhard Dyna X, en avancerad småbil som debuterat året före. Panhards rader av avancerade lättbyggen har en central plats i fransk bilhistoria och märket införlivades i Citroën 1965.

Hotchkiss började som vapentillverkare på 1800-talet och med bilar 1903. Efter andra världskriget kärvade ekonomin men 1950 presenterades en modern, framhjulsdriven skapelse med aluminiumkaross, Hotchkiss Gregoire. Förhoppningarna stöp dock, bara 247 bilar byggdes och några år senare försvann märket. Deckarförfattaren Stieg Trenter ska privat ha kört en Hotchkiss, liksom förstås hans stilbildande detektiv Harry Friberg i böckerna.

Mathis fanns 1910-1950, under 1930-talet i samarbete med Ford (”Matford”). Experiment med småbilar och framhjulsdrift misslyckades efter kriget och 1950, bara ett år efter salongen, var det god natt.

Delahaye och Delage är lätta att blanda ihop, dyra och ofta lyxiga eller sportiga bilar i de översta prisklasserna. Båda märkena lades ned i mitten av 1950-talet. Att reda ut alla turer i Talbots historia kräver hyllmeter, men efter att ha funnits 1903-1958 skedde en nystart runt 1980 – kanske minns någon ännu de omgjorda Simca- och Peugeotmodeller som dök upp med Talbots namn?

Salmson har under sin långa historia tillverkat allt möjligt ”tekniskt” och finns fortfarande kvar, men bilarna upphörde 1957. J. Saoutchik & Co var karossmakare för de allra flottaste märkena, ofta i ytterligt svepande, serietidningsmässig stil. 1955 var det slut.

Vi måste nämna att en verklig överlevare också fanns på denna bilsalong, Citroën 2CV höll ju i ända till 1990. En fransk klassiker om någon!